Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Tomas Pettersson

Tomas Pettersson: Stina Nilsson kommer visa er alla ryggen

"Det första guldet som delas ut under VM i Lahtis kommer att gå till Sverige"

OTEPÄÄ. Tänk vad trevligt.

Det första guldet som delas ut under VM i Lahtis kommer att gå till Sverige.

För det spelar liksom ingen roll vad Björgen, Falla, Weng och allt vad ni heter försöker hittar på.

Stina Nilsson kommer att visa er alla ryggen.

Etta i kvalet.

Etta i kvarten.

Etta i semifinalen.

Och, naturligtvis, etta i finalen.

Om Stina Nilsson nu var i behov av någon form av självförtroendeboost fem dagar innan sprinten i Lahtis så blev hon sannerligen bönhörd.

Det var en maktdemonstration från dagens första till sista stavtag. Det var utklassning, det var taktisk fulländning - och det var aldrig något snack.

Snacket efteråt?

Det handlade lite oväntat plötsligt mest om Stina Nilssons vikt.

– Det är omöjligt att slå Stina eftersom hon väger så mycket, drog norskan Maiken Caspersen Falla till med efter finalen.

Falla är åkaren som i vinter gått från att vara världens bästa sprinter till att nu vara den eviga tvåan. Dagen race innebar säsongens sjätte (!) andraplats.

Jo, jag tror det smärtar en del för Falla.

Och då är det alltid fint att ha en ursäkt på lager efter ännu en förlorad spurt.

 

Men Falla har förstås en poäng, det är sannerligen ingen nackdel att ha med sig något kilo extra jämfört med konkurrenterna på en bana som den i Otepää.

Utförslöpan ner mot stadion är både lång och brant. Och åkarna kommer upp i smått hisnande farter där.

Men få se nu?

Påminner inte banan här i Otepää om en annan sprintbana? Med en lång backe in mot stadion.

Med en skarp kurva precis före upploppet?

Japp.

Det är faktiskt en ganska exakt beskrivning av hur det ser ut även i Lahtis.

Och näpp. Det är knappast några goda nyheter för Stina Nilssons konkurrenter.

 

Eller om man kort sammanfattar läget:

Det är väldigt, väldigt länge sedan Sverige åkte till ett skid-VM med en klarare guldfavorit än denna 23-åring.

 

* * *

 

Trots en rätt bedrövlig uppladdning slet sig Hanna Falk vidare ända till finalen i Otepää.

Där blev det, som hon själv säger, "soppatorsk".

Inte konstigt alls.

Men det hade annars varit alldeles fenomenalt kul om Falk verkligen fått allt att stämma den här eftermiddagen. Det var ju faktiskt just här i Otepää jag såg Hanna Falk vinna sin senaste världscupseger.

För sju (!) år sedan.

 

* * *

 

Till sist. Seger för Nilsson, final för Falk - och skapliga formbesked (trots olika former av elände) för Halfvarsson, Ingemarsdotter och Peterson.

Förbundskapten Rikard Grip fick en rad lugnande besked inför VM-sprinten nästa vecka.

Men en sak förbryllar mig.

Redan i samband med trupputtagningen förklarade Grip att en plats i VM-sprinten var vikt för Karl- Johan Westberg - på Emil Jönssons bekostnad.

Jag förstod det inte då.

Jag förstår det än mindre nu.

Westberg slutade 25:a i Otepää - efter att ha klarat sig vidare från kvalet enbart tack vare en fransk tjuvstart.

Westberg har som bäst i livet varit 24:a i en världscup.

Jag hade hellre sett att Sverige hållit den sista platsen i herrsprinten öppen. Att Emil Jönsson fått chansen i dag i Otepää. Och att man väntat med beslutet in i det sista.

För i min lilla värld är Emil Jönsson ett bättre alternativ.

Men jag hoppas att jag har fel.

Och du får hemskt gärna överraska oss alla på torsdag, Karl-Johan Westberg.