Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Tomas Pettersson

Tomas Pettersson: De utdömda reser sig

HAPARANDA. Två frågor:

1) Hur kan laget som tippades betongsist av alla före seriestarten vara med i tabelltoppen efter 17 omgångar?

2) Hur kan laget med de överlägset jobbigaste resorna vara seriens bästa bortalag?

SPORT-Expressen reste till Haparanda för att söka svaren. Och fick på köpet lyssna till historien om ett sönderslaget soffbord.

ASPLÖVEN HC - RENA FRÄMLINGSLEGIONEN

MÅLVAKTER

Joel Lassinantti, 20 Antnäs

Joni Puurula, 31 Kokkola, Finland

***

BACKAR

Marcus Fagerudd, 20 Pietarsaari, Finland

Olov Lundqvist, 24 Fällfors

Jesper Dahlroth, 22 Boden

Oskar Nilsson, 22 Rutvik

Anders Grönlund, 24 Öjebyn

Marcus Bohman, 20 Södertälje

Gustaf Burström, 19 Skellefteå

Antti Alamäki, 27 Torneå, Finland

***

FORWARDS

Peter Cehlarik, 18 Zilinia, Slovakien

Simon Olsson, 24 Mölndal

Lars Bryggman, 20 Storfors

Roland Kaspitz, 32 Spittal, Österrike

Emil Lundberg, 20 Strängnäs

Jonas Berglund, 22 Älvsbyn

Eetu Qvist, 30 Kuopio, Finland

Emil Bejmo, 24 Hammarö

Martin Hellgren, 22 Alfta

Lucas Wallmark, 18 Björklöven

Tomas Wallgren, 27 Kalix

Patrik Näslund, 21 Värnamo

Henri Snäll, 21 Haparanda

Kolla kartan, de har hockey-allsvenskans längsta resor till bortamatch - men är ändå bästa bortalaget

BORTATABELL

Asplöven 9 4 2 3 30 -25 16

Karlskrona 8 4 1 3 30 -19 14

Djurgården 9 3 4 2 19 -20 13

-------------------------

Bik Karlskoga 9 3 3 3 22 -24 13

Björklöven 9 3 2 4 19 -20 12

Västerås 9 3 2 4 17 -21 12

Malmö 8 3 1 4 18 -23 10

-------------------------

Timrå 9 1 6 2 17 -23 10

Södertälje 9 3 1 5 14 -29 10

Mora 8 2 2 4 20 -28 9

Almtuna 8 0 4 4 16 -33 6

Rögle 10 1 2 7 14 -31 6

-------------------------

Troja-Ljungby 7 1 2 4 8- 22 5

Oskarshamn 8 0 1 7 13 -36 1

– Det är ju lite underligt. Alla lag säger att de gjort sin sämsta match för året när de förlorat mot oss.

Asplövens assisterande tränare Urban Lahti snör av sig ena skridskon och fortsätter:

– Ändå kan vi ha varit överlägsna hela matchen.

I den andra änden av det lilla tränarrummet sitter huvudtränaren Per Kenttä och lyssnar. Sedan vänder han sig mot mig.

– Jag kommer ihåg att du kallade oss "Den fula ankungen" i en krönika förra året, säger Kenttä.

Just det.

– Vi är fortfarande den där ankungen. Men nu håller den på att växa upp.

Vad tror du att övriga klubbar tycker om er?

– Förmodligen att "nog får de gärna åka ur."

Urban Lahti nickar.

– Det är fortfarande vi och Karlskoga de helst vill bli av med. Vissa lag blir visst aldrig riktigt accepterade.

Ni tas inte på allvar?

– Nä. Inte ännu, säger Kenttä.

Annars borde det räcka med en titt på tabellen för att inse att denna märkliga lilla klubb är värd all respekt. En tredjedel av serien är spelad, Asplöven ligger femma - bara två poäng från kvalseriestrecket.

– Ibland skulle man vilja stanna upp och njuta. Bara sitta och titta på tabellen och säga "Wow, där fick ni", säger Per Kenttä.

Gör det då.

– Nä, det går inte. Den här serien är så otroligt jämn. Du får inte tappa fokus. Har du två dåliga veckor kan det plötsligt vara fem sex matcher utan poäng.

Kenttä fortsätter:

– Och vi är inget lag som ger bort något gratis. Vi är ett lag som tävlar till den sista jävla blodsdroppen.

***

Klockan är 10.15.

Utanför Arena Polarica gnistrar solstrålarna i det bländvita täcket av nysnö som bäddat in Haparanda.

Inne i ishallen kliver tränarduon Kenttä och Lahti in i A-lagets omklädningsrum och hamnar mitt i en storm av tjatter.

– Jaså, Kenttä? Har du fixat frillan nu när tidningen skulle komma, ropar någon.

Kenttä bara flinar. Samtidigt har Lahti hamnar i en diskussion med ett par spelare som han avslutar med orden "Det man inte får in på äpplena tar man in på bananerna".

– Va?

– Jo. Så är det, säger Lahti.

Sedan garvar alla. Och tjattret fortsätter.

Men i samma sekund som Per Kenttä harklar sig, och lyfter pennan mot taktiktavlan blir det knäpptyst i rummet.

Under fem minuter hörs inget annat än Kenttäs klingande tornedalsdialekt när han går igenom detaljerna i den kommande träningen.

– Och så avslutar vi allt med en strafftävling. Ni som sätter en straff får gå och duscha. De tre som kommer sist får plocka ihop puckarna, säger Kenttä.

En dryg timma senare är strafftävlingen just avslutad. Det konstiga är att samtliga spelare fortfarande är kvar på isen.

– I alla andra lag jag varit har de spelare som satt sin puck stuckit och duschat. Men inte i det här gänget. Du ser ju? Här stannar alla och kör extra i stället, säger Per Kenttä.

Allt är möjligen bara ännu ett tecken på att Asplöven är laget som vänder upp och ner på några gamla sanningar.

Som:

Det tar tid att bygga upp en genuin lagkänsla.

Eller:

Det är grymt viktigt att ha några kulturbärare med hjärta för föreningen i varje lag.

Och:

Ett avlägset norrlag inom elitidrott får inrikta sig på att sno åt sig sina poäng på hemmaplan.

Asplövens spelare har inte haft någon tid. Bara en av Asplövens spelare kommer från Haparanda. Asplöven har nära 40 mil till närmaste bortamatch.

Resultatet? Ett lag som verkar vara i total harmoni. Och är hela allsvenskans bästa bortalag.

***

Mitt i vardagsrummet står en soffa i en märklig blå nyans jag inte ens tror Bengt Grive kunnat klä i ord.

Ute på balkongen ligger ett soffbord. Eller rättare sagt resterna. I bordskivan gapar ett präktigt hål.

– Jag och Marcus Fagerudd spelade tv-spel en kväll. Jag vann. Och...han gick loss på bordet, kan man väl säga. Helt och hållet.

Simon Olsson, 24, skrattar glatt vid minnet.

Men du. Färgen på soffan?

– Det var tydligen Kenttä som köpte den en gång i tiden. Och Janne Niinimaa stod ut med den före mig. Så då får jag väl göra det också. Niinimaa är ju en legend.

Sedan skrattar han igen.

Det finns möjligen de som tror att en flytt till Haparanda kan vara jobbigt. Mörkret deprimerande. Avståndet söderut knäckande.

De borde träffa Simon Olsson.

– Flytten hit var precis vad jag behövde. Här har jag hittat tillbaka till glädjen.

Vi kan lägga till att Olsson annars testat att spela ishockey i städer som Ängelholm, Örebro, Göteborg och Chicago. Bara för att nämna några.

