Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Therese Strömberg

Han är mänsklig – för det blir han avstängd

Foto: JAVIER GARCIA/SHUTTERSTOCK / JAVIER GARCIA/SHUTTERSTOCK SHUTTERSTOCK

Romelu Lukaku valde att vara ärlig i en intervju, och i samband med det blir det lite upp till oss andra att också välja.

Antingen har vi en fotbollsvärld där spelarna är vandrande maskiner, eller så har vi en fotbollsvärld där spelarna är människor.

Vi befinner oss i en värld där fotbollsspelare blir mindre och mindre mänskliga hela tiden. Där intervjuerna de gör, och således också åsikterna och känslorna som luftas i dem, ofta är klubbsanktionerade. Där deras egen plattform på sociala medier i stor utsträckning används som ett PR-redskap och där de allra största länge har varit mer varumärken än människor. Där deras genuina tankar och uttryck sällan är föremål för allmän beskådan.

Och det är en av alla komplexa saker i fotbollens värld. Vi vill att spelarna ska prata, vara öppna, ärliga, mer mänskliga. Vi önskar det av dem, men bara om de är det på precis det sättet vi önskar. Vi är precis som klubbarna i det avseendet. För samtidigt som fotbollsspelare förmodligen är mer individualister nu än någonsin, och deras lojalitet är en raritet, finns fortfarande förväntningar på att de ska vara lojala.

Romelu Lukaku valde att vara öppen och mänsklig utan (eller i alla fall med ganska lite av) någon annans önskade filter, och det resulterade i att han lämnas utanför i en av Chelseas viktigaste matcher den här säsongen.

* * *

Att intervjun som är anledningen till den konsekvensen publiceras nu är så klart dålig tajming, alldeles oavsett hur många veckor bak i tiden man kan peka på att den gjordes. Han har precis kommit tillbaka, gjort mål i två raka matcher för ett minikrisande Chelsea som skulle kunna få se sina titeldrömmar gå upp i rök redan i januari. Så långt inga konstigheter.

Intervjun ges till en italiensk journalist av en enkel och tydlig anledning: Lukaku vill be om ursäkt för sättet han lämnade Inter på. Han vill berätta att klubben betyder mycket för honom och att han en dag skulle kunna tänka sig att återvända. Inte precis i slutet av karriären i så fall, utan när han fortfarande har kapacitet att göra skillnad. Det betyder inte att han vill dit nu på en gång, Lukaku är 28 år, han skulle kunna gå dit om fem år och fortfarande prestera. Han säger i samma intervju att han inte är helt nöjd med situationen i Chelsea. Kontexten till det är att Thomas Tuchel faktiskt har haft svårt att få ut det bästa av honom när han har varit frisk, och att skador och sjukdomar har förstört en stor del av hösten. Samtidigt säger han att han behöver fortsätta vara professionell och jobba på, för det är det man gör även om saker och ting inte är exakt som man vill att de ska vara.

Ytterligare kontext: Lukaku levde drömmen i Inter förra säsongen och gjorde 30 mål och tio assist. Han käbblade med Zlatan och utsåg sig själv till den riktiga kungen av Milano, han hade noll skadebekymmer, spelade sitt livs fotboll och krönte säsongen med klubbens första ligatitel på över ett decennium. Det är klart att tillvaron nu är någonting helt annat.

* * *

Man kan tycka att en del av hans formuleringar är klumpiga, man kan anse att det är illojalt att i första hand vända sig till pressen och uttrycka missnöje i stället för till sin närmaste chef. Man kan till och med säga att det är osmart att göra den här intervjun, och vi ska vara helt på det klara med att supportrar i båda läger har all rätt att reagera precis hur de vill på det här och (inom någon sorts rimlighets ramar) också uttrycka sig kring det.

För det här var en intervju som stack ut i mängden. Men vet ni varför? För att Lukaku valde att för en gångs skull inte bara säga saker som han vet att någon eller några andra vill höra, han valde att säga precis vad han kände, att reflektera kring sin tillvaro och sitt senaste halvår. Kring val han har gjort, val som andra har gjort, hur saker och ting har blivit och vad han vill att de ska bli. Det föll inte väl ut, och det gör att han inte får vara med när Chelsea möter Liverpool i kväll. Det går att förstå det och samtidigt hoppas att han ändå tycker att det känns värt det.

För i en fotbollsvärld där det mesta som kommer ur spelarna är oinspirerande och meningslösa, tillrättalagda meningar var det uppfriskande att få se och höra vad en människa faktiskt tycker och tänker.

Tv: ”Vilken smäll”

Kalldusch för PSG – efter drömträff