Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Hånad veteran slutar – och slår nu tillbaka

Jörgen Brink blev 49:a i Bruksvallarna. Foto: Bruksvallsloppet
Foto: BILDBYRÅN
Foto: MARIUS GULLIKSRUD / STELLA PICTURES MARIUS GULLIKSRUD
Foto: VEGARD WIVESTAD GRØTT / BILDBYRÅN NORWAY

BRUKSVALLARNA. 44 år gammal har Jörgen Brink bestämt sig.

Det här blir sista säsongen.

Nu berättar den svenska veteranen om bakgrunden till beslutet, det nya livet som väntar - och hur det är att ständigt bli hånad av norrmannen Petter Northug.

– Petter är som han är. Men det är trist. Jag hade hellre varit utan det där, säger Brink.

Det är den 8 januari 1995. 

Tremilsloppet i världscupen i Östersund är just avslutat - och toppen av resultatlistan har gnistrande stjärnglans.

Se bara:

1) Björn Dählie, Norge, 2) Aleksej Prokurorov, Ryssland, 3) Thomas Alsgaard, Norge, 4) Vladimir Smirnov, Kazakstan, 5) Torgny Mogren, Sverige.

Men en bra bit längre ner i resultatlistan dyker ett betydligt mer okänt namn upp. 

En 20-årig världscupdebutant vid namn Jörgen Brink har kämpat sig in på 55:e plats, över sju minuter efter Björn Dählie.

Där och då visste ingen att det var starten på en internationell karriär som skulle sträcka sig i över två decennier och innehålla bland annat tre VM-brons och tre segrar i Vasaloppet.

Och jo, den pågår ju faktiskt fortfarande.

Snart 24 år efter den där januaridagen i Östersund står Jörgen Brink och pustar ut i målfållan i Bruksvallarna.

Det har varit en jobbig dag.

 

LÄS MER: Skid-VM 2019 – allt du behöver veta. 

Jörgen Brink: "Riktigt tungt" 

– Det här var riktigt tungt, säger Jörgen Brink efter sin 49:e plats, nära fyra minuter efter segraren Calle Halfvarsson.

Det var inte aktuellt att ta rygg på Calle när han passerade, va?

– Nä, han höll så pass mycket högre fart - så det var inte läge, säger Jörgen Brink med ett blekt leende.

– Jag hade väl inte lyckats så bra med skidorna i dag heller. Men största problemet var nog han som stod på skidorna. Jag var riktigt sliten.

Den nationella premiären i Bruksvallarna är heller inte något av säsongens viktigare lopp för 44-åringen.

Tvärtom. De senaste tio åren har Jörgen Brink fokuserat på långloppsvärldscupen - och så blir det även i vinter.

– Jag kör inte riktigt hela cupen, det blir väl kanske sju av loppen. Och i vanlig ordning är Vasaloppet det jag satsar mest på.

Och drömmer om din fjärde seger där?

– Ja, det är ju därför jag håller på.

Hyllad segrare. Jörgen Brink får en puss på kinden efter sin Vasaloppsseger 2012. Foto: SUVAD MRKONJIC

Evighetsmaskinen Brink avslutar karriären

Det här blir också den allra sista chansen för ännu en Vasaloppsvinst för Jörgen Brink. Evighetsmaskinen har till slut gjort sitt.

– Tidigare har jag tagit ett år i taget. Men nu har jag bestämt mig. Det här blir sista säsongen, säger Brink.

Varför?

– Jag känner att det tar för mycket tid och resurser. Sedan är jag inte på den nivån som jag vill vara.

Att sluta efter så många år - hur tror du det blir?

– Det förmodligen som en tomhet. Men jag vet inte riktigt, jag har ju inte slutat än. Jag har en vinter på mig att bearbeta allt.

Har du en plan för vad du ska fylla tiden med i stället?

– Jag skulle kunna tänka mig någon tränarroll. Och det finns ju ett skidgymnasium i Sollefteå. Jag startade i fjol upp en liten skidlägerverksamhet, det blir kanske att utveckla det.

– Det finns lite olika alternativ. Kanske något inom coachning, träningsupplägg och hur man ska leva sunt. Vi får se.

Du har ju onekligen rejält med erfarenhet?

– Ja, jag har väl redan börjat spåna en del. Det finns ju mycket man tagit med sig genom åren. Jag har gjort mycket bra - men mera fel (skratt).

 

LÄS MER: Världscupen i skidor 2018/19 – allt du behöver veta. 

Tillåts aldrig glömma VM-stafetten 2003

Trots en både lång och framgångsrik karriär har Jörgen Brink ändå - för många - blivit förknippad med vad som hände i VM-stafetten 2003 i Val di Fiemme.

Det var då Brink i klar ledning på sista sträckan, bara tre kilometer från mål, plötsligt  tog totalt slut och blev passerad av såväl Norge (Thomas Alsgaard) och Tyskland (Axel Teichmann).

Först tio år senare berättade Brink i en intervju med norska VG anledningen till kollapsen:

– Jag fick hjärtflimmer. Det var tur att jag kom i mål överhuvudtaget, förklarade Brink. 

TRÖSTAS. Jörgen Brink klappas om av Per Elofsson, Mathias Fredriksson och Anders Södergren efter VM-stafetten 2003. Foto: ARNE FORSELL / © BILDBYRÅN

Men speciellt i Norge verkar man inte vilja låta det som hände i stafetten 2003 falla i glömska.

Uttrycket "Att göra en Brink" har där i skidkretsar blivit synonymt med att gå in i väggen.

Petter Northug ger ingen sympati 

Och så sent som i fredags valde superstjärnan Petter Northug att beskriva sin trötthet i sista backen som en "Jörgen Brink-kollaps".

– Ja, det har ju blivit en grej. Man hör det lite emellanåt. Men det går väl inte att göra något åt, säger Jörgen Brink lätt uppgivet.

Och hur känns det?  

– Det är trist. Även om det i dag kanske mer blivit ett uttryck än riktat mot mig personligen.

Jörgen Brink fortsätter:

– Men då när det hände - och även långt efter - fick jag faktiskt väldigt mycket sympati från vanligt folk i Norge. Men Petter är ju som han är.

Northug får man ingen sympati i från?

– Nej. Och det kan väl vara skönt när nån sparkar lite på honom. Som när Calle Halfvarsson bet i från i en intervju häromdagen.

Jörgen Brink verkar dock ta de ständiga påminnelserna om 2003 med jämnmod.

Eller som han säger: 

– Jag hade hellre varit utan det där. Men... nu är det som det är.

https://www.facebook.com/ExpressenSkidsnack/posts/2135915196736640?__xts__[0]=68.ARCQlOBI7lV_I5h4azrQXwHxQeniUYHFu2z_VpB_elN_NkrK9-WkXML4mSMBFzxatJWyGPNs3SmKeFw8QEQ7d8qpoqg1LcksM5jFF3BV65qpyiqIz2Uc6egE56OCFoVHgh7HUfGbOFadejRX1FDaMIYVptBZ7sMXNsVSfx8kvy2ogVQVlwtWnQ&__tn__=-R

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!