Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

”Jag fick mycket skit – blev kallad omänsklig”

SKOGENS KONUNG. Gunde Svan äger omkring 1000 hektar skogsmark i trakterna runt Skamhed i Dalarna. Foto: Tomas Pettersson
Foto: Philip Gadd.
Foto: Philip Gadd.
Gunde Svan och Jeanette Carlsson i Let's Dance. Foto: OLLE SPORRONG

SKAMHED. Åtta minusgrader i luften.

Det knastrar under sulorna på Gunde Svan där han går längs stigen genom sin egen skog.

– Ju mer tv jag gör, ju mer i skogen måste jag vara. Det tog nog ett halvår att hämta sig från Let´s Dance, säger han.

En skogspromenad i Skamhed med Gunde Svan har börjat. 

Och därmed ett samtal om sommarens mardröm, intervjun som fortfarande sårar honom, vad han vill lämna över till barnen - och varför i all världen det står en hemmabyggd brandbil på tomten. 

Värdshuset Flottaren, Vansbro.

I bilen på väg mot Dalarna ringer Gunde Svan, meddelar att "vi måste ju äta först innan vi ger oss ut" - och då blir det förstås så.

– Här är jag stammis, säger 56-åringen medan han väntar på att få sin lunchtallrik.

Inte bara Gunde Svan.

Vid ett bord en bit bort sitter fru Marie tillsammans med det som Gunde Svan kallar "lunchklubben" i Vansbro.

– Nån dag varje vecka äter vi lunch med det här gänget, det har vi gjort i många år.

Själv är jag mest förvånad över att vi äntligen fått till det här mötet. Ett första försök rann ut i sanden för över ett år sedan. Provade igen i höstas med ett sms - och fick svar efter exakt en månad. Svaret på nästa tog två veckor.

Och så vidare.

Men nu sitter vi faktiskt här.

STAMMIS SVAN. På Flottaren i Vansbro är Gunde Svan en ständigt återkommande lunchgäst. Foto: Tomas Pettersson

– Det är inte bara du som får vänta, säger Gunde Svan mellan tuggorna.

Inte?

– Nä. Jag tycker folk lägger oerhört mycket tid på sin telefon och sociala medier. Telefonen är alltid med. Ska upp hela tiden. Så jag har dragit någon slags gräns, säger Gunde Svan.

Det är ju inte helt okomplicerat i dag.

– Nä, jag märker det på min omgivning. Folk tycker att det är något fel när de mejlat mig och jag inte svarat direkt.

Vad tänker du en sån gång?

– Att det är ju bara ett par dagar sedan? Och? Tror ni jag sitter framför datorn hela dagarna och väntar på mejl?

Gunde Svan om Haiti: ”Jag fick mycket skit”

Gunde Svan skakar på huvudet innan han fortsätter:

– När jag är mitt uppe i något projekt är det bara det som gäller. Går jag in i en bubbla så är jag bara där. Inget annat får störa.

– Det är en jättefördel att kunna göra så. Men...också en nackdel.

Du menar att omvärlden inte alltid har förståelse?

– Nej.

Gunde Svan harklar sig.

– Och rekordet var väl för några år sedan.

Sedan börjar Gunde Svan berätta om den där januaridagen 2010 när det ringde i hans telefon. En katastrofal jordbävning hade inträffat på Haiti och var den totalt dominerade nyheten i världen. 

LÄS MER: Gunde Svan om katstrofen: "Vilken jordbävning"? 

En reporter på Expressen ringde runt till kända personer för att höra vad de kände - och hur de agerade för att hjälpa.

– Jag var mitt uppe i ett tv-projekt, men av nån anledning råkade jag svara ändå. Och fick frågor om något jag inte kände till alls, minns Gunde Svan.

Ja, jag minns de där rubrikerna.

– Och jag fick mycket skit. Jag blev kallad omänsklig. Att jag inte brydde mig om alla dödsoffer.

– Nä, det var inga fina ord.

Hur kändes det? Orättvist?

– Det är nog rätt ord. Vet man inte hur jag funkar är det kanske lätt att tolka mig så. Men de som känner mig vet ju hur jag är. Hur jag avskärmar mig.

Och det är inget du tänker ändra på?

– Nej, det tror jag inte. Det har funkat bra för mig i nästan alla sammanhang.

Det är lite annorlunda för nästa generation. Gissningsvis använder till exempel din dotter Julia och son Ferry sin telefon lite mer frekvent?

– Så är det. Jag minns när Ferry bara var 5-6 år men redan börjat förstå det här med att googla. Vet du vad han frågade mig då?

Nix. Berätta gärna.

– Han sa: "Pappa. Hur gjorde ni förr innan ni visste?"

* * *

✔ Skogen. Skamhed.

Det är en ljuvlig, krispig, eftermiddag.

Vi har vandrat en stund på en stig längs Västerdalälven allt djupare in i barrskogen. 

Gundes skog.

– Jag kan erkänna att från början var ju skogen bara en träningsarena för mig, säger Gunde Svan.

Så är det inte längre.

I dag är Svan en av traktens största skogsägare. Det mesta är ärvt från föräldrarna Hilding och Gunnel.

– Men sedan tog det inte lång stund innan jag började bygga på med mer mark själv.

Idrottsstjärnorna som äger skog för miljoner

Gunde Svan, skidor.

Område: Dalarna i trakterna runt Vansbro.  

Areal: 902 hektar.

Taxeringsvärde: 18 643 000 kronor.

Björn Ferry, skidskytte

Område: Västerbotten i trakterna runt Storuman.

Areal: 860 hektar.

Taxeringsvärde: 4 582 000 kronor.

Mats Sundin, ishockey

Område: Jämtland (Åre) och Norrbotten (Kainulasjärvi).

Areal: 777 hektar.

Taxeringsvärde: 5 507 000 kronor.

Petter Lasu Nilsson, ishockey.

Område: Norrbotten i trakterna runt Boden.  

Areal: 750 hektar.

Taxeringsvärde: 6 886 000 kronor.

Magdalena Forsberg, skidskytte.

Område: Västernorrland i trakterna runt Kramfors.

Areal: 350 hektar.

Taxeringsvärde: 4 596 000 kronor.

Tomas Holmström, ishockey.

Område: Norrbotten i trakterna runt Piteå.

Areal: 271 hektar.

Taxeringsvärde: 5 140 000 kronor.

Thomas Wassberg, skidor.

Område: Jämtland, i trakterna runt Åsarna.

Areal: 226 hektar.

Taxeringsvärde: 3 258 000 kronor.

 

Källa: Lantmäteriet.

I dag äger Gunde Svan runt 1 000 hektar skogsmark, den är värd många miljoner, och han vårdar den lika ömt som intensivt.

– Om vi inte sköter det här på rätt sätt, om vi inte tänker på miljön. Då har vi inget kvar till de generationer som kommer.

Gunde Svan fortsätter:

– Det är ju en målsättning jag har: Att jag vill lämna ifrån mig allt till mina barn i bättre skick än det var när jag tog över det.

RÖJNING PÅGÅR. En skogspromenad med Gunde Svan innehåller ständiga stopp för lite naturomvårdnad. Foto: Tomas Pettersson

Barnen Julia och Ferry har redan blivit tilldelade var sin del av markerna.

– Det är bättre att de får det nu i stället för att vänta tills jag är för gammal för att orka sköta det, säger Gunde Svan.

Vad skulle du känna om nån av dem en dag sa att "Äh, nu säljer jag skogen och köper fyra Audis i stället"?

– Jag har faktiskt tänkt tanken. Funderat över hur jag skulle reagera.

Och?

– Jag är ju ganska känslostyrd. Men... jag tror att jag kan se frankt på det hela. Att "vill du absolut satsa på en bil i stället då gör du det."

Vi vandrar vidare.

Gunde Svan stannar plötsligt till och pekar på en halvdöd fura en bit bort.

– Ser du den där fruktansvärt fula tallen där?

Ja, den är inte snygg. 

– Du vet, pappa var ju extremt sparsam. På hans tid tog han reda på varje kvist från en sån där för att elda med. Inget fick slängas. Allt skulle återanvändas.

Fick han höra att han var snål?

– Jo. Men det var han ju inte. Han var bara återhållsam med resurserna. 

Hur mycket av de egenskaperna har du fått?

– Marie säger i alla fall att jag har fått för mycket.

Ganska många grejer sparade, alltså?

– Minst sagt. Du vet, det finns allt möjligt där uppe på vinden hemma.

Gunde Svan om pappa Hildings krav 

Vi hinner inte många steg till innan Gunde Svan stannar till igen ("jädrar där har det blivit ett vindfälle till"). Några kliv senare följer en lång anekdot om pappa Hildings stenhårda krav på att allt skulle gå rätt till när ett garage skulle byggas  ("farsan sa att tänk om någon river det här nån gång - och då ser att vi fuskat").

Gunde Svan stannar och slår ut med händerna:

– Det var först då jag skrev på en bjälke att "Det är jag, Gunde Svan, som tagit detta beslut i detta bygge år 1989" som han gick med på att vi kunde fortsätta.

Och så skrattas det så att det skakar i torrfurorna omkring oss.

PAPPA OCH MAMMA. Hilding och Gunnel Svan (med filmkamera!) bland publiken på ett av sonen Gundes lopp vintern 1984. Foto: GÖRAN ÄRNBÄCK

Det är så vi har det där ute i skogen.

Inte en tyst sekund. Historierna som avlöser varandra. Om familjen och skogsvård, om barndom och framtid. 

Och om det egna skidspåret som ringlar sig genom skogen. Det som möjligen kan klassas som landets mest välskötta privatspår.

200 lastbilslaster till det egna spåret

– Jag har haft dit en kross för att lägga ut nytt underlag till spåret. Efteråt räknade jag ut hur mycket det blev... och få se nu...3 000 ton tror jag det blev.

Du skojar? 3 000 TON?

– Mmm. Jag räknade också ut att det var ungefär 200 lastbilslass.

Eh, hur lång tid tog det?

– F-ö-r lång tid i alla fall.

Gunde Svan fortsätter:

– Men största stenen som sticker upp nu är bara 2 millimeter.

Det låter lite överdrivet. Det är ju ändå ett familjespår vi pratar om.

– Jo. Men det är en del i Vansbro som upptäckt det också. Och det är ju okej. Det är bara roligt att de rör på sig.

Hur ofta åker du själv under vintern?

– Nästan varje dag. Jag sticker hellre ut där själv än tittar på Vinterstudion.

Får man fråga hur formen är?

– Ganska bra, tror jag. Vi gjorde något slags fystest före Let´s Dance där man fick reda på sin fysiska ålder.

Och ditt resultat?

– Vad var det nu han sa? 36 år tror jag.

* * *

Gunde Svan har alltså hunnit bli 56 år. Det är 27 år sedan han avslutade tävlingskarriären som skidåkare som bland annat innehöll fyra OS-guld och sju VM-guld.

Vad som hänt sedan dess?

Galet mycket.

Han startade en ny karriär som rallycrossåkare (EM-brons 1995). Han har tidigare varit programledare för bland annat "Bingolotto", "Gladiatorerna" och "Ingenting är omöjligt". Han leder fortfarande "Fångarna på fortet" och egna intervjuprogrammet "I huvudet på Gunde Svan". 

Och hela tiden samtidigt en roll som ytterst aktiv skogsägare.

LYCKLIG LANDSLAGSCHEF. Gunde Svan lyfter upp Charlotte Kalla efter hennes seger i Tour de ski 2008. Foto: HEIKO JUNGE / SCANPIX NORWAY SCANPIX SWEDEN

Mitt i allt dessutom två säsonger (2007-2009) som landslagschef på Svenska skidförbundet. 

– Jag förstod nog inte när jag tackade ja till det jobbet hur stora problem förbundet egentligen hade. Ekonomin var helt körd i botten, säger Gunde Svan.

Han fortsätter:

– Det är lätt att vara chef när du har gott om pengar. Men jag fick ju lov att skära i allt. Det tog fruktansvärt med kraft.

Gunde Svan vänder kris till succé

Tittar man i dag på Skidförbundets ekonomi är det lätt att se en tid före och efter Gunde Svan. 

Under Svans ledning vände allt - och sedan dess har det handlat om guldår såväl ekonomiskt som sportsligt.

Du är ju faktiskt lite svår att få grepp på. Ofta extremt privat - men ändå verkar du trivas i den totalt offentliga rollen när du väl är där?

