Det är söndag morgon i villan hemma i Sundsvall. Riktigt tidigt dessutom.
Och Charlotte Kalla är otålig.
Efteråt ska hon beskriva natten innan som att ”sömnen tog slut tidigt den morgonen”. Och då hade hon ändå somnat sent.
Men det är också en av de mest omskakande dagar i Charlotte Kallas 34-åriga liv som just tagit sin början.
För hon har ju själv bestämt den: Söndagen den 20 mars är min deadline. Då ska jag ta beslutet om min framtid som skidåkare.
Och nu är timmen slagen.
Charlotte Kalla sitter där vid köksbordet. Hon har redan druckit sitt kaffe. Läst sin morgontidning. Och tagit sitt beslut.
Men resten av huset ekar tomt. Sambon Fredrik Karström sover fortfarande. Men till slut kan inte Charlotte Kalla vänta längre.
– Jag tänkte till slut att ”Nä, nu får han ha sovit färdigt”, säger Charlotte Kalla.
Sedan ler hon vid minnet:
– Så jag gick in i sovrummet och sa till Fredrik att ”Hallå? Är du vaken nu?”
Och sedan berättade Charlotte Kalla för sin yrvakne sambo att hon nu var färdig med sin idrottskarriär.
Hur reagerade Fredrik?
– Han var väldigt glad för min skull. Fredrik vet ju hur mycket jag grubblat och funderat fram och tillbaka.
Ja, han borde onekligen bli glad. Nu får han ju mycket mer tid med dig än tidigare?
– Jaaa...men är det bra?
Charlotte skrattar innan hon fortsätter:
– Jag menar, han kanske blir less på mig nu?
* * *

Mörkret har fallit utanför hotellet i Piteå Havsbad. I en öde frukostmatsal sitter Charlotte Kalla på en stol under ett gäng kristallkronor.
Vi har träffats för så många intervjuer de senaste 16 åren att ingen av oss egentligen har en aning om hur många.
Men den här är speciellt. Jodå, vi kommer säker att ses igen - men det här kommer för alltid att vara sista intervjun med skidåkaren Charlotte Kalla.
Du, det här känns ju konstigt?
– Jo, säger Charlotte Kalla.
Det finns dessutom ytterligare en aspekt som gör situationen lite märklig. Vi sitter här för att prata om att Charlotte Kallas karriär snart är över.
Men samtidigt åker Kalla bättre skidor under det SM i Piteå som just pågår än någon gång tidigare i vinter. Hon var trea i onsdags, hon vann i torsdags - och har efter varje lopp sett helt överlycklig ut i målfållan.
Ärligt talat - du har ju skitkul just nu?
– Ja, nog kommer jag att sakna det här, säger Charlotte Kalla.
Men beslutet är fattat. SM-tremilen på måndag blir det sista loppet. Och den (lätt oväntade) succén under SM förändrar inget.
Tvärtom - på sätt och vis är SM-framgångarna en sista pusselbit för att bilden av Charlotte Kallas karriär ska kännas komplett.
Charlotte Kalla: ”Sagans sista kapitel”
– Det som lockade mest med att fortsätta var ju att jag skulle få vända den här skutan. Att få ett bättre slut. Jag har ju någonstans haft en tro på att det fanns mer att plocka ut än vad jag lyckats med de senaste åren.
Men det blev inte så i vinter i OS och världscupen?
– Nej. Och det är ju det som jag funderat så mycket på de senaste veckorna.
Charlotte Kalla tystnar en sekund innan hon säger:
– Att få sluta på topp. Är det inte så sagans sista kapitel ska vara?
Jo. Så blev det ju för din kompis Therese Johaug.
– Precis. Men det är väl egentligen få idrottare som får det där fina slutet.
Det var det du drömde om?
– Mmm. Men sedan tänkte jag: ”Hur viktigt är det egentligen för mig?”
Ingen aning. Berätta gärna.
– Kanske ska man i stället kunna se till hur mycket jag lärt mig de senaste åren när det inte gått som jag velat? Erfarenheter inför mitt fortsatta liv. Som gör att jag nu står bättre rustad än någonsin.
– Och så hade det inte varit om jag inte tvingats hantera de här motgångarna.
Du säger bättre rustad. Hur menar du?
– Att jag känner mig lugn och trygg och älskad.
Det låter som en bra plats i livet?
– Ja, det är ju det.
Förklaringen till motgångarna
Succén under SM i Piteå kanske inte är att sluta på den absoluta toppen för en åkare som vunnit en drös OS-guld och VM-guld under sin karriär. Men det är tydligt att Charlotte Kalla njuter av sin sista framgång i spåren.
Den stora frågan är egentligen varför de sista två säsongerna inte blev bättre. Tester under försäsongerna indikerade att Charlotte Kalla var på toppnivå - men tävlingsmässigt radade besvikelserna upp sig.
En möjlig förklaring?
Corona.
