Den svenske OS-hjälten avslutade säsongen i går med att åka upp sig till en slutlig sjätteplats i världscupfinalen i Falun.
Men nu väntar ett nytt kapitel i Marcus Hellners liv. Om bara några veckor blir Hellner pappa för första gången.
– Ja, det blir något helt annat. Och väldigt spännande, säger Marcus Hellner.
Samtidigt väntar en hundraprocentig satsning mot hemma-VM i Falun om ett år. Bland annat genom en upptrappning av den nygamla träningsmodell som lade grunden till OS-succén i Sotji.
Med bland annat otaliga pass löpning på blöta myrar.
– Ja, jag kommer att hålla fast vid det. Det fungerade väldigt bra. Men nu vill jag pressa mig ännu hårdare, bli ännu tuffare i träningen.
Hur går det att kombinera med din nya familjesituation?
– Jag tror inte det ska påverka min satsning. Jag har en väldigt förstående sambo som brinner minst lika mycket som jag själv över att ska lyckas med min karriär. Nästan mer ibland.
Hellner fortsätter:
– Jag får stå för att jag kommer att vara mycket borta. Det är min förlust. Sedan får jag ta igen den tiden när jag lagt av med det här livet som elitåkare.
Marcus Hellner lämnade OS i Sotji med två medaljer: Guld i stafett och silver på tremilen.
Ett alldeles strålande facit. Men det kunde ha slutat bättre än så.
I sprintfinalen förstörde en massvurpa chanserna till medalj.
Och på den avslutande femmilen kom en förkyld Hellner inte ens till start.
Hur följde du egentligen det loppet?
– Jag stack upp till arenan för att jag trodde det skulle vara kul att se. Men väl där, nä, det var inte kul alls.
Många sa efteråt att som femmilen utvecklades hade den varit perfekt för dig?
– Jo. Och det var väl lite därför jag drog därifrån.
Du led som åskådare?
– Ja, det blev bara jobbigt att se på. Jag kände ju att jag haft en bra chans om jag kunnat starta. Så det var surt.
