Foto: TOMAS PETTERSSONFoto: TOMAS PETTERSSON
 Foto: TOMAS PETTERSSON
Foto: TOMAS PETTERSSONFoto: TOMAS PETTERSSON
 Foto: TOMAS PETTERSSON
Foto: TOMAS PETTERSSONFoto: TOMAS PETTERSSON
 Foto: TOMAS PETTERSSON
Foto: TOMAS PETTERSSONFoto: TOMAS PETTERSSON
 Foto: TOMAS PETTERSSON
Foto: TOMAS PETTERSSONFoto: TOMAS PETTERSSON
 Foto: TOMAS PETTERSSON
Foto: TOMAS PETTERSSONFoto: TOMAS PETTERSSON
 Foto: TOMAS PETTERSSON
Foto: TOMAS PETTERSSONFoto: TOMAS PETTERSSON
 Foto: TOMAS PETTERSSON
Foto: MATHIAS BERGELD / BILDBYRÅNFoto: MATHIAS BERGELD / BILDBYRÅN
 Foto: MATHIAS BERGELD / BILDBYRÅN
Foto: MAJA SUSLIN/TT / TT NYHETSBYRÅNFoto: MAJA SUSLIN/TT / TT NYHETSBYRÅN
 Foto: MAJA SUSLIN/TT / TT NYHETSBYRÅN

Stjärnornas hemliga hus mitt i Stockholm

Publicerad

Huset är en grå koloss. Dörren in till våningsplanet är av anonym, grönfärgad, institutionsmodell.

Där bakom pågår i det tysta en satsning som involverar flera av svensk idrotts allra största stjärnor.

Charlotte Kalla är en. Peder Fredricson en annan. 

– Men jag kan inte berätta namnen på alla. Det råder ju sekretess, säger idrottsläkaren Per Andersson.

Kontorsbyggnaden på Östermalm i Stockholm är faktiskt så lång att 4:ans buss har två hållplatser längs komplexet.

Mer exakt 350 meter. Längst i Sverige.

Namnet Garnisonen kommer från det kasernområde kvarteret en gång utgjorde. Men dagens hyresgäster har inget med försvaret att göra.

Däremot finns en med en vision av att spela en framtida nyckelroll i svensk elitidrott på allra högsta nivå.

– Jag kom till en punkt när jag kände att något måste göras. Att behovet är akut. Och för att få till en förändring i närtid måste vi starta nu, säger Per Andersson.

Vad är närtid?

– Att vi kommit en bra bit på väg innan OS i Tokyo 2020.

Charlotte Kallas gåva

Arbetsrummet ser delvis ut som ett alldeles vanligt kontorsrum - men med ett par undantag.

En smal hylla längs ena väggen innehåller diverse gåvor från idrottsstjärnor som skidåkarna Charlotte Kalla och Teodor Peterson, ryttaren Peder Fredricson, golfaren Rikard Karlberg och ett par till.

På den andra väggen hänger NHL-spelaren Victor Rasks matchtröja från Carolina Hurricanes. 

I siffran 4 har Rask skrivit: "Tack Pliggen för all hjälp!

– Ja, jag har hjälpt honom med fysträningen under fem somrar nu, säger Per Andersson.

"Pliggen" är alltså smeknamnet på Per Andersson. Den förre OS-roddaren som de senaste åren profilerat sig som läkare för såväl skidlandslaget som SOK (Sveriges olympiska kommitté). 

 

LÄS ÄVEN: Landslagsläkarens hårda kritik mot Norge

 

Nu har Andersson startat ett nytt spetsprojekt. Och målet är enkelt: Sverige ska upp jakten på världens stormakter inom idrottsmedicin.

– Om du tittar på till exempel Storbritannien och Tyskland så ligger vi ljusår efter. Även Norge är bättre än oss på många delar, säger Per Andersson.

Så vad är det Sverige saknar? 

– Ett idrottsmedicinskt centrum där vi kan samla all nödvändig kompetens. 

Och det ska ske här?

– Ja, det är min vision. Att vi en dag har fyllt hela huset med personer som jobbar med olika delar av idrottsmedicin.

Skyddad av sekretess

Projektet startade för ett år sedan under namnet GHP Idrottscenter. Per Andersson äger själv 30 procent.

Redan nu har flera av landets allra bästa idrottare varit på plats. Exakt vilka är dock Andersson förtegen med att berätta och hänvisar till patientsekretessen.

Men om jag säger så här: Hur många av medaljörerna från OS i Rio och medaljhoppen i Pyeongchang har varit här?

– Det är många, säger Per Andersson.

Satsningen sker alltså helt i privat regi. Såväl SOK som Riksidrottsförbundet är informerade - och högst tänkbara samarbetspartners.

– Definitivt. Men jag har en tydlig bild över hur jag vill att det ska se ut. Och den tänker jag inte kompromissa med. 

Per Andersson fortsätter:

– Jag har sett alldeles för många projekt initieras som helt enkelt varit alldeles för dåliga. Det här måste hålla högsta internationella nivå.

Enligt Andersson har de fysiska belastningarna på elitidrottarna ökat markant det senaste decenniet. Och att alltför många svenska idrottare drabbats av långa skadeuppehåll som ett resultat av det.

Och redan sedan tidigare saknades idrottsmedicinsk kompetens inom den allmänna vården.

– När jag gick min läkarutbildning hade vi 120 minuter idrottsmedicin. På fem och ett halvt år, säger Per Andersson.

– Vi behöver inte bara ett idrottsmedicinskt centrum, vi behöver en formell utbildning i ämnet också.

Varför räcker inte den vanliga vården till?

– Du måste förstå idrotten på djupet för att kunna hjälpa de här aktiva. Och det kan du inte förvänta - eller begära - att få på en vårdcentral. 

Förklara vad som gör behandling av en elitidrottare så speciell?

– Själva behandlingen är egentligen det lätta - men sedan tillkommer det så mycket annat för en idrottare. När och hur ska man börja träna igen? Varför uppstod skadan? Hur ska jag undvika återfall?

"Kan vara en katastrof"

Per Andersson fortsätter:

– Sedan är det en annan sak: Det stora antalet fall vi får är egentligen oerhört lätta medicinska besvär. Sånt som du eller jag aldrig gått till en doktor med.

– Men om Calle Halfvarsson är täpp i näsan är det som att du har 40 graders feber. För då kan inte Calle gå till sitt jobb.

Sant.

– Du och jag hade inte brytt oss. Vi hade gått till jobbet ändå. Men för en skidåkare...det kan vara en katastrof.

Per Andersson menar att viljan från samhället saknas för en satsning på idrottsmedicin - och att det kanske är så det ska vara. 

– I stället får man då hitta andra finansiering för elitidrotten. Som det privata spåret.

Hur är tanken med er egen ekonomi?

– Att även erbjuda tjänster till såväl näringsliv som allmänhet. Och på det sättet finansiera så vi kan hjälpa våra elitidrottare.

Om nu allt går enligt plan. Om detta hus är fyllt av idrottsmedicinska experter, näringsfysiologer, tränare, beteendevetare om några år - hur kommer det att märkas för svensk idrott?

– Då finns det väldigt goda förutsättningar för fler medaljer i till exempel OS.

Kan du till och med garantera det?

– I princip ja.

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Vill du ha fler sportnyheter direkt i ditt dagliga flöde? Följ SportExpressen på Facebook, Twitter och Instagram.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag