Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Sebastian Mattsson

Ingen vill spela för Man United längre

Vilket lag stod för årets bästa och sämsta PL-värvning?
Solskjaer Foto: KIERAN MCMANUS/BPI/REX / KIERAN MCMANUS/BPI/REX/IBL REX FEATURES
Lukaku Foto: FACUNDO ARRIZABALAGA / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN
Dybala Foto: ALESSANDRO DI MARCO / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN
Eriksen Foto: DAVE SHOPLAND/BPI/SHUTTERSTOCK / DAVE SHOPLAND/BPI/SHUTTERSTOCK SHUTTERSTOCK

Det fanns en tid då i princip alla drömde om en flytt till Manchester United.

Om vi kan ta med någon användbar sanning från transfersommaren 2019, så är det att detta inte längre stämmer. 

Året är 1978. Mittbacken Gordon McQueen har precis lämnat Leeds för Manchester United och får frågan om varför på presskonferens. McQueen fnyser bara åt reportern.

– Fråga alla spelare i landet vilken klubb de vill spela för och 99 procent kommer att svara ”Manchester United”. Resterande 1 procent ljuger. 

Kaxigt, respektlöst, förminskande – men också sant. I alla fall vid tidpunkten då det sades.

Nu, i augusti 2019, jobbar Manchester United efter en helt annan matte. De där 99 procenten har blivit betydligt färre. Åren som följt sir Alex Fergusons sorti 2013 har gjort så pass allvarlig skada på klubbens goda rykte att United plötsligt blir nobbade gång på gång.

Mäktiga Manchester United får höra från spelare att nej, de vill inte spela på Old Trafford. Tack för intresset, men nej.

Den här sommaren har inte varit ett otvetydigt fiasko för Manchester United. Man har fått in Aaron Wan-Bissaka, Daniel James och Harry Maguire. Men man har också tappat Ander Herrera och Romelu Lukaku – och i stort är truppen varken mycket bättre eller mycket sämre än i våras. 

Assistmaskinen Christian Eriksen fick chansen att spela i den röda tröjan. För sex år sedan hade han tveklöst tackat ja, men då innebar också en flytt från Spurs till United en direkt vertikal förflyttning uppåt. Så är det inte längre. Eriksen sa nej.

Paulo Dybala gav samma besked. United slösade bort veckor av förhandlingar innan man blev varse om den brutala sanningen: mannen vill inte spela för Manchester United. Det ville inte Matthijs de Ligt heller. Eller Paul Pogba, för den delen. 

Samtidigt har två av klubbens främsta rivaler i kampen om topp fyra-positionerna, Arsenal och Tottenham, två föreningar utan samma ekonomiska råstyrka som United, lyckats förstärka sina startelvor med supereftertraktade spelare som Nicholas Pepe och Giovani Lo Celso. 

Längre upp i tabellen har vi två klubbar som varit betydligt mindre ambitiösa under sommaren – men som också haft all anledning att ta det lugnt. Liverpool har nöjt sig med att plocka in tonåringarna Sepp van der Berg (17) och Harvey Elliott (18) och en habil reservmålvakt i Adrian. De hopplöst, provocerande bortskämda supportrarna har så klart skrikit på mer – men det är bara att ignorera. 

Liverpool spelade in 97 poäng förra säsongen. Det räcker som argument för att lagbygget är hyfsat solitt redan nu. 

Liverpool har en urstark startelva och en bred trupp. Alla lag kan förbättras, men man ska också komma ihåg att Liverpool har flera spelare (Naby Keita och Alex Oxlaide-Chamberlain) som redan sitter på en hel del förbättringspotential. 

City har plockat in högerbacken Joao Cancelo och Fernandinho-arvtagaren Rodri för 1,2 miljarder, men i övrigt är det samma läge för dem. Det vore bara dumt att, för att citera Klopp, ”köpa spelare för sakens skull”.

City och Liverpool har råd att sitta still. Det har inte United.