Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Kryphålet som dopade åkare kan utnyttja i VM

Hanna Falk är en av alla åkare som fick lämna dopingprov efter tävlingarnaFoto: Ludvig Holmberg
Längdskidsporten har en historia med flera fall av dopingFoto: Alexander Zemlianichenko / AP TT NYHETSBYRÅN
Sportjournalisten Jonas Karlsson menar att alla inte tävlar på lika villkorFoto: / DISCOVERY NETWORKS SWEDEN

LAHTIS. Dopingjägarna är på plats i VM – och har redan besökt Sveriges hotell.

Men hur effektiva är testerna?

SPORT-Expressen kan i dag berätta om ett vidöppet kryphål som gör det möjligt för fuskare att komma undan i Lahtis.

– Vi har letat efter en lösning på det här i 25 år, säger Rasmus Damsgaard, antidopingexpert på internationella skidförbundet (Fis).

Dopingskandalerna har avlöst varandra under de sista månaderna. Först Martin Johnsrud Sundby, sen Therese Johaug och nu senast McLaren-rapporten.

Sporten har varit hårt plågad.

Och under VM i Lahtis är det tydligt att dopingjägarna gör allt vad de kan för att hålla sporten ren.

Direkt efter sprintfinalen i torsdags fördes Hanna Falk in i ett av rummen på stadion för att dopingtestas. Och tidigare i veckan gjorde kontrollanterna ett besök på Sveriges hotell i Vierumäki, 30 minuter utanför Lahtis. Flera åkare fick oväntat besök.

– Ja, de kom och knackade på min dörr, säger Daniel Richardsson som kör skiathlon för Sverige i dag.

– De vill ha ett dopingtest. Blod var det, den här gången. Ibland är det blod, ibland urin, ibland både och.

Hur reagerar man när kontrollanterna kommer?

– Inte alls, egentligen. Man är så van. De kan ju komma och testa en när som helst. Kontrollanterna skulle kunna komma in hit nu och be om ett dopingtest. Och det tycker jag är bra.

Förklaringen till testen

Charlotte Kalla, ett av våra stora medaljhopp i dag, är också positiv till antidopingarbetet som Fis gör.

– Det är jätteviktigt att det här arbetet tas på allvar och görs under hela året. Givetvis så blir det extra mycket in mot ett mästerskap, och det är precis så som det alltid brukar vara. Men, det är så många fler månader som det också är viktigt att vi blir testade, säger Kalla.

Sarah Fussek är den som koordinerar antidopingarbetet hos Fis. Hon berättar att anledningen till att Hanna Falk blev testad efter sprinten är att topp fyra i varje lopp automatiskt kallas till dopingkontroll.

– Dessutom blir ytterligare två åkare kallade och de är slumpmässigt utvalda, säger Fussek.

Hur jobbar ni med tester utanför tävling?

– Allt jag kan säga är att vi har gjort tester utanför tävling ända sen i måndags morgon.

Men frågan är hur effektiva testerna är egentligen är. Innebär ett negativt provsvar verkligen att en åkare är ren?

Svaret på frågan är tyvärr nej.

Svenske forskarens kamp

Det finns fortfarande sätt att lura systemet och framför allt är det ett kryphål som är mer uppenbart än alla andra.

Christer Malm, forskare i Umeå, har jobbat i flera år med att täppa igen det.

– Vi har kommit långt. Vi har lämnat forskningen och börjat med produktutveckling. Men det kommer att krävas en del tid innan vår metod kan användas i praktiken, säger Malm.

Vad det handlar om? Blodtransfusioner med eget blod.

Man kan alltså förbättra sin syreupptagningsförmåga genom att tömma kroppen på blod och sen skjuta in det igen.

– Om du gör det här med ditt eget blod finns det i dag ingen metod för att upptäcka det. Det är alla överens om, säger Christer Malm.

Och med tanke på det är det rimligt att tro att några av alla åkare i VM använder sig av blodtransfusioner?

