Anna Haag uppmanar idrottsföräldrar att stötta. Foto: CARL SANDIN / BILDBYRÅNAnna Haag uppmanar idrottsföräldrar att stötta. Foto: CARL SANDIN / BILDBYRÅN
Anna Haag uppmanar idrottsföräldrar att stötta. Foto: CARL SANDIN / BILDBYRÅN
Haag har tagit ett OS-guld och två OS-silver. Foto: JOHANNA LUNDBERG / BILDBYRÅNHaag har tagit ett OS-guld och två OS-silver. Foto: JOHANNA LUNDBERG / BILDBYRÅN
Haag har tagit ett OS-guld och två OS-silver. Foto: JOHANNA LUNDBERG / BILDBYRÅN
SVT-experten Johanna Ojala uttalade sig tidigare i veckan. Foto: CARL SANDIN / BILDBYRÅNSVT-experten Johanna Ojala uttalade sig tidigare i veckan. Foto: CARL SANDIN / BILDBYRÅN
SVT-experten Johanna Ojala uttalade sig tidigare i veckan. Foto: CARL SANDIN / BILDBYRÅN

Anna Haags kritik: ”Helt fruktansvärt”

Publicerad

TORSBY. Anna Haag är mitt uppe i förberedelserna inför OS-säsongen.

Samtidigt tänker hon på barnidrotten.

31-åringen håller med SVT:s expert Johanna Ojala om att många föräldrar ställer alldeles för hårda krav i tidig ålder – och menar att det måste ske en förändring.

– Föräldrar ska inte tävla genom sina barn, säger Haag.

Anna Haag sitter i en grässlänt utanför Valbergsängens sporthotell i Torsby. Ännu en säsong ligger runt hörnet, nu med OS i Pyeongchang som den stora höjdpunkten.

Hon är mitt uppe i förberedelserna. Och just den här sommaren väljer 31-åringen från Orsa att kliva in i försäsongen med ett nytt tänk.

Det handlar om att ta det lite försiktigt.

– Ja, jag har försökt att inte gasa för mycket under våren eftersom jag ofta kör lite för hårt nu och sen blir sliten i augusti, september, oktober. Jag brukar bränna krutet för tidigt, helt enkelt. Nu har jag försökt träna mer lagom, förklarar Anna Haag, som bland annat har ett OS-guld, två OS-silver och tre VM-silver på meritlistan.

"Aldrig gjort det förut"

Det kanske låter enkelt? Det är det inte.

Landslagets norske damtränare Ole Morten Iversen ser hela tiden till att Haag inte blir för ivrig.

– Ole Morten är hård med mig! Han säger: ”Det är väl inte så svårt att följa timplaner?”. Jag svarar: ”Jag har ju aldrig gjort det förut!” Då säger han att det bara är att göra det i år. Och så är det, det är bara att göra det.

Hon skrattar.

– Men vi har ju kommit överens om det här tillsammans. Och det är någonting vi tror på, framför allt när det handlar om att komma så väl förberedd som möjligt till OS.

– Hittills har det känts väldigt bra.

Stänger ute föräldrarna

När vi sitter och pratar i solskenet här i grässlänten kommer vi ganska snabbt in på ett ämne som Anna Haag känner starkt för.

Barnidrott.

Hon och sambon Emil Jönsson arrangerar sen många år tillbaka Sveriges största sommarskidskola för barn och ungdomar mellan 11 och 16 år – och hon håller med Johanna Ojala om att det är skrämmande hur vuxna ofta ser till att lekfullheten byts ut mot allvar redan i låga åldrar.

– När vi har vår summercamp, då får inga föräldrar delta. De får inte vara med. De ska helst inte vara på området, säger Anna Haag.

– Ungarna är där för sin egen skull och de får själva bestämma vad de vill göra. Man märker ofta att barnen blir mer spända när föräldrarna är i närheten, de är inte lika lugna och trygga.

 

LÄS ÄVEN: Johanna Ojala sätter ner foten: "Det är skrämmande"

 

Hon menar att barnen själva måste få hitta rätt inom idrotten. Föräldrarna ska bara finnas där som ett stöd vid sidan om.

– Barnidrott är inte till för föräldrarna, det är till för barnen. Så enkelt är det bara. Har du ett barn som vill tävla mycket, skapa förutsättningar för det – stå inte där och skrik! Har du ett barn som inte vill tävla, men som tycker det är kul att träna – skapa då förutsättningar för det. Där har vi föräldrarnas viktigaste uppgift.

Hon fortsätter:

– Man ska inte engagera sätta krav på barnen. Det där ska komma från dem själva.

Anna Haag med sambon Emil Jönsson.Foto: NILS JAKOBSSON / BILDBYRÅN

"Var helt fruktansvärt"

Anna Haag tänker tillbaka på en incident från 2011.

Hon var på Lidingö för att träna samtidigt som löpartävlingen Lilla Lidingöloppet avgjordes. Och hon reagerade starkt på hur föräldrarna agerade.

– Det var helt fruktansvärt, säger Haag.

– Barnen var 7-8 år gamla, men föräldrarna stod och skrek på dem. Man tänker bara… ”gud!” Och det har inte hänt mycket sen dess.

Hon berättar att hon ofta ser föräldrar som hon vill ge ”rött kort och skicka upp på läktaren”. Men det finns också andra typer av föräldrar, som bara finns där vid barnens sida som ett stöd.

– Det är den typen av föräldrar som man skulle vilja ha fler av.

Handlar det också om att föräldrar måste lita på tränarna?

– Ja, till viss del… men det där är ett annat problem i den här frågan – ledarkompetens. Idrotten är ofta ideell så det är svårt att ställa krav på ledarna. Där måste vi i Sverige finna ett system så att även de ideella ledarna får någon sorts utbildning, så att kompetensen finns där.

Anna Haag fortsätter:

– Samtidigt har jag extremt sällan varit med om dåliga ledare under min karriär. Tänker jag tillbaka på när jag var barn och ungdom så har jag bara haft ledare som skapat förutsättningar för att jag ska få ha kul. Och det har varit det absolut viktigaste.

 

LÄS ÄVEN: Calle Halfvarsson glädjebesked: "Bättre än någonsin" 

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Vill du ha fler sportnyheter direkt i ditt dagliga flöde? Följ SportExpressen på Facebook, Twitter och Instagram.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag