”Det är för tidigt att vara nöjda”, skriver förre landslagsåkaren Maria Rydqvist. Foto: NILS JAKOBSSON / BILDBYRÅN”Det är för tidigt att vara nöjda”, skriver förre landslagsåkaren Maria Rydqvist. Foto: NILS JAKOBSSON / BILDBYRÅN
”Det är för tidigt att vara nöjda”, skriver förre landslagsåkaren Maria Rydqvist. Foto: NILS JAKOBSSON / BILDBYRÅN
Annika Zell. Foto: SIMON HASTEGÅRD / BILDBYRÅNAnnika Zell. Foto: SIMON HASTEGÅRD / BILDBYRÅN
Annika Zell. Foto: SIMON HASTEGÅRD / BILDBYRÅN

Vi borde ha passerat det för länge sedan

Publicerad

En barriär är äntligen bruten när Annika Zell blir den första kvinnan att leda längdskidlandslaget på 24 år.

Hon hade naturligtvis varit kompetent att leda landslaget redan 2005, när hon var med i vallastaben som den hittills enda kvinnan genom tiderna. 

Tyvärr långt innan skidförbundet var moget att se vikten av kvinnor i organisationen.

Sakta, sakta har skidförbundet äntligen börjat förstå att om kvinnor inte velat bli tränare är det inte kvinnor själva som måste förändras utan sättet vi formar arbetsförhållandena på.

Det måste gå att kombinera ett landslagstränaruppdrag med familjeliv. Vi måste forma arbetsvillkor som gör att tränare orkar vara kvar i mer än två säsonger. Något som naturligtvis gäller både män och kvinnor. Utan kontinuitet skapas ingen trygghet. Utan trygghet ingen långsiktighet.

Låt oss därför inse att det är för tidigt att vara nöjda. Skidförbundet är fortfarande oerhört gubbigt. Men en halv kvinnlig tjänst (på 50 %) bland fem män och ytterligare 10-15 manliga vallare hålls den kvinnliga andelen effektivt nere.

Likaså att vi ens behöver påtala att Annika Zell kommit in i landslaget på grund av sin kompetens och inte på grund av sitt kön. 

Prat vi för länge sedan borde ha passerat. Kvinnor skulle aldrig komma in i liknande miljöer utan kompetens. Snarare när den överbevisats flerdubbelt upp både inför sig själva och inför andra.

 

LÄS MER: Vem är egentligen Annika Zell? 

 

Men Johanna Ojala eller någon annan kvinna som förbundskapten hade saken naturligtvis varit en annan.

Först då hade grytan kunna börja röras om på allvar. Först då hade de manliga premisserna satts i gungning på riktigt.

Johanna OjalaFoto: CARL SANDIN / BILDBYRÅN

Jag kan förstå att Johanna tackar nej (till en tränarroll). Att kombinera bortavaro med småbarn betraktas fortfarande inte lika för en kvinna som för en man. Rollen som förbundskapten förmodar jag att hon inte erbjudits, trots att jag inte tvekar en sekund på att den hade passat henne perfekt. 

Med lika prispengar, lika träningsbidrag och samtliga längdmedaljer (7 av 7) under OS framstår svensk längdskidåkning allt oftare som den mest jämställda av dem alla. Ett framgångsrikt damlag borde logiskt sett vara föredömligt jämställt.

Men bakom damskidåkningens fantastiska framgångar frågar jag mig än i dag hur många damer vi mist på grund av manliga premisser, bristande kommunikation och uteblivna förebilder genom årens lopp.

Skidförbundet är långtifrån jämställt.

En kvinna på en halv tjänst förändrar inte den saken. En kvinna som dessutom har 24 års kvinnlig frånvaro på sina axlar.

Nöjda ska vi därför inte vara. Men möjligen hoppfulla. Efter en hel generation av stiltje kan vi äntligen se att hjulet faktiskt är i rullning.

Med en känsla av att det kvinnliga ledarskapet kommer att fortsätta smygas in i skidsporten.

Med en känsla av att mycket trots allt KAN komma att hända åren framöver.

Relaterade ämnen
Maria Rydqvist

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Vill du ha fler sportnyheter direkt i ditt dagliga flöde? Följ SportExpressen på Facebook, Twitter och Instagram.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag