Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Svenske OS-hjältens nya liv - försvann helt

FÖRSVUNNEN HJÄLTE. Bara ett år efter OS-guldet slutade Lars Nelson. Foto: Tomas Pettersson
OS-HJÄLTAR: Lars Nelson, Daniel Richardsson, Johan Olsson och Marcus Hellner efter guldet i Sotji. Foto: DANIEL STILLER / BILDBYRÅN / BILDBYRÅN
GULDKRAM. Lars Nelson kramas om efter sin bragdsträcka. Foto: NILS PETTER NILSSON
Tomas Pettersson Foto: BYTT HEMORT. Numera är det Umeå som gäller för Lars Nelson.

UMEÅ. Han var bragdmannen i stafettlaget som vann OS-guld i Sotji. Men året efter slutade plötsligt Lars Nelson abrupt - bara 29 år gammal.

Varför?

Och vad gör "Lord Nelson" egentligen i dag?

I en stor intervju berättar den olympiske mästaren om sitt nya liv som pendlande programmerare, frustrationen över dopingfriade ryssar, tvivlen rörande norsk längdåkning - och det hemliga samtalet från svenska landslagsledningen.

– Det borde väl vara preskriberat nu, säger Nelson.

Möjligen säger förspelet till intervjun en smula om Lars Nelson.

Först kommer ett mess om adressen till lägenheten i Umeå - med postnummer och allt. Sedan ytterligare ett mess med portkoden - och en karta där det är markerat med rött var jag smartast kan parkera bilen.

Det är en detaljernas man.

Om än samtidigt emellanåt en smula frånvarande.

– Hur får man nu i gång kaffebryggaren? Är det bara att trycka på knappen, undrar Lars Nelson.

– Ja, om du satt i kontakten, svarar sambon Madelen.

Det har inte Lars Nelson.

GULDGOSSEN. Lars Nelson och sambon Madelen Jonsson hemma i Umeå. Foto: Tomas Pettersson

– Lars är väldigt fokuserad på det han funderar över. Har det i huvudet även när han ska göra andra saker. Och då blir det lite tokigt ibland, säger Madelen Jonsson.  

Lite disträ, alltså?

– Jo. Jag har väl kallats för att vara lite professor ibland, säger Lars Nelson.

Det är nu dryga tre år sedan Lars Nelson överraskande meddelade att han var färdig med sin elitsatsning.

Bara 29 år gammal.

Bara ett år efter den där makalösa dagen i Ryssland.

För ni har väl inte glömt?

 

* * *

 

16 februari 2015. Sotji, Ryssland.

Tre av fyra åkare är desamma som i guldlaget i Vancouver fyra år tidigare: Daniel Rickardsson, Johan Olsson och Marcus Hellner. 

Men på startsträckan får den oprövade mästerskapsdebutanten Lars Nelson, Funäsdalen, chansen.

Och allt börjar lätt katastrofalt.

Efter bara en minuts åkning blir svensken prejad av ryssen Dimitri Japarov. Lars Nelson tappar ena skidan och tänker: "Nu går det åt skogen. Är det så här det ska sluta?".

Svaret är nej.

Det som händer sedan är ett stycke overklig svensk skidhistoria. Nelson knäpper på sig skidan, åker ikapp - och förbi - resten av fältet. Vid växlingen är han exempelvis nära halvminuten före favoriterna Norges startman Eldar Rönning. 

– Vad fan är det som händer? Jag är 26 sekunder efter Lars Nelson. Trots att han tappade skidan vid starten, säger Rönning klentroget efteråt.

Resten av stafetten blir en lika gyllene som blågul fest. När slutmannen Marcus Hellner skär mållinjen är han 27 sekunder före närmaste konkurrent.

GULDKVARTETTEN. Lars Nelson, Daniel Rickardsson, Johan Olsson och Marcus Hellner. Foto: NILS PETTER NILSSON

* * *  

 

– Om det händer att jag tänker tillbaka på den där dagen? Absolut.