– Jag tror det är ganska rätt analys. Men den har nog mycket att göra med att jag inte vill göra något halvdant. Är jag väl där så vill jag göra det fullt ut.

Lockar det fortfarande att vara en offentlig person? Du kunde ju lika gärna bara stanna hemma här i skogen?

– Ja, det skulle jag kunna. Men...jag har svårt att göra samma saker varenda dag. Ytterligheter är intressant. Utmaningar har alltid lockat mig. 

Som Let's Dance?

– Ja, och det var kul. 

Känner jag dig rätt var du inte där för att bara ha roligt. Utan för att vinna.

– Javisst! Jeanette som jag dansade med förstod det tidigt och var med på noterna. 

Som vad då?

– De andra paren brukar ju ta en ledig lördag efter programmet på fredagen. Men vi körde i gång klockan åtta varje lördag morgon.

Stackars Jeanette.

– Hon tålde det fantastiskt bra. Och vilket tålamod!

Baksidan av Let's Dance - i alla fall om du är Gunde Svan - är att man som deltagare måste bo i Stockholm under de månader programmet pågår.

– Och då är du aldrig ensam. När man är mitt uppe i folk jättelänge så blir det ingen återhämtning.

– Det tog nog ett halvår att hämta sig från det. Med mycket tid i skogen. Det är liksom rehabtid. För knoppen. 

Gunde Svan fortsätter:

– Ju mer tv jag gör - ju mer i skogen måste jag vara. 

DANSKUNGEN. Gunde Svan och Jeanette Carlsson under Let's Dance. Foto: OLLE SPORRONG
DANSKUNGEN. Gunde Svan och Jeanette Carlsson under Let's Dance. Foto: OLLE SPORRONG

 

* * *

Vi är tillbaka där vi började i gläntan där vi parkerat våra bilar. Det har varit en fin skogsutflykt.

Det är väldigt uppenbart hur bra Gunde Svan trivs bland sina träd. Hur mycket han älskar att prata om naturvård, sin skogs historia och det arv han nu lämnar vidare till barnen.

Men för bara några månader sedan kunde allt ha slutat med katastrof. Ingen har väl glömt de skogsbränder som lamslog Sverige - allra minst landets skogsägare.

– Det brann ju på Maries mark till och med. Ett par mil härifrån, berättar Gunde Svan.

Oj. Läskigt?

– Det var rent flyt att det var vindstilla just den dagen. Hade det blåst för fullt hade allt kunnat brinna upp. Nu slutade det med en halv hektar.

Hur var egentligen de där veckorna - kunde du någonsin slappna av?

– Nej.

Gunde Svan tystnar en stund innan han fortsätter:

– Men Ferry tog det nästan ännu hårdare. Han var helt säker på att något skulle hända, för det brann ju överallt. 

– Det slutade med att han sa: "Pappa, vi måste bygga en egen brandbil."

Och?

– Vi gjorde faktiskt det.

Nu förstår jag faktiskt inte.

– Du vet såna där stora vita platsdunkar? Vi tog sex såna och satte upp på huggarvagnen bakom traktorn. Och hittade till slut en bra pump på nätet. Det tog nästan en vecka att konstruera den.

Gunde Svan berättar sedan om dagen när allt var klart och de fyllde upp och testade allt hemma på tomten.

– Plötsligt kom grannen springande och sa att det brann i hans skog. Så det var bara på med grejorna bakom traktorn - och vi for i väg.

Hur gick det?

– Den kom fram strax efter brandkåren. Och allt eftersläckningsarbete gjordes med vår brandbil. Den funkade!

Gunde Svan ler brett:

– Och sedan dess har vi förfinat den.

Men kan du föreställa dig känslorna om det varit din skog som drabbats? Om den förstörts?

– Jag tror inte det går att föreställa sig. Jag menar, jag har ju sett det som en gång var små plantor växa upp till de träd de är i dag.

– Det skulle vara som att ens hus brunnit ner. Alla minnen, allting, skulle vara förstört.

Är en skogsbrand din mardröm?

– Nej. Mardrömmen är att något skulle hända barnen eller Marie, säger Gunde Svan.

Sedan fortsätter han:

– Men...sedan kommer nog skogen.