Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Tomas Pettersson

Titta, Norge – nu är ni sämre än Sverige

Foto: ANDRE PICHETTE / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN
Foto: ANDRE PICHETTE / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN

Stina Nilsson vinner sprintvärldscupen och skriver ett gyllene kapitel svensk skidhistoria. 

Det är stort.

Men låt mig berätta om några siffror som känns lika stora:

1) De som visar att svensk längdåkning redan har slagit tidernas rekord i vinter.  

2) De som visar att Sverige faktiskt är på väg att knocka Norge.   

Kommer ni ihåg Galina Kulakova?

Jag gissar att bara den del av er läsare som allt oftare funderar över pensionsfrågor räcker upp en hand.

För er andra kan jag kort förklara att Galina Kulakova var en av världens bästa skidåkare under 70-talet för sitt Sovjetunionen. Att Kulakova vann sammanlagt nio OS- och VM-guld.

Galina Kulakova Foto: DN

Så vad i all världen har denna numera 76-åriga gamla ryska att göra med den fenomenala uppvisning Stina Nilsson bjöd på i Quebec i kväll?

En del, faktiskt.

För så här är det:

Galina Kulakova vann den allra första världscupen damer 1979, alltså för 40 år sedan. Då fanns det bara en total världscup - genom åren har sedan såväl sprintcupen som distanscupen lagts till.

 

80:e gången gillt, Stina Nilsson

Exakt 79 gånger har det delats ut pokal efter säsongen till den kvinnliga vinnaren i någon av cuperna.

Exakt noll (0) gånger har det varit en svenska.

Men så kom den 22 mars 2019. 

Och 40 års väntan var plötsligt över för svensk längdåkning.

Igår blev Stina Nilsson klar som segrare av sprintvärldscupen - och herrgud vilken perfekt sista show hon bjöd på. 

Genom åren har tio svenska herrar vunnit någon av dessa cuper - men alltså aldrig en svensk kvinnlig åkare.

Det hela sätter lite perspektiv på Stina Nilssons prestation den här säsongen. En prestation som sannerligen inte blir mindre när vi vet att 25-åringen missade en månads tävlingar på grund av skada.

Så grattis, Stina Nilsson. 

I kväll blev du faktiskt unik. 

Och det var helt fenomenalt vackert på vilket sätt du vann säsongens sista strid. Flankerad av Maja Dahlqvist och Jonna Sundling.

 

Titta - rekordet är ju faktiskt krossat

Stina Nilssons triumf i sprintvärldscupen är på ett sätt bara en logisk slutpunkt på en fenomenal säsong för svensk längdåkning.

Och framför allt för damlandslaget.

Maja Dahlqvist har sex individuella pallplatser i vinter. Foto: JON OLAV NESVOLD / BILDBYRÅN NORWAY

Svenska skidförbundet använder sig av summan av antalet pallplatser i världscupen och mästerskap under en säsong som grund för sitt bonussystem.

Det tidigare rekordet var 32 pallplatser.

Det rekordet är nu krossat - med marginal .

Mer exakt: Totalt 41 pallplatser (36 i världscupen, 5 i VM).

Och då återstår alltså ändå två tävlingsdagar,

 

* * *

Till sist tänkte jag avsluta med de siffror som är mest anmärkningsvärda av alla. Siffrorna som svart på vitt visar vad som just nu sker i damernas skidvärld.

Eller om man så vill: Siffrorna som borde sprida oro i Norge. 

Se bara:

 De svenska damerna har efter trippeltriumfen i Quebec 35 pallplaceringar i världscupen i vinter.

 De norska damerna har...27. 

Jag har tappert letat bakåt i statistikhistorien. Letat efter året när Sverige senast var bättre än Norge i antalet pallplatser på damsidan i världscupen.

Men till slut gav jag upp.

 

Siffrorna som borde skaka Norge

Det har i alla fall inte hänt på 2000-talet. Det är möjligt att det överhuvudtaget aldrig tidigare skett. 

– Nä, det kan aldrig ha hänt, säger landslagets förre presschef (och statistikguru) Torbjörn Nordvall när jag ber om hjälp.

Jo, norskorna har fortfarande flest segrar. Jo, norskorna hade med sig fler medaljer hem från VM i Seefeld.

Men samtidigt: 26 av de svenska pallplatserna har tagits av åkare som är 25 år eller yngre.

Ingen av de norska pallplatserna har tagits av en åkare under 28 år.

Maktskiftet närmar sig. 

Och det går snabbt nu, Norge.

Therese Johaug är 30 år. Foto: HAGEN, FREDRIK / NTB SCANPIX TT NYHETSBYRÅN

 

LÄS MER: Världscupen i skidor 2018/19 – allt du behöver veta 

 

Elva svenskar som vunnit en total världscup

Thomas Wassberg

Vann totala världscupen 1976.

Född: 27 mars 1956.

Mästerskapsmeriter: 4 OS-guld, 3 VM-guld, 3 VM-silver, 1 VM-brons.

Sven-Åke Lundbäck

Vann totala världscupen 1977.

Född: 26 januari 1948.

Mästerskapsmeriter: 1 OS-guld, 2 VM-guld

Gunde Svan

Vann totala världscupen 1985, 1986, 1988, 1989.

Född: 12 januari 1962.

Mästerskapsmeriter: 4 OS-guld, 7 VM-guld, 1 OS-silver, 3 VM-silver, 1 OS-brons, 1 VM-brons.

Torgny Mogren

Vann totala världscupen 1987.

Född: 26 juli 1963.

Mästerskapsmeriter: 1 OS-guld, 4 VM-guld, 3 VM-silver, 2 VM-brons.

Per Elofsson

Vann totala världscupen 2001 och 2002.

Född: 2 april 1977.

Mästerskapsmeriter: 3 VM-guld, 1 VM-silver, 1 OS-brons, 1 VM-brons.

Mathias Fredriksson

Vann totala världscupen 2003.

Född: 11 februari 1973.

Mästerskapsmeriter: 2 VM-silver, 1 OS-brons, 2 VM-brons.

Thobias Fredriksson

Vann sprintvärldscupen 2003 och 2004.

Född: 4 april 1975.

Mästerskapsmeriter: 1 OS-guld, 1 VM-guld, 1 OS-brons, 1 VM-brons.

Björn Lind

Vann sprintvärldscupen 2006.

Född: 22 mars 1978.

Mästerskapsmeriter: 2 OS-guld.

Emil Jönsson

Vann sprintvärldscupen 2010 och 2011.

Född: 15 augusti 1985.

Mästerskapsmeriter: 2 OS-brons, 1 VM-silver, 1 VM-brons.

Teodor Peterson

Vann sprintvärldscupen 2012.

Född: 1 maj 1988.

Mästerskapsmeriter: 1 OS-silver, 1 OS-brons.  

Stina Nilsson

Vann sprintvärldscupen 2019.

Född: 24 juni 1993.

Mästerskapsmeriter: 1 OS-guld, 2 VM-guld, 2 OS-silver, 5 VM-silver, 2 OS-brons.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!