– Men det här är verkligen annorlunda, säger forwarden.

Berätta.

- Ta Örebro, till exempel. Vi hade ett sånt superlag att alla förutsatte att vi bara skulle vinna varje match. Gjorde vi inte det blev allt runtomkring dig bara negativt.

– Du kunde inte ens gå ut på stan utan att känna av det. Så jag började må dåligt. Det var inte ens roligt att komma till hallen.

Och här?

– Även om vi skulle torska mot Almtuna skulle alla bara säga "Kom igen, gubbar. Ni tar dem nästa gång". Och varje dag möts du av någon som skämtar när du kommer till hallen.

Olsson ler.

- Det är så sjuuukt bra harmoni. Jag har varit i klubbar där man knappt får skratta, här får du snarare böter om du inte skrattar.

Simon Olsson är på många sätt en typisk Asplöven-spelare. Ung. Flackat runt en del. Åkt på ett par motgångar. Men inte gett upp hoppet om en SHL-karriär.

– Det är målet. Och det känns som just denna säsong med Asplöven kan hjälpa mig en bra bit på vägen, säger Olsson.

Men Asplöven är en främlingskoloni. Alla spelare ser det bara som en mellanlandning. Hur kan ni ändå fungera så bra tillsammans?

– Jag funderade också på det tidigare. Tänkte att "undrar om alla bara kommer att spela för sig själva?". Men det är precis tvärtom.

Olsson lutar sig tillbaka i den blåaktiga soffan.

– Alla har insett att för att ta sig vidare uppåt behöver vi hjälp av varandra.

Och hjärtat för Asplöven?

– Vi har ju Kenttä, säger Olsson.

Sedan berättar Simon Olsson om upptaktsträffen i höstas där han och tränaren Per Kenttä var Asplövens representanter. Hur Asplöven tippades sist. Och hur illa hans nya tränare tog beskedet.

– Jag började nästan må dåligt bara av att se på Kenttä. Han kokade. Det brann inom honom. Han var så förbannad över tipset.

– Per brinner ju så otroligt mycket för den här klubben. Och hans hjärta smittar av sig på oss andra.

Så vad då? Ni spelar lite för Kenttä? Vill inte göra honom ledsen?

– Ja. Och jag tror det är många i vårt lag som känner likadant. Redan när jag såg hur han kokade där på upptaktsträffen tänkte jag att "Lugn. Vi ska visa dom i vinter."

På tal om vintern - är du redo för den långa, mörka tiden här uppe?

– Jag har varit på Ikea och storhandlat lampor. Och redan första veckan här uppe blev jag störtkär i en tjej från stan. Så det är inga problem alls.

***

Så hur bra är egentligen Asplöven?

Bra nog för att redan ha besegrat till exempel Djurgården, Malmö, Timrå, Mora, Troja, Oskarshamn, Björklöven, Södertälje och Almtuna.

Samarbetet med Luleå Hockey har gett spets i form av spelare som Peter Cehlarik och Lars Bryggman. Den finske succébacken Marcus Fagerudd lär Luleå göra allt för att skriva över för gott under säsongen. Målvakten Joel Lassinantti har gjort en kalassäsong. Och kvicke Simon Olsson producerar poäng i en strid ström.

Jo, det ser rätt stabilt ut.

Och att nästa match innebär en resa på 100 mil enkel väg ner till Västerås spelar liksom ingen roll.

Borta är ju bäst.

Förklaringen?

– Vårt spel fungerar lika bra hemma som borta. Och man vill ju åka runt till arenorna med mycket folk och slå de där som tippade oss sist på fingrarna, säger Per Kenttä.

– Vi är inget superlag på papperet. Men vi vet alla vad som krävs av oss. Hemma som borta, säger Simon Olsson.

Kanske det. Eller också är allt så enkelt som Marcus Fagerudd säger:

– Viktigaste faktorn? Att vi har roligt som bara fan i det här laget.