Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Therese Strömberg

Han inger mest hopp för AIK – mot Celtic

Foto: JANERIK HENRIKSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN
Foto: ANDREAS SANDSTRÖM / BILDBYRÅN

AIK var absolut inte illa ute där och då – men behövde ändå hjälp.

Då klev han på och fram, deras ständiga ess i rockärmen, och visade varför klubben har gjort en av det svenska sommarfönstrets smartaste värvningar.

Efter polisens beslut att reducera AIK:s ståplatssektion inför hemmamatchen i Europa Leagues tredje kvalrunda svarade AIK som klubb genom att helt stänga den sektionen och i stället öppna upp för att supportrarna kunde köpa biljetter till övre etage på samma kortsida. 

Ett drastiskt beslut, men inte på något sätt ett matchförändrande sådant i förhållande till stämning.

Rikard Norling fick nämligen rätt när han på presskonferensen inför matchen menade att han mer eller mindre förväntar sig att hemmasupportrarna kommer att hitta andra vägar för att skapa den stämning som i vanliga fall börjar med och utgår från Norra Stå.

Efter att de knåpat ihop en stor polistejp som de monterat i ett kors över hela den stängda sektionen, ackompanjerat av en banderoll som förkunnade att den var avstängd på grund av villkorstrappa, samlade de kraft och agerade precis som vanligt. 

”Ni kan sänka antalet platser, men ni kan aldrig sänka Norra Stå”, var budskapet.

 

På planen utspelades till viss del det som det sedan uttåget i Champions League-kvalet har pratats om i AIK. Att lära sig att vara mer cyniska än vad man varit hittills, att växla upp minst en nivå i allt man gör och lära sig skillnaden på att spela i allsvenskan och i Europaspelet. 

På hemmaplan mot FC Sheriff stod man inför ett läge där man inte behövde vända ett underläge från första matchen, utan snarare försvara en ledning utan att för den delen vara passiva. 

Och AIK går in i matchen och försöker framåt.

Rasmus Lindkvist skruvar nästan in den, Robert Lundström viker in från högerkanten och går på skott strax över, Enoch Kofi Adu skjuter på mål men något löst.

Försvarsspelet är i stora delar kontrollerat och väl sammansvetsat i den första halvleken. 

Och i processen att bli mer cyniska när man spelar för att nå en europeisk turnering kan man konstatera att en spelare som Sebastian Larsson helt ovärderlig. Som spenderat i stort sett hela sin karriär i både landslaget och på hög nivå utomlands.

Men trots matchinledningen och ett Norra Stå som inte låter sig sänkas kämpar AIK med att få in bollen även en bit in i den andra halvleken. 

Och även om man på nytt gör det onödigt nervöst för sig i slutminuterna skulle det finnas en annan spelare som återigen gjorde den stora skillnaden.

 

Bortalaget har en boll i mål efter ett tveksamt ingripande av Oscar Linnér, men offside är ett faktum och 0-0 är intakt.

Då är det bara för Rikard Norling att öppna verktygslådan och jobba med det som Björn Wesström ytterligare en gång har givit honom. 

AIK:s ständiga ess i rockärmen, oavsett om det handlar om att komma in på lån och under en halv säsong vara med och bygga för guld eller om det handlar om att komma in och fixa straff och göra två mål mot AFC Eskilstuna.

När han kommer in i den 59:e minuten mot Sheriff tar det bara två minuter innan 1-0 sitter. 

Och om man tycker att Djurgården tog ett steg närmre det allsvenska guldet 2019 i och med värvningen av Emir Kujovic kan man gott konstatera att AIK har gjort detsamma med Nabil Bahoui.

Han är inte bara ett bra verktyg för Norling att ha i lådan inför den allsvenska avslutningen, han är också en av spelarna som inger mest hopp inför dubbelmötet som väntar mot Celtic.