Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Tomas Pettersson

Vi har inte sett något liknande sen Northug

”Fuckade upp för mig själv - klart jag är förbannad”
Svahn.Foto: BILDBYRÅN
Northug.Foto: JON OLAV NESVOLD / BILDBYRÅN NORWAY

TRONDHEIM. Det flyger i väg en stav där uppe i skogen.

Det vrålas. 

Och, hoppsan – där rök visst en mobiltelefon också.

Dagens föreställning av svensk idrotts nya rockstjärna är i full gång. Och den är på fem getings-nivå.

Vad du än gör, Linn Svahn - låt aldrig omvärlden lägga band på dig.

Som vanligt efter en världscuphelg trillar det in ett gäng mejl med norska avsändare. Men för ovanlighetens skull harvmånga av dem alldeles rätt den här gången.

Som en gutt skriver:

Hon är Petter Northug x 10. Minst!

Eller som en annan påpekar:

Jävlar vad jag älskar Linn Svahn. Vilken superstjärna! Grattis, Sverige!”.

Sannerligen.

Linn Svahns rent sportsliga genombrott har vi redan skrivit massor om den här vintern. Om att hennes start på sin världscupkarriär saknar motstycke i världscuphistorien. Om segarna hon radat upp. Om att hon - makalöst nog - är på god väg att vinna hela sprintcupen redan under sin första seniorsäsong.

På många sätt har det varit närmast en gåta hur Svahn så snabbt, så kompromisslöst, kunnat storma in i världstoppen.

Men i dag fick vi alla se en del av förklaringen.

 

Hatar du att förlora så mycket som Linn Svahn gör så finns det förstås bara ett alternativ: Att se till att vinna.

 

Det var för övrigt en märklig scen.

Landslaget hade alltså dragit ut ett par motionscyklar till en backe ovanför målområdet där deras åkare kunde sitta och trampa ner mellan sina heat.

Och samtidigt själva följa tävlingarna.

Det var där Linn Svahn satt och trampade efter sin semifinal. Det var där Linn Svahn såg att hennes tid inte räckte till final när den andra semin gick i mål.

Och det var där det brast fullständigt för 20-åringen. 

Nedanför backen gick det ett sus genom intervjuzonen där alla reportrar stod och kikade. Vad gör svenskan egentligen? Går hon loss på en... motioncykel? VAD ÄR DET SOM HÄNDER?

Svaret:

Linn Svahn är jättearg.

En kvart senare har Svahn lugnat ner sig. Kommer ned till oss och avverkar en rad intervjuer på löpande band.

Hon gör det med kontrollerade - men fortfarande mustigt ärliga - känslor. Sågar sig själv brutalt. Använder ett smatterband av kraftuttryck.

Och verkar egentligen bara ångra en sak:

– Det suger att ni fick det utbrottet på film. Jag borde ha gått längre ut i skogen.

Nej, det borde du inte alls. 

 

Jag är tvärtom djupt tacksam över att vi äntligen fick se någon leva ut sina känslor till 100 procent utan ett överslätande filter av inövad maskhållning.

 

Efteråt säger landslagsledningen att det Svahn gjorde ”Inte var bra”, att de ”ska prata med Linn”, att det ”inte får gå till på det här sättet”.

Det är inte direkt oväntat.

Inget tycks ju ibland krångligare för svenska idrottsledare än att hantera unga idrottare som går sina helt egna vägar. Som bryter mot normerna. Som skiter fullständigt i vad som anses vara rätt och väluppfostrat.

Men jag hoppas Linn Svahn nu lyssnar så där lagom mycket på ledningens kritik. Att hon fortsätter vägrar att bara vara en i mängden. Att hon i stället fortsätter att äga den scen som världscupen innebär.

Det ju precis den norske mejlaren i början av texten antydde:

 

Vi har ju inte sett något liknande sen Petter Northug härjade runt på samma scen.