Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Sebastian Mattsson

Nej, Arsenal fegade ur i allra sista stund

Foto: FRANCK FIFE / AFP

Arsenal fegade ur i sista stund.

Nu står man där med Unai Emery som arvtagare till Arsène Wenger. 

Det var sentimentalitet och bondförnuft snarare än klar analytisk förmåga som drev Manchester United att välja David Moyes som sir Alex Fergusons efterträdare. Man lät den avgående tränaren handplocka mannen som skulle ta över – och det hela slutade i att världens mest respekterade fotbollsklubb blev hackkyckling för ett skadeglatt Fotbolls-England. 

Arsène Wenger hade med största sannolikhet ingenting att säga till om nu när Arsenal genomgick samma process. När Wengers ersättare skulle hittas har tre andra stått för rekryteringsarbetet: klubbordföranden Ivan Gazidis, rekryteringschefen Sven Mislintat och mannen med den luddiga titeln "director of football relations", Raul Sanllehi. Arsenal går in i en ny era, med en ny infrastruktur. Tidigare har Wenger fungerat som klubbens själ, hjärta, hjärna, you name it – nu ska makten i stället fördelas på flera personer. 

 

LÄS MER: Arsenal presenterar Unai Emery: ”Nytt kapitel, ny era” 

 

Och det är alltså i den fördelningen som man nu ska foga in Unai Emery. Han är inte tänkt att bli en ny Wenger. Han kommer inte att få skräddarsy klubben som Wenger fick. Snarare ska han bli en utpräglad tränare, medan Mislintat och Sanllehi tar huvudansvaret för spelarköp.

Foto: CRAIG ZADOROZNYJ / CRAIG ZADOROZNYJ / PRO SPORTS I DPPI AGENCE DE PR

 

Emery känns som ett habilt men lite ljummet val, med ett lika ljummet cv. Hans tre raka Europa League-titlar med Sevilla är så klart lockande för en klubb så svältfödd på europeiska titlar som Arsenal. Men om vi pratar hans sejour i PSG, så framstår titlarna han tog hem där bara som dimridåer som täcker över en tid som inte gick alls som vare sig Emery eller PSG-ledningen ville. Han kom dit för att vinna Champions League åt klubben och åkte i stället ut i åttondelsfinalerna två säsonger i rad. De inhemska pokalerna blev till slut bara alibin som kompenserade för Emerys Europa-fiasko. Det är väl självklart att ett inget franskt lag kan konkurrera med en Qatar-sponsrad klubb som kan ställa upp med Neymar, Mbappé och Cavani i anfallet? 

Foto: CHRISTOPHE SAIDI / FEP / PANORAMIC/IBL PANORAMIC

Emery tar dock med på förhand upphaussad detalj som kan innebära att han blir ett viktigt trendbrott i Arsenal: hans sinne för detaljer. Emerys besatthet vid videoanalyser är vida känd. Han tvingar sina spelare att genomlida timmar av videoklipp på både sig själva och framtida motståndare – allt för att kunna få till millimeterprecisa kalibreringar av teknik och taktik. Det sägs att han till och med har delat ut USB-stickor med klipp till spelare som "råkat" missa hans genomgångar. Det här är Arsenal-spelarna inte vana vid, milt uttryckt. Före detta Arsenal-stjärnor som Wojciech Szczesny har anmärkt på att i Wengers fotbollsideologi läggs så stort fokus på helheten – den vackra fotbollen som ska blända och förundra på veckobasis – att man ibland glömde bort de så viktiga detaljjusteringarna. 

 

Som kontrast låter Emery inte sina spelare komma undan med luddigheter och ambivalens. Han vet vad han vill ha. Men där blir tiden i PSG återigen ett avskräckande exempel. Hela Fotbolls-Europa blev vittne till vilket nerslag Neymars ego gjorde i PSG:s trupp och till Emerys förmåga att hantera eftersvallningarna. Det finns inget motsvarande megaego i Arsenal – men däremot finns det gott om spelare som behöver kontinuerliga uppsträckningar. Är Emery rätt man för att dela ut dem? 

 

LÄS MER: Pinsamma missen när Arsenal släppte tröjan 

 

Emery kommer dessutom till klubben med en stor "What if"-stämpel på sig. Arsenal-supportrarna hade precis förlikat sig med tanken på att Mikel Arteta skulle återvända till föreningen och axla sin forne tränares mantel. Arteta, den vältalige mittfältsgeneralen som fostrats som Pep Guardiolas andreman i Manchester City. Han representerade den yttersta risken – och kanske också den yttersta belöningen, om Arsenal hade vågat ta steget. Men Arsenal, och framför allt Gazidis, fegade ur. Samtalen med Arteta var långt gångna när det säkra valet Emery plötsligt dök upp som en fullt realistisk kandidat. Och då gjorde man sitt val. Man valde tre Europa League-titlar framför tabula rasa. Man valde förutsägbar trygghet och erfarenhet framför outforskad potential och en sjuhelvetes risk. 

Det är på många sätt en logisk fortsättning på sagan om försiktiga Arsenal: klubben som i princip alla lägen väljer det säkra framför det osäkra. 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!