Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Therese Strömberg

Leo Messi står med en fot i varje klubb

Foto: GERARD FRANCO CRESPO/SHUTTERSTOCK / GERARD FRANCO CRESPO/SHUTTERSTOCK SHUTTERSTOCK

PSG kör över Barcelona på Camp Nou, samtidigt som bilden av att Lionel Messi står med en fot i vardera klubb har målats frenetiskt de senaste veckorna. 

Var det här hans sista Champions League-match på hans hittills enda hemmaplan?

Det känns som att det här mötet dyker upp lika ofta som regn en sommardag i Sverige. Det gör det så klart inte, men känslan uppstår väl med anledning av att stämningen sällan har varit god mellan de här två klubbarna. Här saknas så att säga inte spänningar och konflikter.

Det är vändningen i åttondelsfinalen 2017, det är den stökiga Neymar-affären och Verratti-bråket senare samma år, det är Neymars uppenbara vilja att flytta tillbaka 2019 och nu senast PSG:s ivriga Messi-flirtande, franska tidningar med Messi i den franska huvudstadsklubbens tröja på framsidan och för all del Mauricio Pochettino på PSG:s tränarbänk. Han är, om vi säger så, inte direkt omtyckt i Barcelona-kretsar, och känslorna är ömsesidiga.

Ni hör ju. 

Här fanns, förutom publik och Neymar som återigen är skadad lagom till att hans systers födelsedag närmar sig, alla förutsättningar för en magisk Champions League-kväll. 

* * *

Efter 28 välspelade minuter tar Messi kort ansats vid straffpunkten och sätter ett stenhårt skott i nät till 1-0 Barcelona. Efter lite magi serverar han Dembelé läget att utöka, men avslutet är för svagt och det är i stället Mbappé som kvitterar i den 32:a. Kurzawa är ett par ter Stegen-fingertoppar från att ge PSG ledningen bara några minuter senare, och på den efterföljande hörnan hamnar bollen hos Griezmann som missar mål med några få centimeter. 

Ni förstår ju att det såg ut ungefär så här halvleken ut. Närmast ett ledningsmål kom Icardi på en projektil till nickboll i sista minuten innan paus. 

Halvvägs in i andra halvlek upphäver Dest en offside och Mbappé kan ge bortalaget ledningen med sitt andra mål för kvällen. Sedan tar det inte många minuter till innan ter Stegen släpper en till boll bakom sig och PSG kan till slut åka hem med en 4-1-seger i ryggsäcken. Och det är så klart svårt att tro på någon ny episk vändning i mars när man ser Barcelona i det skick de är just nu.

* * *

Senare i vår är det av allt att döma sex år sedan de var i en Champions League-final, och det finns mycket som tyder på att det kommer att dröja ytterligare ett antal år till innan de kommer dit igen. De har förvisso god ligaform och Messi levererar, men Barcelona är helt ärligt mest bara en skugga av sig själva, med stora ekonomiska problem och klubbens enskilt viktigaste spelare och person som just nu står med en fot i klubben och en utanför den. 

Samtidigt spelade PSG final så sent som förra året och är hem åt två av världens bakom Messi absolut bästa spelare. Om båda hans fötter verkligen är på väg dit eller inte lär det fortsätta hetsas om under våren, och det går att resonera kring vad det hade betytt om han stannar, och vad det skulle innebära om han går. Men efter en sådan här kväll är den instinktiva känslan, varför inte?