Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Thomas Wilbacher

Det var som att Astori ville markera närvaro

I matchminut 13 stoppades spelet och Fiorentinas supportrar bjöd på ett mäktigt tifo. Foto: MAURIZIO DEGL'INNOCENTI / AP TT NYHETSBYRÅN
Foto: WWW.IMAGEPHOTOAGENCY.IT / IMAGO/GRIBAUDI/IMAGEPHOTO IMAGO SPORTFOTODIENST

Regnet föll över Florens på söndagsmorgonen. 

Det var som att himlen grät. 

Tillsammans med en hel stad. 

Tunga, sorgsna tårar för Davide Astori.

Säg David i Florens och du kommer få en vägbeskrivning till l´Accademia där Michelangelos mäktiga marmorstaty står. Säg Davide och svaret kommer bli Capitano per sempre. Det har gått en vecka sedan Fiorentinas kaptens hjärta stannade på ett hotellrum i Udine. 

”O capitano, mio Capitano” skrev lagkamraten och Astoris gode vän Ricky Saponara i måndags. ”Kom ut från det där förbannade rum. Det är träning på måndag”. Desperata ord fyllda av sorg och förnekelse. Den kom så oväntat, döden. 

De senaste två åren har varit problematiska för Fiorentina ur ett fotbollsperspektiv. Bröderna Della Valle som äger klubben har tappat gnistan och supportrarna förtroendet för de som en gång väckte klubben från de döda. Men när storebror Diego anlände till stadionområdet Campo di Marte på söndagsmorgonen fick han en varm applåd. Vi känner alla den här sorgen och vi försöker gå vidare tillsammans. Supportrar, laget, ja alla som någon gång valt att omfamna Fiorentina och som sedan dess för alltid är förlorade kärleken till klubben. 

 

Utanför Stadio Artemio Franchi hänger halsdukar, tröjor och budskap. Av alla teckningar fastnade jag vid en. Francesca, åtta år hade ritat en bild av Davide i den lila tröjan och skrivit: ”De säger att nummer 13 är ett otursnummer. För mig är det det vackraste numret som finns för då tänker jag på dig. Min kapten. För alltid min kapten.”

”Franchi” var fylld till bredden en timme innan matchstart. Tystnaden var total. Applåder till bortalaget Benevento som var först in på ”Franchis” gröna matta bröt den. Sedan kom Fiorentina i Davide Astoris tröja. Tårarna forsade. Från himlen. På läktaren.

En enorm banderoll rullades ut i Curva Fiesole. ”En hel stads tårar, en relation från nu in i evigheten. Trevlig resa, Capitano.”

Över 35 000, 10% av stadens befolkning, blickar upp mot den djupgrå himlen. Matchstarten närmar sig. I minut 13 sparkas bollen ut och i kurvan bildar tusentals ark kaptenens namn och nummer: Davide 13. - C´è solo un capitano! Det finns bara en kapten. Hela arenan stämmer upp i sång. Även bröderna Della Valle. 

Davide Astoris ersättare, brasilianaren Vitor Hugo, kommer sedan högst på en hörna. Han bär Astoris omvända nummer, 31. Just han. Som ett budskap från ovan. Som om Astori ville markera närvaro. Fiorentina har tagit ledningen men den här matchen handlar inte om resultat. 

 

Jag tänker på mamma Anna och pappa Renato, på bröderna Marco och Bruno. Jag tänker på hans livs kärlek Francesca och på deras tvååriga dotter Vittoria som aldrig kommer få se sin pappa igen. Det går inte att förstå deras smärta. Deras sorg. Det jag dock vet är att vi alltid kommer finnas där för dem. Il popolo Viola. Det lila folket. Enade för alltid i Davide Astoris namn.

”Det finns män som aldrig dör, det finns historier som kommer föras vidare för evigt. Trevlig resa Capitano” hälsar Curva Fiesole. Det är dags att ta farväl. Ciao Davide. O capitano, mio capitano. För evigt min kapten.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!