Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Tomas Pettersson

Ebbas världsrekord är nästan makabert

Ebba Andersson.
Foto: ERIK MÅRTENSSON / BILDBYRÅN
Ebba Andersson slutade tvåa i onsdagens jaktstart.
Foto: MAXIM THORE / BILDBYRÅN

TOBLACH. 18 gånger på prispallen.

Men aldrig högst upp.

Ebba Andersson fortsätter att förbättra ett av de märkligare världsrekorden i skidvärlden.

Men låt mig säga så här: På söndag är det över. På söndag är du äntligen nummer ett, Ebba.  

Vad avståndet var den här gången?

0,7 sekunder.

Så liten var marginalen till en första världscupseger för Ebba Andersson. Så liten var skillnaden mellan ännu en Andersson-dag på pallen och den där dagen hon skulle ha kommit ihåg hela sitt liv.

Det börjar ju faktiskt vara nästan makabert.

Ebba Andersson har i tre säsonger varit en av världens absolut bästa distansåkare och radat upp topplopp.  

Statistiken på Internationella skidförbundets hemsida sätter allt svart på vitt:

8 pallplatser 2018/2019.

6 pallplatser 2019/2020.

4 pallplatser 2020/2021.

Och detta är alltså ett världsrekord på sitt sätt: Det finns ingen åkare som samlat på sig så många pallplatser utan att någon gång under sin karriär fått vara med om att vinna ett världscuplopp.

Hur Ebba Andersson ser på det?

Med ro.

– Fortsätter man att ha tålamod så...förhoppningsvis blir man belönad för det också, säger hon.

Sant. Och den belöningen kan komma väldigt, väldigt snabbt.

***

För så här är det:

Ebba Andersson hade en rätt bedrövlig start på touren. Tre närmast sensationellt svaga lopp i Val Müstair för den annars så superstabila 23-åringen.

Men det här är Tour de ski.

Genom åren har vi lärt oss en sak: Den åkare som under touren plösligt hittar toppform blir livsfarlig den sista helgen i Val di Fiemme.

Där är vi nu.

Och sist av de där tre tävlingsdagarna är klättringen uppför Alpe Cermis. Numera i form av en masstart. Först upp vinner en världscupseger, helt enkelt.

Nej, Ebba Andersson har aldrig testat på Alpe Cermis. Men jo, loppet känns som gjort för klätterfenomenet från Sollefteå.

Nu står hon framför oss i målfållan och filosoferar lite allmänt om känslorna runt den där saknade världscupsegern.

– Nästa gång kan det lika gärna vara min tur. Och...jag ser fram emot när den dagen kommer.

Söndag är väl en bra dag?

– Absolut. Men nu ska vi inte sväva i väg dit redan nu, va?

***

Jo, snälla. Låt oss får göra det - för annars är det ju mest svenskt mörker och elände just nu.

Ett axplock citat från den svenska deppkällaren?

Håll till godo.

Är det ens värt att vara här?

(William Poromaa i tisdags)

Jag får be till Gud och hoppas på ett mirakel.

(Frida Karlsson i dag)

Jag är trött på mig själv. Jag är trött på att åka skidor. Jag är trött på allt.”

(Calle Halfvarsson i dag)

Det är inte värt att fortsätta banka huvudet i väggen.”

(Johan Häggström i dag - efter att ha brutit touren)

Ja, ni ser ju själva. Man känner mest bara för att gå och gräva ner sig tre meter under en italiensk tall efter att ha tillbringat en dag i mixade zonen som svensk journalist.

Så vi behöver nog alla en vilodag nu.

Efter det attackerar vi Val di Fiemme med nytt hopp. Räknar med att Linn Svahn & resten av världens bästa sprintlandslag slår till igen. Att Frida Karlssons smärtor klingar av. Att Calle Halfvarssons slutar åka som en rostig pensionär.

Men framför allt detta:

Att Ebba Andersson skriver vinnarhistoria på söndag.


LÄS MER: Tour de ski 2021 – din guide till skidfesten i SVT

LÄS MER: Världscupen i längdskidor – allt du behöver veta

LÄS MER: Calle Halfvarsson visar upp nya kärleken 


Skidsnack: Hemliga samtalet som fixade succén