Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

"Jag tycker inte att de bör tävla i elitidrott"

Martin Johnsrud Sundby.Foto: Pedersen, Terje / NTB SCANPIX TT NYHETSBYRÅN
Marit Björgen.Foto: Anders Wiklund/Tt / TT NYHETSBYRÅN
Calle Halfvarsson.Foto: Pedersen, Terje / NTB SCANPIX TT NYHETSBYRÅN

Alla elitidrottare med astma borde räknas som handikappade. De borde därför tävla i en egen klass, separerade från friska medicinfria idrottare. Det menar Bernt Ersson, legitimerad läkare och medlem av Svenska friidrottsförbundets medicinska nätverk.

– Jag tycker inte att kroniskt sjuka individer som måste medicinera för att göra toppresultat bör tävla i elitidrott, säger han.

 

Ladda ner SportExpressens populära app direkt här!

Ända sedan Martin Johnsrud Sundby i somras stängdes av för doping har längdskidvärlden präglats av diskussionen kring astmamediciner. Längdåkare tränar både hårt och ofta i kalla miljöer, vilket innebär att de i högre grad riskerar att utveckla astma. Därför är det många av elitåkarna som diagnostiserats med sjukdomen, däribland Martin Johnsrud Sundby och Marit Björgen. Till årets säsong bekräftades det dessutom att Calle Halfvarsson diagnostiserats med ansträngningsastma.

Det norska landslaget har dessutom bekräftat att man ger mediciner även till sina friska åkare. Användandet är inom regelverket för vad som är tillåtet, men har mötts av hård kritik utifrån.

Bernt Ersson, legitimerad läkare, är kritisk till nuvarande regelverk. Han menar att elitidrottare med ett kontinuerligt behov av att använda sig av astmamedicin inte borde vara med och tävla i elitsammanhang mot helt medicinfria idrottare.

– Jag tycker inte att kroniskt sjuka individer som måste medicinera för att göra toppresultat bör tävla i elitidrott, säger han.

Förlaget: tävla i handikappgrupp

Ersson menar att det finns få mediciner som är så bevisat prestationshöjande som astmamediciner är för en astmasjuk. Samtidigt vill han inte sträcka sig så långt som att kalla det för doping.

– Definitionsmässigt och enligt regelverket är det inte det i dag. Man måste alltså ha diagnosticerats med astma för att få använda astmamediciner på dispens. Men här blir det verkligt delikat att exakt fastställa vem som har astma eller inte och det finns det olika säkra och osäkra metoder för att avgöra, säger han.

Han menar att astma går att jämföra med vilket annat sjukdomshandikapp som helst där den drabbade tvingas tävla i en handikappgrupp. Ersson tycker att detta är något som borde användas även inom skidåkningen.

– Jag tycker att de som tvingas använda mediciner ska tävla i handikappidrott så att friska skidåkare får tävla mot varandra renhårigt och utan mediciner, säger han.

Eftersom astma är vanligt inom längdskidåkningen skulle det innebära att många av toppåkarna försvinner. Ersson anser dock inte att det är något problem.

– Det tycker jag att de ska göra. De är ju kroniskt sjuka, säger han.

Vill även stoppa smärtstillande

Ersson tycker dessutom att man borde förbjuda användandet av smärtdämpande och även antiinflammatoriska mediciner vid elittävlingar, mediciner han också anser är prestationshöjande för en sjuk idrottare.

– Om man har tränat så hårt att man blivit skadad så får man tävla så. Man ska inte kunna ha fördelen att träna hårdare än alla andra och sedan proppa i sig smärtstillande mediciner vid tävling för att prestera bättre än man kan med smärtor, säger han.

Som exempel använder han travsporten. Om en travkusk får ont kan den personen ta vissa smärtstillande och antiinflammatoriska mediciner. Skulle en häst få så ont att den behöver samma antiinflammatoriska medicin som kusken är det doping.

– Motiveringen inom travsporten är att om hästen tvingas springa med medicinering kan den skada sig för att den inte begriper bättre. Jag skulle vilja påstå att inte heller människan begriper bättre, säger Ersson.

"Tror inte att det är en tillfällighet"

I de uppmärksammade fallen kring längdskidåkningen så har många hävdat att det inte finns någon forskning som visar att en frisk skidåkare har fördel av att använda astmamedicin. Ersson menar dock att det finns bevis för att vissa astmamediciner kan ge en tioprocentig förbättring av ventilationsförmågan hos icke astmatiker.

– Det finns sannolikt anledningar till att norrmännen ger mediciner till friska åkare, och jag är helt övertygad om att de upplever en prestationshöjande effekt. Annars skulle de inte ge det till sina åkare. 69 procent av alla OS-medaljer som togs av norska skidåkare från 1992 och fram till i dag togs av åkare med astmamediciner. Sjuka skidåkare med medicinering slår alltså ofta helt friska extremt vältränade icke medicinerade elitskidåkare. Jag tror inte att det är en tillfällighet! säger Ersson.

Han vill dock inte klandra åkarna, utan menar att detta är ett större problem som rör hela längdskidsporten och hur den är uppbyggd, ett systemfel.

– Jag tycker det är mycket olyckligt att man har en idrott som bevisat orsakar luftrörsbesvär hos de här elitidrottarna. Skidsporten orsakar en kronisk sjukdom som i praktiken kan ge idrottaren väldiga besvär i framtiden. Man har tvingat fram en extrem tävlings- och träningsmiljö så att skidåkarna blir skadade och ofta måste använda mediciner för att kunna tävla på elitnivå. Det tycker jag är mycket tvivelaktigt, säger han.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.