Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Tomas Pettersson

Jag ser på henne – och är glad att vara svensk

Foto: JOHANNA LUNDBERG / BILDBYRÅN

OBERSTDORF. Norskan Heidi Weng får samma fråga fyra gånger om under sisådär fem minuters tid utan att kunna svara.

Till slut säger hon ändå:

– Eh....jag vet inte.

Låt mig säga så här: Jag är glad att jag inte är norsk. För då skulle jag vara väldigt orolig just nu.

Tisdagens 10 kilometer fristil var inte bara ett VM-lopp. Det var samtidigt ett klockrent test på formen hos de tre svenska åkare som redan är klara för stafetten på torsdag.

Hur det gick:

✓ Charlotte Kalla sexa, knappa 10 sekunder från medalj.

✓ Ebba Andersson fixade ett brons.

✓ Frida Karlsson tog VM-silver igen.

Sammanlagt testresultat: Fem blågula getingar.

Så då återstår egentligen bara en fråga inför uttagningen av stafettlaget: Ska Jonna Sundling eller Linn Svahn ta hand om sista sträckan? 

Ska man välja en 26-åring i sitt livs form eller en 20-åring som dominerat världscupen i sprint två säsonger i rad?

Det är vad man brukar kalla ett lyxproblem.


Samtidigt i Norge:

En rejäl röra.

Under hela säsongen har det norska stafettlaget känts helt givet. Tiril Udnes Weng på första, Therese Johaug på andra, Helene Marie Fossesholm på tredje och Heidi Weng på fjärde.

Det var så man ställde upp laget i världscupstafetten i Lahtis i slutet av januari.

Det var också då Heidi Weng sa:

– Jag vill gärna köra sista sträckan i VM.

Men nu står vi här på skidstadion under den stekande solen i Oberstdorf. 

Heidi Weng har just åkt in som 15:e åkare, hon klagar på den ”vanvettiga” värmen, säger att hon var ”nära att spy” och vägrar plötsligt svara på den där frågan.…

Frågan om hon fortfarande vill åka den där sista sträckan.

– Eh....jag vet inte, kommer det alltså till slut.

Strax innan hann Tiril Udnes Weng passerat oss. Hon var 19:e åkare i mål - över två minuter efter Therese Johaug. Vad hon säger om sin startsträcka?

– Det finns nog andra tjejer i laget som kan göra det minst lika bra som jag. Idag är jag bara dålig.

Och inget blir direkt mer glasklart när landslagskompisen Ragnhild Haga stannar till och säger:

– Jag tycker Therese (Johaug) borde åka sista sträckan på torsdag.

Nej, Norge har inga lyxproblem. De har bara problem.


Therese Johaug är samtidigt inte bara i knallslag, hon kan till och med vara i sitt livs form. Tisdagens uppvisning är bland det ruggigaste jag någonsin upplevt under ett mästerskap.

Men resten av gänget?

Inte lika kul.

Hade jag varit norske damtränaren Ole Morten Iversen hade jag ansökt om dispens för att låta Therese Johaug köra alla fyra sträckor. Det hade i alla fall ökat Norges chanser att utmana Sverige om den där guldmedaljen på torsdag.

Jo, jag vet. Stafett är stafett, allt kan hända, yada yada...men vi kan samtidigt bara utgå från vad vi vet just här och nu. 

Och då är läget kristallklart: Sverige är den självklara guldfavoriten.

För övrigt blir jag väldigt, väldigt överraskad om inte Jonna Sundling får förtroendet att ta hand om den sista sträckan.


* * *


Till sist. Efter skiathlonloppet i lördags skrev jag några rader om hur ljuvligt det var att få se Charlotte Kalla tillbaka i toppen igen.

Då var Kalla strålande glad efter sin femteplats, bubblade av lättnad och pånyttfött självförtroende efter fyra månader av rent elände.

Efter tisdagens lopp var läget lite annorlunda.

Jodå, Kalla var glad igen. Ännu en gång hade hon ju visat alla sina belackare att hon sannerligen inte är på något sätt är slut, att hon verkligen har något här i VM att göra.

Men...helt nöjd?

Näppeligen.

– Jag måste väl vara nöjd med prestationen i dag, men....AAARGH!

Vad som händer?

Charlotte Kalla skriker plötsligt ut en dos frustration över att hon missat en VM-medalj med bara 9,4 sekunder.

För bara några veckor sedan kändes det otänkbart att vi skulle få uppleva att 1) Kalla skulle sluta topp 6 i två VM-lopp i rad, 2) att Kalla ändå skulle vara lite besviken.

Men nu är vi där. Och det är förbannat härligt att få uppleva.



LÄS MER:
VM 2021 i Oberstdorf – allt du behöver veta 

LÄS MER: Halfvarsson i exklusiv intervju: ”Varför ger jag inte bara upp?”