Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Therese Strömberg

Mest fruktade anfallet – men Bajen har ful ovana

Foto: KENTA JÖNSSON / BILDBYRÅN
Foto: MAGNUS LILJEGREN / STELLA PICTURES

En monsteroffensiv som ser till att man är uppe och slåss om Europaplatser utan att för den sakens skull tyngas av alltför höga förväntningar.

Hammarby är i fas med sig själva men sitter inne på en ful ovana. 

Mot Sundsvall lyckades man till slut stå emot.

I fjol kunde man argumentera för att Hammarbys omedelbara succé under Stefan Billborn kom för snabbt. Att de inte var redo för att leda allsvenskan elva omgångar in på säsongen och utmålas som den största guldutmanaren större delen av sommaren. 

Men ser man till vad de gör i år, i synnerhet här och nu framstår det som att de gör det mesta i ungefär rätt tid och hastighet. 

De ligger på en delad tredjeplats i skrivande stund och slåss i alla högsta grad om Europaplatser, den optimistiske kan se en guldstrid i horisonten men det är ingenting det skriks om. Passningarna sitter, tempot är där, inspelen är vältajmade och besluten ofta noga avvägda. 

Offensiven är troligen den mest fruktade i allsvenskan och de allra flesta motståndarna vet att här kommer målen med stor sannolikhet rasa in.

Åt båda håll. Och där har vi haft Hammarbys stora problem.

 

Matchen är en kvart gammal när Nikola Djurdjic stör Sundsvalls bollhållare på egen planhalva vilket hjälper Alexander Kacaniklic att sno åt sig bollen och driva hela vägen fram till offensivt straffområde. Ett lågt skott och det är 1-0 till Hammarby. 

Ett antal kombinationer framåt och några halvnervösa situationer bakåt senare är det dags igen.

Muamer Tankovic får bollen på egen planhalva, sätter den på Kacaniklic som driver upp medan han själv löper i väg mot mål. Bollen ut på Djurdjic som slår in den till Tankovic som nått in i straffområdet och sätter 2-0. 

Det ser så lekande lätt ut.

Kacaniklic har gjort poäng i åtta raka matcher, Tankovic är uppe i ensam skytteligaledning och Hammarby har inte förlorat sedan den 1 juli. 

Men man har däremot släppt in tio mål efter det, två av dem mot just Sundsvall i mitten av juli.

 

I halvtid mellan Hammarby och Sundsvall leder hemmalaget med två mål, men få låter sig luras in i tryggheten. På olika håll på Tele 2 arena hör man folk prata om att det ju brukar se ut så här, och sedan gå ut för. 

Och det är inte på något sätt en felaktig analys. 

I bortamatchen mot Sundsvall för en månad sedan tappade Hammarby ledning två gånger om innan man till slut vann på tilläggstid, mot Kalmar för ett par omgångar sedan ledde man med 2-0 innan motståndarna gjorde två snabba mål och matchen slutade 2-2. Senast mot Helsingborg var man återigen illa ute mot slutet efter att ha haft en tvåmålsledning.

Och Sundsvall skulle göra mål den här gången med. Men i egen kasse och de Hammarbyare som i halvtid hördes sucka om att ”det hade varit skönt att hålla nollan för en gångs skull” kunde glädjas åt just detta för första gången sedan i maj.

 

Om man förra året menade att Hammarby var i ofas med sig själva finns det anledning att mena att de är precis i fas i år. 

Om de kan göra det till en vana nu att hålla nollan fler än fyra gånger på 20 omgångar har de all möjlighet att avsluta årets säsong bättre än den förra. 

Och kunna hoppas på att se fram emot ett ännu bättre 2020.