Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Tomas Pettersson

Det här känns ärligt talat otäckt, Kalla

Foto: ERIK MÅRTENSSON / BILDBYRÅN

LAHTIS. Charlotte Kalla ställer sig på startlinjen här i Lahtis med exakt 250 världscuplopp på meritlistan.

Men det 251:a liknar inget annat.

Och ärligt talat:

Det här känns faktiskt en smula otäckt, Kalla.

33-åringen ser ytterst samlad ut. Funderar ett ögonblick. Sedan säger hon:

– Jag vet ju att det inte leder till något positivt att oroa sig för mycket.

Nä, det är förstås helt sant. 

Och egentligen borde det ju inte finnas något alls att oroa sig för. Charlotte Kalla hade inte varit på plats i Finland om inte landslagets medicinska team vinkat faran över och givit klartecken för start.

Så varför känns det ändå lite knepigt? Varför kan jag ändå inte bara slappna av, luta mig tillbaka och njuta av Kallas comeback på världscupscenen?

Tja, ni anar nog svaret.

Att det har med den där mardrömmen som drabbat oss alla. Den som är anledningen till att jag sitter här iförd munskydd och skriver - efter att ha tagit två covid-tester inom loppet av tre dygn.

Och ja, vi vet att coronan drabbat Charlotte Kalla.

Men än famlar vi delvis i blindo om exakt hur hårt.


Ända sedan Charlotte Kalla tillfrisknade i november har hon försiktigt, försiktigt, ökat träningsmängd och belastning. Tiden har av Kallas tränare Magnus Ingesson beskrivits som en lång balansgång - som inte liknat något annat. Med positiva besked - som ibland helt oväntat följts av oväntade bakslag.

Eller som Ingesson berättade för mig under Tour de ski:

– I vanliga fall går Charlotte att läsa som en klocka som svarar direkt bra eller dåligt på olika saker. Men nu är det lite annorlunda. Och det är jävligt läskigt. 

Sedan vi pratades vid i Toblach där under touren har enbart positiva besked kommit från Charlotte Kalla. Hon åkte två nationella tävlingar i Östersund - och vann båda. Hon säger att återhämtningen efter Östersund varit ”mer som vanligt”.

Tack och lov för det.

Men nu ska Charlotte Kalla göra dubbla max-prestationer på högsta världsnivå två dagar i rad här i Lahtis.

För första gången efter covid-smällen.

Möjligen har jag läst för många uttalanden av läkare som oroar sig över hur viruset på lång sikt kan drabba uthållighetsidrottare. Möjligen har jag blivit skrämd av vetskapen om att det här är en infektion som kan sätta sig på hjärtat. Möjligen bryr jag mig för mycket om att det saknas exakt forskning om konsekvenserna av att gasa på rent fysiskt för tidigt.

Jag vet inte riktigt.

Men det jobbiga är ju att ingen annan heller verkar veta hundraprocentigt säkert.


Därför kommer jag att följa Charlotte Kallas helg med en liten knut i magen. Och kanske framför allt rapporterna dagarna efteråt om hur Kallas kropp klarat påfrestningarna. 

Vi ska verkligen inte kräva några superlopp i Lahtis. Och Kalla själv är extremt tydlig med att hon inte har några resultatmål alls. 

– Nej, det är ju viktigare än...tja, kanske inte någonsin - men i alla fall viktigare än normalt att bara fokusera på prestationen, säger hon.  

Kan du beskriva känslan inför den här helgen?

– Att jag är nyfiken, säger Charlotte Kalla.

Jo, det är du inte ensam om. 

För de här två tävlingsdagarna blir ett slags vägskäl för svensk längdåknings egen superstjärna på 2000-talet.

Den ena vägen leder till VM i Oberstdorf. Den andra rakt ut i ovissheten.


LÄS MER: Charlotte Kalla visar upp hemliga dagboken 

LÄS MER: Världscupen i längdskidor – allt du behöver veta

LÄS MER: Ny skidsatsning i Expressen Premium – första månaden gratis 


Skidsnack: Rivalens firande överraskar: ”Ebba blev helt ställd”