Lars Nelson, 33, skär upp en bit blåbärskaka vid köksbordet hemma i Umeå.

På köpet blev du dessutom plötsligt kändis?

– Jo, det var väl så. Man märker ju att en del kommer ihåg mig fortfarande. Men det är ganska lagom - jag är ju långt i från så känd att det är jobbigt.

Några beundrarbrev?

– Nä, jag har nog inte fått en enda (skratt). Däremot en hel del autografpost, framför allt från Tyskland.

Eh...varför Tyskland?

– Jag vet inte riktigt. Men det kommer faktiskt fortfarande brev därifrån ibland.

 

LÄS MER. En svensk maktdemonstration 

Succé - då lade Lars Nelson av

Det märkliga med Lars Nelsons karriär är förstås detta: Först vid 28 års ålder kom det stora internationella genombrottet.

Ändå lade han av redan ett år senare.

– Jamen, det hade inte blivit bra om jag fortsatt, säger Nelson.

Inte? 

– Nej. Även hela det sista året...det var bara tack vare att jag visste att det var sista säsongen som jag orkade göra den träning som krävdes.

Lars Nelson fortsätter:

– Jag var nöjd. Jag ville gå vidare med annat i livet. Jag såg mig helt enkelt inte som en skidåkare efter 30. Då skulle jag göra annat.

OVAN SITS. Lars Nelson på presskonferensen efter OS-guldet i Sotji. Foto: BILDBYRÅN

Och så blev det.

Redan under sin tid som landslagsåkare gick Lars Nelson sina egna vägar. Något som märktes tydligt inte minst under lägren.

– När jag satt och programmerade mellan passen...då satt ju Calle Halfvarsson och kollade på gamla skidlopp. De flesta andra var ju mer renodlat fokuserade på skidåkningen.

– Men programmeringen gjorde mig till en bättre åkare. För att klara av att hålla på med skidor behövde jag kunna koppla i från mellan träningspassen.

Lars Nelsons alla projekt 

I dag jobbar Lars Nelson också som just programmerare, pendlar från Umeå varje vecka till ett företag i Hudiksvall.

Men i alla år har han också varit uppfylld av egna projekt. Eller uppfinningar, om man så vill.

– Jag är ingen Superuppfinnar-Jocke, eller så. Men det är väl klart jag funderar mycket. säger Lars Nelson.

Onekligen. Ta bara dessa projekt:

✔ En solcellsdriven väderstation som rapporterar via mobilnätet ("Det finns en färdig prototyp"). 

✔ En längdskida helt i karbon ("Det ligger på is just nu. Men det k-a-n bli av"). 

✔ En teknikinstruktions-app i AR för skidåkare ("Den skulle göra en 3D-modell av en åkare som du sedan kan bara kan slänga upp på köksbordet och studera åktekniken"). 

✔ En lättskött blodsocker-app ("Med ett plåster som sänder via blåtand, och hela tiden har koll på dina värden").

Och så vidare.

– Drömscenariot är väl att skapa en egen produkt som man kan livnära sig på, säger Lars Nelson.

Som vad då?

– Jag vill knappt säga, det, för det är ett så typiskt svar för många programmerare...men att göra en app som alla vill ha. Som sedan nästan säljer sig själv.

 

* * *

 

Höjdpunkten i Lars Nelsons skidkarriär var OS i 2014. Där och då visste ingen att mästerskapen i Sotji i efterhand skulle förknippas med den största dopingskandalen i modern tid. 

Eller att sporten åren därefter präglas av lika mycket rubriker om astmamediciner, nebulisatorer, syrgasmasker och läppsalvor som skidåkning.

– Jag har ju följt vad som hänt efter Sotji. Läst ganska mycket, bland annat McLaren-rapporten. Sett Ikaros. Men det som jag allra först fick känna på där var en sak som egentligen jag tycker glömdes bort helt.

Vad då?

– Uppgifterna som kom direkt efter OS om att ryssarna inhalerat ädelgas.   

Zenon-gasen som sedan förbjöds?

– Precis. Och det reagerade jag starkt på. Jag hade ju åkt runt där och intalat mig själv att alla var rena, även om det förstås var möjligt att det inte var så.

 

LÄS MER. Ryssland försvarar användadet av gas 

 

– Men då började jag tänka att "Jaha, är det så här? Är det så orättvist"?

Vad väckte det för känslor?

– Att det kändes ganska hopplöst. Jäkligt skumt. Och att det kanske inte var en rättvis sport jag höll på med.   

Det var ändå bara början på alla avslöjanden om ryssarna.

– Ja, och fortfarande vet man inte vet exakt vad som hände. Men att det inte verkar vara några tvivel om att de höll på med något.

Vad känner du i dag?

– Att det är väldigt frustrerande att de har kvar sina placeringar i OS-loppen. Det spelar väl ingen roll för mig personligen - men det känns inte bra att de har sina platser. Som på femmilen. 

– Det känns snarare väldigt fel, måste jag säga.

Skeptisk till  norrmännen

Men det är inte bara vad som hänt i Ryssland de senaste åren som fått Lars Nelson att reagera. Även alla svarta rubriker rörande norsk längdåkning har satt sina spår.    

– Det är ju tråkigt när man börjar fundera, och till och med blir lite skeptiskt till vad norrmännen håller på med.

Nelson fortsätter:

– Som det här med astmamediciner - att det kanske är så att man inte tävlat på helt lika villkor. Det känns inte alls kul. 

Även om det är tre år sedan Lars Nelson slutade på landslagsnivå har han långt i från slutat med skidåkning. 

TÄVLAR FORTFARANDE. Lars Nelson under 15 kilometersloppet på SM i våras. Foto: BILDBYRÅN

Han tränar i stort sett varje dag, han brukar ställa upp i något lopp varje vinter. I våras till och med ett lopp på SM.

Världscupen följer han som de flesta andra - via SVT:s Vinterstudion. Och som alla andra har han lidit över de ihåliga resultaten på herrsidan.

– Man vill ju förstås att de ska vara i topp. Så det är tråkigt. Men jag tycker samtidigt kritiken varit lite orättvist, säger Lars Nelson.

Det hemliga samtalet till Lars Nelson

Jag måste ju fråga en sak med tanke på det: Hörde förbundskapten Rikard Grip av sig nån gång och ville att du skulle göra comeback?

(Lars Nelson börjar skratta)

– Det borde väl vara preskriberat nu. Så då kan jag väl berätta, säger han sedan.

Absolut. Låt höra.

– Det var inte Grip som ringde. Men däremot Lars Selin (dåvarande herrtränare) gjorde ett försök. 

När var det?

– Inför VM i Lahtis. Jag hade åkt ganska bra i Bruksvallsloppet den hösten, så de såg väl att det fanns en del kapacitet kvar.

Hur var samtalet?

– Selin föreslog att jag skulle testa den vintern. Men det blev ett nej. 

Varför?

– Jag hade redan lite kniven på strupen på mig i skolan. Så jag förstod att det aldrig skulle ha fungerat.

LÄS MER: Världscupen i skidor 2018/19 – allt du behöver veta. 

https://www.facebook.com/ExpressenSkidsnack/posts/2135915196736640?__xts__[0]=68.ARCQlOBI7lV_I5h4azrQXwHxQeniUYHFu2z_VpB_elN_NkrK9-WkXML4mSMBFzxatJWyGPNs3SmKeFw8QEQ7d8qpoqg1LcksM5jFF3BV65qpyiqIz2Uc6egE56OCFoVHgh7HUfGbOFadejRX1FDaMIYVptBZ7sMXNsVSfx8kvy2ogVQVlwtWnQ&__tn__=-R

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!