Kalla var en av de första elitidrottarna som drabbades hösten 2020. Och vägen tillbaka blev betydligt jobbigare än för de allra flesta.
Jag gissar att du funderat en del på det här?
– Det har varit en återkommande tanke. Men det går inte att fastna för mycket i det. Att börja se sig själv som ett offer - och skylla allt på coviden.
– Men när man inte hittat svar så är det ju ändå ett stort frågetecken som lever kvar.
Charlotte Kalla säger sedan:
– Det har ju varit obegripligt.
Vad?
– Att det plötsligt kunde gå så himla tungt dag två. Att jag inte klarat av att återhämta mig från en dag till en annan. Det har jag aldrig upplevt tidigare i karriären.
Och det kom efter din sjukdom?
– Ja.
Charlotte Kalla sneglar sig omkring i den tomma matsalen. Vi lämnar ämnet. Det finns ju något betydligt mer kul och spännande att prata om.
Framtiden.
* * *

– Jag vet ju vad som händer den här helgen i alla fall. Men efter det är det ganska tomt i kalendern, säger Charlotte Kalla.
Står det något alls där?
– Jag har en middag inbokad på en restaurang i Stockholm - och så ska jag till Pajala marknad!
Charlotte Kalla skrattar igen innan hon börjar berätta om allt hon tvingats välja bort under sin karriär. Saker hon nu längtar efter att kunna göra.
– Bara en sån sak att plötsligt kunna dra i väg och hälsa på min moster i Linköping. Eller andra vänner. Tidigare har jag ju alltid vägt det mot vad det skulle få för konsekvenser för min träning.
Du borde ju vara lite sugen på partaj också?
– Det kanske inte står högst på listan, men...jag skulle gärna ta ett glas champagne då och då.
Det har du inte unnat dig tidigare?
– Nä, då har det ofta varit ”Är det verkligen läge för det nu? Jag har ju ett viktigt intervallpass i morgon.”
Men det finns förstås större saker än så att fundera över. Som att skaffa familj. Charlotte Kalla har alltid varit öppen med att hon gärna blir mamma någon gång efter karriären.
Nu är hon där.
– Ja, så är det. Men samtidigt är det en sak som du faktiskt inte vet om det ens är möjligt. Och det är jag väldigt ödmjuk inför, säger 34-åringen.
Charlotte Kallas oro om barn
Du har plågat din kropp på ett extremt sätt i många, många år. Kan du känna en oro inför att det gör det svårare att få barn?
– Ja, det kan jag. Det är inget du kan ta för givet, oavsett om du är elitidrottare eller inte. Det pratas inte så mycket om det här - men det är vanligare än man tror.
Varför tror du det är så?
– Det är ett svårt ämne. För det betyder ju så otroligt mycket.
Är du rädd?
– Näe...inte rädd. Det får blir vad det blir.
Ett annat livsbeslut som väntar är förstås vad egentligen Charlotte Kalla ska pyssla med när yrkesrollen elitskidåkare upphör.
Svaret är högst oklart.
– Jag vet faktiskt inte vad jag är sugen på att göra. Men vad det än blir kommer jag att gå ”all in”. Och få mina kickar på det sättet, säger Kalla.
Många före detta idrottsstjärnor som upplevt en form av identitetskris efter karriären. När de inte är den där hockeyspelaren eller skidåkaren längre. Charlotte Kalla är väl medveten om att det kan hända även henne.
– Men det är något jag egentligen jobbat med hela min karriär med hjälp av olika idrottspsykologer. Att försöka hitta mig själv i allt som händer. Inte bara identifiera mig som en skidåkare.
Charlotte Kalla: ”Då blir jag olidlig”
– Framförallt det jobb jag gjort med Thomas (Nilsson, psykolog) sedan 2013 har i alla fall gjort att jag kommit en bit på väg. Men jag vet ju inte alls hur jag kommer att reagera nu när inte längre skidor är det självklara i mitt liv.
Vad händer med Thomas nu - upphör ert samarbete?
– Nu ska vi summera ”Charlotte, Thomas och skidåkningen”. Men sedan tror jag att han kommer att vara väldigt viktig för mig de närmaste månaderna.
Och det är förstås ingen större brådska att hitta ett jobb för Charlotte Kalla. 16 år som en av Sveriges mest populära och framgångsrika idrottare har också gett god effekt på privatekonomin. I sitt eget bolag har hon tillgångar på över 40 miljoner kronor.
– Det är en jätte- jättestor förmån som jag har, säger hon.
Har du varit duktig på att spara?
– Det tror jag nog.
Handen på hjärtat: Behöver du egentligen jobba mer - eller skulle du kunna klara dig ändå?
– Jag skulle säkert kunna snåla mig igenom resten av livet (skratt).
Wow. Det låter ju fantastiskt.
– Men jag trivs VERKLIGEN inte med att inte ha något meningsfullt att göra. Det måste jag bara ha.
Sedan fortsätter Charlotte Kalla:
– Annars kommer jag att bli olidlig att leva med.