Tomas Pettersson

Tomas Pettersson: Du har ingen att skylla på

Stina Nilsson efter målgång
Foto: Carl Sandin / BILDBYRÅN

LAHTIS. En epo-ryska i vägen.

Ett klantigt felbeslut.

Sedan försvann en svensk gulddröm i ett moln av snö.

Men den här gången finns det inget att gnälla på. Den här gången finns det ingen annan att skylla på dig själv, Stina Nilsson.

Detta var bara rent dumt.

Det snöade när vi släckte lyset i går kväll. Det snöade fortfarande när vi drog upp gardinerna i morse.

Och ja, det fortsatte att falla under hela dagen.

Falla för Maiken Casperen Falla, kan man kanske säga.

För all möjlig fördel Stina Nilsson haft med sin tyngd och storlek minskade för varje flinga som lade sig över spåren. Den utförsbacke som i går kväll förde tankarna till ett isande snabbt störtlopp in i stadion påminde nu mer om stillsam offpist-åkning.

Och efter prologen föll inte snön längre,

Den vräkte ner.

Känslan just då?

Allt dystrare.


Men så startade kvartsfinalerna. Och titta? Det har banne mig slutat snöa.

Och plötsligt rasade ett gäng blågula besked in:

Nilsson enkelt vidare till semifinal. Falk likaså. Ingemarsdotter lekande lätt - liksom Calle Halfvarsson.

Allt såg plötsligt så bra ut igen.

Men då kom de tre minuter som lär förfölja Stina Nilsson betydligt, betydligt längre än så.

En alltför loj start, tvingad till en brutal attack i den sista kurvan - och ett beslut att skära in framför ryskan Natalja Matvejeva ett par tiondelar för tidigt.

Just det:

Epo-Matvejeva som i min värld aldrig borde fått starta.

Men det märkliga att nu var det faktiskt ryskan det var synd om. Stina Nilsson gjorde för en gångs skull ett taktiskt misstag - och både hon och Matvejeva fick nu betala priset tillsammans.

Så dumt.

Så onödigt.

Så otroligt trist.

Värst av allt: 

Sveriges på förhand allra säkraste guldmedalj försvann nu på grund av ren och skär klantighet.


LÄS ÄVEN: Norska hånet mot Stina Nilsson: "Skrattretande"


I stället slutade allt med en uppvisning av Maiken Caspersen Falla (grattis!), en fjärdeplats för Hanna Falk och en femte för Ida Ingemarsdotter.

Surt?

Det är bara förnamnet. För jag tror inte för ett ögonblick att Stina Nilsson missat medalj om hon tagit sig till final.

Så nu sitter vi här i Lahtis med huvudet i händerna.

Bästa svenska guldchansen är borta.

Två-tre till tänkbara medaljchanser försvann lika fort.

Och i stället startar allt med ett guldregn över Norge.

Nä, det var inte så här vi tänkt det, va?

"Kan du rädda oss Kalla?"

Herrsidan?

Usel. Samtliga fyra svenska herrar underpresterade. Och speciellt Teodor Peterson och Calle Halfvarsson var fjärran från den klass vi trott de hade.

Sanningen är att de till och med blev utklassade av den utdömde Petter Northug.

Det här var på flera sätt en mardrömsstart för Sverige.

Och som vanligt vänder vi oss nu till en 29-åring från lilla Tärendö.

Kan du rädda oss den här gången också, Charlotte Kalla?