September har hunnit halvvägs. Solen är inte lika stark längre och löven på träden har börjat skifta färg.
Så här års för 30 år sedan väntade Torgny Mogren som bäst på att få mäta sina krafter mot ryssar, norrmän och finländare i skidspåret.
Hans stenhårda sommarträning, otaliga läger, hotellnätter, planering, förberedelser, mat och sömn skulle göra honom till en vinnare.
Torgny Mogren från västmanländska Hällefors blev också bäst i världen. Under 15 säsonger var han en av våra stora skididoler.
Mogren slutade 1998 – men han har aldrig slutat träna.
– Kroppen mår bra när du rör på dig, säger han.
Men i mars i år trodde Mogren att han hade gjort sitt sista träningspass.
Skidlegendaren tvingades akut att operera sitt hjärta på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Har återhämtat sig
– Jag var livrädd att jag inte skulle kunna få träna igen, säger Torgny Mogren.
Nu har det har gått ett halvår efter smällen.
Torgny Mogren arbetade med att kommentera skid-VM i Oberstdorf från radiohuset i Stockholm när han börja känna sig sjuk.
– Jag åkte hem till Uppsala efter sändningen den 4 mars. Dagen efter vaknade jag med feber och kände mig krasslig, berättar han.
Mogren trodde att han drabbats av covid-19.
– Jag orkade inte gå ut med hunden, men provet jag tog visade sig vara negativt.
Han åt alvedon och klarade att kommentera världsmästerskapets tre sista dagar.
– Men på måndagen när VM var över började jag att spotta blod. Jag förstod att det var allvarligt.
Tester avslöjade att Mogren hade problem med hjärtat.
Den vänstra hjärtklaffen fungerade inte. Mogren opererades akut.
Åker rullskidor
Hann du bli rädd?
– Nej, jag insåg förstås att det var allvarligt, men läkarna gav lugnande besked att operationen skulle gå bra. Min första tanke var att jag inte skulle få kunna träna mer.
Hur mår du i dag?
– Väldigt bra. Det tog några månader att komma tillbaka till vardagen igen. Nu har jag börjat träna igen. Rullskidor och cykel. Jag hoppas kunna börja springa också inom kort.
Torgny Mogren växte upp i lilla Hällefors, men flyttade till Åsarna som 20-åring.
Han bestämde sig tidigt för att bli skidåkare.
Hans största fiende i spåret var en svensk: Gunde Svan.
– Gunde vann nästan allt, han var ett år äldre än jag och varje gång vi stod på startlinjen så undrade jag om det inte skulle bli min tur att vinna, säger Torgny Mogren.
Hur var det att möta Thomas Wassberg?
– Han slutade innan jag vann något stort mästerskap. Wassberg var mer human än Gunde, men han hade en styrka ut över det vanliga. När det gällde större tävlingar kunde du aldrig räkna bort Wassberg.
Hälleforssonen Mogren vann tio OS- och VM-medaljer.
Två gånger blev han världsmästare över 50 kilometer.
1991 i italienska Val de Fiemme och 1993 i Falun.
Loppet ingen glömmer
Vilken seger rankar du högst?
– Att slå Gunde 1991 som slutade efter den säsongen var väldigt speciellt. Det var sista chansen att besegra honom i ett mästerskap. Men segern i Italien passerade ganska obemärkt förbi. Jag har faktiskt svårt att välja.
Det blev större uppståndelse efter ditt VM-lopp i Falun den 28 februari 1993. Hur minns du den dagen?
– Jag lyckades kliva fram under mästerskapets sista dag från den svåra situation svensk skidsport befann sig i. Vi hade inte tagit några medaljer och landslaget hade dömts ut. Alla trodde att vi var slut.
Torgny Mogren tog det efterlängtade blågula guldet. Han bars fram av nästan 100 000 åskådare efter spåren vid Lugnets skidstadion i Falun.
– Det är en stark känsla som jag alltid kommer att bära med mig. Gratulationerna och uppståndelsen som blev efter guldet tog aldrig slut. Det kommer fortfarande fram människor som berättar om gulddagen. Vad de gjorde och hur glada de blev.
Tvåan en minut efter
Den svenske stjärnan utklassade sina konkurrenter. Silvermedaljören Hervé Balland från Frankrike var nästan en minut efter.
Är du stolt över din karriär?
– Ja, det är klart. Det är så många som tränar hårt och drömmer om att lyckats men kanske inte ens kommer med i landslaget. Men visst finns det saker som stör mig också.
Vad menar du?
– Jag tror att jag hade kunnat vinna femmilen i Lahtis 1989. Då hade jag varit historisk med tre raka VM-guld på samma distans. Men min uppladdning inför loppet blev en mardröm.
Torgny Mogren anklagades för bloddopning.
Hans dopingprov från stafettloppet hade visat positivt för bloddoping.
