Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Tomas Pettersson

Pettersson: Nu är det kaos i Tour de ski

Foto: Carl Sandin / BILDBYRÅN

I måndags råkade jag säga till en norsk tidning att Tour de ski startat med en gäspning.

Ett dygn senare vrålas det från alla håll.

Det är kalabalik i skogen, folk slåss med stavar, ryssar hotar med stryk - och mitt i allt läxar en svenska upp hela världen.

Eller om man så vill:

Ett dygn senare njuter jag av varje sekund.

Låt oss börja med "The rumble in the german jungle".

Allt var egentligen redan på förhand riggat för kaos. Kombinationen av 1) En alldeles för lätt bana, 2) Alldeles för många åkare och 3) Alldeles för smal bana, kunde förstås bara sluta med ett mindre kaos i herrloppet.

Redan i första utförsbacken kom första kraschorgien.

Sedan fortsatte det loppet igenom med diverse incidenter, krockar, fall - och extremt dåligt humör.

Men inga var argare än Marcus Hellner och Sergej Ustjugov. Efteråt sa ryssen att han varit redo att stanna i spåret för att göra upp med nävarna med Hellner.

Ja, jösses.

 

Jag är väldigt glad av två skäl för att det inte blev verklighet.
 

1) Jag tror att ingen, inte ens en frustande Hellner, skulle må särskilt bra efter en holmgång med denne ryske bjässe.

2) En fajt hade inneburit att både Hellner & Utsjugov diskats från Tour de ski. Och jag vill verkligen se båda dessa herrar på toppen av Alpe Cermis på söndag.

 

Utsjugov för att han är världens mest sevärde åkare just nu,

Hellner för att han sakta men säkert är på väg mot något riktigt stort i Tour de ski.

Efter den här dagen ligger Marcus Hellner femma - med gott häng på en pallplats.

Räknar du dessutom in att Lerdalas store son troligen är hela startfältets snabbaste klättrare förstår ni vad som kan hända på söndag.

Marcus Hellner ser bara bättre ut för varje dag.

Han gör allt rätt i spåret.

Och den här dagen även utanför.

 

Hellner var den som stoppade Sverige från att lämna in en protest mot Sergej Ustjugov. En protest som mycket väl kunde ha slutat med att ryssen diskats - och kastats ut från Tour de ski.

– Det är inget att lämna in en protest för, tyckte Hellner.

Jag håller faktiskt med. Ingen av dem fick sina lopp förstörda, möjligen bara några stavformade blåmärken.

Så tack, Marcus Hellner.

Jag vill ju så gärna se nästa rond er emellan där ute i spåren.

 

* * *

 

Damsidan?

Tja, plötsligt lever vi i en lika oväntat som omvänd värld.

Med en svenska i täten.

Med ett koppel norskor som jagar där bakom.

Det kanske finns någon tröttmössa (vi kan väl kalla den Heidi Weng) som inte tror det kommer att hålla för Stina Nilsson. Att hon inte är komplett nog. Att hon inte är bra nog i den där sista backen.

Jaså?

Så sent som i tisdags morse det nog rätt många som trodde att Stina Nilsson inte var komplett nog för att kunna vinna ett skiathlonlopp i världscupen.

Nu vet vi.

Stina Nilsson är i den där underbara delen av livet när hon ständigt överträffar sig själv.

När ingen vet var gränsen egentligen går. När ingen vet exakt hur mycket hon kommer att klara av.

Stina Nilsson sprängde en gräns under tisdagen.

Hon kan spränga en till redan under onsdagen.

Jo, Weng & Östberg är fortfarande favoriter till totalsegern här i Tour de ski. Men jag tror de båda supernorskorna fick sig en rejäl tankeställare denna dag.

Det är en sak att få stryk av Stina Nilsson i en sprint. En helt annan att få det i efter ett distanslopp som borde passa norskorna alldeles perfekt.

Och plötsligt känns inget längre omöjligt att besegra för 23-åringen från Malugn.

Inte ens ett berg vid namn Alpe Cermis.

 

* * *

 

8,8 sekunder bakom Stina Nilsson spurtade Charlotte Kalla in på just en åttonde plats.
En vanlig världscupdag i Kallas liv hade hon, jag och förmodligen även ni andra tyckt att det var en rätt blek placering.

Men det här var ingen vanlig dag.

Det här var dagen när Charlotte Kalla reste sig från de utslagna. Gick från en 41:a plats i söndags till en åttonde här.

Tack och lov att du inte gav upp där bland dina mörka tankar i Val Mustair, Kalla.

Nu ser ju faktiskt allt betydligt ljusare ut.