Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

”Killarna fick 50 000 – jag fick en symaskin”

Se godbitarna från 2019 års Vasalopp.
Officiellt hade Vasaloppet inte en damklass 1996, men Sofia Lind blev snabbaste dam i målet, på en total 432:a plats.Foto: INGVAR KARMHED/SVD TT NYHETSBYRÅN
Åsarnas Sofia Lind vinner för andra gången den officiella damklassen 1999. Foto: NISSE SCHMIDT/BILDBYRÅN
Sofia Lind går i mål som Vasaloppets segrare i damklassen 2004. Foto: ANNA SCHMIDT/BILDBYRÅN
Utelivet i Jämtland betyder mycket för Sofia Lind. Skidor blir det på vintern - gärna med familjen.Foto: PRIVAT
Till vardags arbetar Sofia Lind som plan- och byggchef på Åre kommun. Foto: Andrea Lind

Sofia Lind står i en klass för sig i Vasaloppets historia. Fem gånger har hon vunnit även om första segern inte hade fått officiell status i damklassen.

Men det var länge stor skillnad på män och kvinnors ställning i loppet. 

– Första året när jag vann fick grabbarna prispengar och jag fick en symaskin. Nu låter det jättekonstigt, men det tyckte jag inte då, säger hon.

När det gäller Vasaloppet tog det lång tid innan arrangörerna vaknade och slutade se kvinnorna över axeln.

Vid målet i Mora står det med stolta bokstäver: ”I fäders spår för framtids segrar”. Till en början hade ingen ens tänkt tanken att kvinnor skulle delta i loppet.

1923 dök Margit Nordin upp på startlinjen. Det gav arrangörerna huvudbry. Och inte heller blev det bättre av att hon fullföljde loppet.

Året efter var kvinnor förbjudna att ställa upp. Det skulle dröja ända till 1981 innan man tillät kvinnor att delta. Några år tidigare hade två kvinnor dykt upp i spåren förkläda till män i lösskägg och mustasch. 

Till slut fattade till och med Vasaloppets arrangörer att man inte var i samklang med tiden. Trots det dröjde det ända till 1997 innan damklassen fick officiell status.

1997 vann Sofia Lind sitt andra lopp - nu som officiell segrare. 

Vad vann hon då den här gången?

Jo, en till symaskin.

– Tänk om det hade varit tvärtom och en man fått en symaskin. Men då tänkte jag inte på hur orättvist det var att den manlige segraren fick 50 000 kronor och jag en symaskin. Jag var nöjd med min symaskin. Det hade jag inte varit i dag. Utvecklingen går åt rätt håll, säger Lind. 

Till slut tyckte loppets ledning att det inte var mer än rätt att även kvinnorna skulle få prispengar.

Äntligen rättvisa och jämlikhet, alltså. Eller?

– Det var 25 000 kronor till damsegraren och 75 000 kronor till herrsegraren. 

Sofia Lind vann Vasaloppet fem gånger

Så sent som 2012 åkte både herrsegraren och damsegraren på rekordtid i Vasaloppet. Jörgen Brink fick en Volkswagen men inte norska Vibeke Skofterud. Efter en tids upprördhet ändrade sig arrangören och sponsorn - Skofterud fick sin bil.

Sofia tror att arrangörerna längre tillbaka i tiden, innan damklassen blev officiell, tyckte att det räckte med att kvinnorna åkte Tjejvasan på tre mil och att man fick åka tillsammans med herrarna. 

Med fem vinster i Vasaloppet - 1996, 1997, 1999, 2004, 2005 - hör hon till loppets giganter - även om den första vinsten inte hade officiell status. Hon har dessutom fyra andraplatser. 

Nils ”Mora-Nisse” Karlsson vann loppet nio gånger och Janne Stefansson sju. 

Arthur Häggblad och Janne Ottoson har båda fyra segrar.

Sofia Lind hamnar alltså på en tredjeplats i Vasaloppets snart 100-åriga historia. 

Hon tycker att hon fått bra hjälp både inför och under loppen. Undantaget var första gången hon tävlade då hon anmälde sig själv, vallade sina egna skidor och drack precis som motionärerna vid drickakontrollerna längs banan. 

– Efter det hade jag hjälp av både valla- och serviceteam. Den vinst hon sätter främst är segern 1997 då hon vann som första kvinna i den officiella damklassen. 

Sofia Lind hör till en skidåkande familj. Hennes bror Björn är dubbel OS-guldmedaljör i sprint och sprintstafett. 

Vid tio, elva års ålder började Sofia träna och tävla i klubben Roslags-Länna IF. 

Hon tror att generna spelar roll eftersom både hon och Björn nått stora framgångar i spåren.

– Men sen måste man ju ha också föräldrar som är engagerade. Det finns många bidragande orsaker. 

”Jag hade en bred idrottsbakgrund”

Sofia säger att hon ändå inte tränade speciellt mycket innan hon började på skidgymnasiet i Torsby. Däremot hade hon sysslat med flera olika idrotter innan hon började elitsatsa. 

– Jag hade en bred idrottsbakgrund under uppväxten. Det var orientering, fotboll och friidrotten med framför allt löpgrenarna. 

Hon var inte speciellt intresserad av lagidrotter utan mer de individuella där hon kunde styra sin egen träning. 

– Då var man inte lika beroende av andras motivation. 

Sofia säger att hon aldrig haft några direkta resultatmål utan mest velat konkurrera med sig själv för att se hur bra hon kunnat bli. Hon har alltid ställt höga krav på sig själv. 

– Men det är klart att jag ville se hur bra jag kunde placera mig i Vasaloppet och helst vinna. 

I dag blir det ingen tävlingsåkning. Däremot blir det mycket skidåkning, både utför och på längden. 

Hon säger att det är ett jätteskönt sätt att umgås med familjen, det vill säga med maken och den före detta landslagsåkaren Morgan Göransson och de fyra barnen. 

Vem vinner damklassen i Vasaloppet i år?

– Jag tror att Lina Korsgren vinner.

LÄS MER: Här är kändisarna som åker Vasaloppet 2020

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.