Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Therese Strömberg

Finns det någonstans att ta vägen härifrån?

Foto: HENRIK ISAKSSON / IBL
Foto: PETTER ARVIDSON / BILDBYRÅN

Där VAR inte finns gnälls det på domarna, där VAR finns gnälls det på VAR.

Finns det ens någonstans att ta vägen härifrån? Kan det bli rätt?

Jo, vi ska faktiskt ta den här diskussionen ett varv till nu. Om domarnivå, VAR, rätt och fel. 

Efter Norrköpings match mot AIK på måndagskvällen var Simon Thern (och flera med honom) fly förbannad efter en utebliven straff och möjlighet till segermål. Även Henok Goitom, upphovsmannen till straffsituationen erkände efteråt att det skulle ha varit straff, och det var varken första eller sista gången som någon i allsvenskan pekade på den enligt dem svaga domarnivån i landets högsta serie.

Thern drog det så långt att han bad om att man antingen hyr in utländska domare eller införskaffar VAR. 

Enter: Utländska domare, VAR och minst lika obegripliga domslut i matchen mellan Milan och Roma en liten stund senare. 

Man kan tycka vad man vill om domarnivån i allsvenskan, men det vi fick se på San Siro är långt ifrån eftersträvansvärt.

* * *

I Serie A har man jobbat med videogranskning i flera säsonger nu. Ändå lyckas Roma få straff när deras egen spelare, Pedro, stämplar Milans spelare, Ismael Bennacer, i offensivt straffområde. Och Milan lyckas få straff när… Ja jag vet helt ärligt inte riktigt vad det är som händer, två spelare springer efter bollen inne i straffområdet?

Domaren tappade den matchen ganska tidigt och trots att man alltså har ett helt rum med extradomare och extravinklar så döms de här två straffarna.

Det är inte svårt att förstå Simon Therns ilska, det är inte heller svårt att förstå att topplocket fick för Varbergs tränare Jocke Persson för några veckor sedan när han kände att hans lag hade blivit bortdömt en gång för mycket den här säsongen. Det som däremot är svårt att förstå är hur videogranskningssystemet har blivit en målbild för dem som inte har tillgång till det, när vi vecka ut och vecka in fortfarande diskuterar skrattretande domslut där det finns. 

* * * 

Det är klart att domare är människor som gör misstag, precis som spelare gör och precis som du och jag gör. I VAR-rummet sitter också domare som är människor, och det har presenterats en del statistik som visar på att antalet felbeslut har minskat sedan införandet av fler domare och kameravinklar. Men den statistiken kan man så klart vända och vrida på eftersom det i slutänden nästan alltid finns en mänsklig faktor att ta hänsyn till i alla former av bedömningar. Det du tycker är rätt kan jag tycka är fel, det en domare anser vara straff anser en annan vara ingenting.

Att sporten ska ha blivit så mycket mer rätt och rättvis de senaste åren är därför svårt att se, och vi diskuterar absolut inte färre situationer.

Diskussionen har bara förflyttats, från att handla om domarna till att handla om VAR.

”Varför kollade inte VAR den situationen? Hur kan VAR missa det där? De har hur många kameravinklar som helst men kan ändå inte se vem som stämplar vem?”.

Alla i och runt fotbollen vill så klart att det ska bli så rätt som möjligt, och i ett ganska rått klimat är det hundra procent förståeligt att domarna vill ha all hjälp de kan få. Men när det ändå inte blir bra, och evighetsdiskussionen om domslut bara fortsätter blir det ganska tydligt att VAR inte är lösningen.

Inte som det ser ut just nu, när fördelarna än så länge inte överväger nackdelarna.

TV: Zlatans succé! Se båda fullträffarna mot Roma