– Jag blev chockad, jag visste att jag var ren och tog inte ens vitaminpiller.
Vad hände?
– Jag åkte med till laboratoriet i Helsingfors för att lämna ett nytt prov. Det skulle bevakas av vår läkare tills det var analyserat.
Torgny Mogren blev friad.
Den svenske stjärnan fick förklaringen att blodrester från ett annat prov fanns kvar på de instrument som användes när han testades.
– Dopningkontrollanterna upptäckte två blodgrupper.
– Jag kunde inte ladda för loppet som jag planerat. Även om jag stod på startlinjen dagen efter så kände jag mig utpekad.
Mogren började loppet uselt – men åkte hem en silvermedalj bakom Gunde Svan.
– Jag var i mitt livs form. Jag kände hur kroppen bubblade och att jag bara ville få ut all den energi som fanns. Det känns bittert att jag inte fick en ärlig chans att vinna.
I dag arbetar Torgny Mogren på FM Mattsson Mora Group AB, som tillverkar vattenblandare.
– Det började med att vi skrev ett sponsoravtal som utvecklades sig till att jag anställdes. Jag fick utbildning och arbetade där även under mina sista säsonger som skidåkare.
Torgny Mogren är representant för företaget, hans marknadsför produkter, arrangerar aktiviteter och svarar på kundfrågor.
Flyttade till Uppsala
– Jag trivs, det är ett roligt och omväxlande jobb. Du får träffa mycket folk och det gillar jag.
FM Mattsson Mora Group AB, har sitt huvudkontor i Mora. Så 2001 flyttade Torgny Mogren till Dalarna och Vasaloppets hemstad.
I december i fjol lämnade han Mora och flyttade till Uppsala.
I dag är han sambo med nya kärleken Carola.
– Vi träffades redan 2007 när jag var på konferens på Kanarieöarna. Hon var där med ett tjejgäng. Några år senare korsades våra vägar igen, säger Torgny Mogren.
Under de senaste tio åren har Torgny Mogren pendlat mellan Mora och Uppsala. Han har två killar från ett tidigare förhållande.
– När mina grabbar blev äldre, fick jobb och kunde klara sig själva så bestämde jag mig för att sälja huset i Mora och flytta. Det känns bra. Jag trivs bra i Uppsala, det är en lagom stor stad och nära till allt.
Nu har även Torgny Mogren närmare till radiohuset i Stockholm.
2003 tog han över som expert efter Assar Rönnlund.
– Jag trivs väldigt bra och har kamperat ihop med Dag Malmqvist under alla år. Vi har funnit varandra, vi är ett sammansvetsat team. Det underlättar förstås när du jobbar.
Hur tycker du att svensk skidsport mår i dag?
– Tjejerna är starka. Det verkar inte finnas någon botten på hur många talanger det kommer fram. Det är helt klart en Kalla-effekt. Många yngre åkare har haft Charlotte som stor idol, hon har visat andra svenska tjejer att man kan vinna.
Vad tycker du om herrsidan?
– Hade Per Elofsson kunnat hålla sig kvar några år till så hade det sett annorlunda ut. Nu tvingades Per sluta för tidigt, det blev ett glapp till nästa generation. Det finns åkare som jag vet kommer att kliva fram. Jag tänker närmast på William Poromaa och Jens Burman. Bakom dessa finns det ytterligare stora talanger på väg uppåt.
Mogren har vunnit tio OS- och VM-medaljer
Namn: Torgny Mogren.
Född 26 juli 1963 i Hällefors.
Bor: Uppsala
Familj: Sambo med Carola. Har barnen Alexander, 23, och Sebastian 21 från ett annat förhållande
Yrke: Säljare på FM Mattsson och expertkommentator på Radiosporten.
Äter: ”Jag tuggar i mig det mesta. Men helst äter jag gratäng med vitlök och grädde och en oxfilé”.
Dricker: ”Rött vin till festligheter, men i övrigt bara vatten”.
Läser helst: Tidningarnas sportsidor, travprogram.
Tittar på: ”Sport så ofta jag har tid och så trav så klart. Jag gillar även tv-serien ”Över Atlanten”.
Främsta meriter:
13 segrar i världscupen, totalt 37 pallplatser
1987: VM-guld i Oberstdorf i stafett, 1988: OS-guld i Calgary i stafett, 1989: VM-guld i Lahtis i stafett, 1991: VM-guld i Val de Fiemme på 50 kilometer, 1993: VM-guld i Falun på 50 kilometer, 1989: VM-silver i Lahtis på 15 kilometer, 1989: VM-silver i Lahtis på 50 kilometer. 1991: VM-silver i Val de Fiemme i stafett, 1987: VM-brons Oberstdorf på 50 kilometer, 1991: VM-brons Val de Fiemme på 10 kilometer.