– Ja, det är det ju. Det vore blåögt att tro något annat.

Han fortsätter:

– Det åker ju dit folk för alla möjligt saker. Och om man testar steroider och epo, som folk åker dit för inom skidsporten, då är det klart att man även testar blodtransfusioner.

Fis bekräftar kryphålet

I ett av rummen inne på VM-arenan träffar SPORT-Expressen Rasmus Damsgaard, som är Fis antidopingexpert. Han har varit på plats i Lahtis under flera dagar för att styra upp hur kontrollarbetet ska fungera.

Men han är också medveten om att de inte kommer att kunna stoppa den åkare som väljer att dopa sig med blodtransfusioner.

– Det där är ett kryphål, säger Damsgaard.

– Det har varit ett kryphål väldigt länge och det kommer att fortsätta att vara ett kryphål, om inte någon hittar en metod för att upptäcka den typen av fusk.

Han menar dock, till skillnad från Christer Malm, att det är komplicerat att göra blodtransfusioner. Det krävs avancerad medicinsk utrustning och skickliga läkare.

Annars kommer de att kunna se att ”någonting konstigt” händer i det så kallade blodpasset, där utövarens alla blodprov jämförs med varandra.

– Jag kan inte säga att det kommer att kunna räcka till ett dopingfall, men om vi ser indikationer på bloddoping så kommer vi att lägga ett stort fokus på den åkaren. Och vi tror att det kommer att stressa åkaren ganska rejält, eftersom många människor ofta är inblandade i den här typen av fusk, säger Rasmus Damsgaard.

– Till slut kommer det att handla mer om fusk om än skidåkning för den åkaren, och då är det svårt att prestera.

Vad säger du om det arbete som Christer Malm gör i Sverige?

– Christer har jobbat med det här länge och jag kan bara uppmuntra honom att jobba ännu snabbare för att få fram ett test. Det skulle vara en lösning som vi har letat efter i minst 25 år.

"Det tar bort glädjen"

Den tidigare SVT-profilen Jonas Karlsson – i dag på Discovery Networks Sweden – har jobbat mycket med dopingfrågor genom åren. Och han är bekymrad över att det alltjämt finns kryphål i systemet.

– Bara vetskapen om att det går att fuska på ett sätt som inte kan spåras gör ju att prestationer kan - och kommer - att ifrågasättas, i en idrott som redan lider en mycket svår trovärdighetskris, säger Karlsson.

– När jag ser skidtävlingar i dag utgår jag från att alla inte tävlar på lika villkor. Det finns alltid de som är beredda att fuska. Så kommer det alltid att vara.

Samtidigt förklarar Jonas Karlsson att han tror att tävlingarna är betydligt renare i dag jämfört med tidigare. Framför allt tror han att färre av toppåkarna bloddopar sig.

– Införandet av blodpass har haft en bra effekt och gjort att man kunnat rikta resurser mot de personer eller länder som är suspekta. Även det faktum att man sparar och testar om gamla prover har säkert också en avskräckande effekt. Och där kan man ju hoppas att man i framtiden även kommer kunna se den typen av manipulation som man har svårt att bevisa i dag.

På plats i Lahti träffar vi också den erfarne skidreportern John Rasmussen, som jobbar för norska Dagbladet. Han tror precis som Jonas Karlsson att dopingjägarna aldrig kommer att hinna ikapp fuskarna.

Och han börjar få nog.

– När vi hittar metoder för att upptäcka det fusket de håller på med just nu, då kommer de bara att hitta ett nytt fusk, säger Rasmussen och rycker uppgivet på axlarna.

– Jag tänkte faktiskt på det här för någon dag sedan. Allting som har hänt inom längdskidåkningen under det sista året… det tar bort lite av glädjen från sporten. Man går runt och tänker: ”Är de rena? Vem fuskar? Vem fuskar inte? Och vilka gråzoner utnyttjas?”

– Det ger en dimension till idrotten som inte är särskilt trevligt.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.