Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Patrick Ekwall

Ekwall: Machostilen gäller i hockeyvärlden

Vi bevakar de största händelserna och sänder live varje dag.

Om hockeyspelare känner att blottade knytnävsslag i ansiktet på en motståndare är det som; 1) kommer att locka publik tillbaka till elitserien och 2) kommer förhindra fult spel enligt devisen våld dödar våld, så får de förstås tycka det.

Det kan också ses som ett tecken på att elitserien drabbats av lite för många hjärnskakningar på senare tid.

Det är machoattityden som gäller i hockeyvärlden och den blir aldrig så tydlig som när någon ifrågasätter den.

För hockeyspelare är tuffa killar och här ska ingen jävla kärring komma och komma för här löser vi helst en konflikt med hårda tag.

Ungefär som när man bodde i grottor.

Eller i en korvkö strax efter klockan tre på natten en lördagskväll under en lönehelg.

Jag ska inte kasta mig in i en hockeydebatt, för jag kommer få höra att jag inte riktigt förstår, men jag kan åtminstone ifrågasätta varför förebilder på allra högsta nivå vill att vi förhindrar fler hjärnskakningar genom att slå de som är skyldiga med knytnävarna i huvudet?

Extremt många exempel

Förra säsongen hade enbart Luleå elva hjärnskakningar.

Det talades om att något behövde hända för att spelare inte skulle tvingas sluta som Niclas Wallin.

Det enda som har hänt är att det har blivit värre.

En väldigt simpel undersökning över nätet ger extremt många exempel på spelare som drabbats denna säsong och än i dag vet vi inte om Sanny Lindström kommer spela fler matcher i sin karriär eller sitta hemma i huset, snickra på en farstutrappa och hoppas att det är så tyst som möjligt.

Ungefär så beskrev Wallin sitt nya liv efter hjärnskakningarna i en gripande intervju med SPORT-Expressens Tomas Pettersson i oktober förra året.

I intervjun efterlyste även Wallin att man skulle tillåta NHL-slagsmål för att förhindra tjuvsmällar och fula tacklingar mot huvudet.

Jag vill ju förstå...

En hel del andra spelare har även de framfört samma argument för att få slut på tacklingar som orsakar hjärnskador, att det på något vis skulle skrämma spelare från att åka in med full fart i situationer.

Ett rejält kok stryk, det hjälper. En hämnd.

Som när Vancouvers Todd Bertuzzi överföll Colorados Steve Moore 2004, det innebar förvisso att Moore slutade tacklas eftersom han inte har stått på ett par skridskor sen dess, däremot skrinnade slagskämpen vidare i NHL efter sin avstängning och böter i ytterligare sju NHL-år - härligt att våldet fick segra, typ.

Jag vill ju förstå vad spelarna vill säga, de vill att spelare som tacklat vårdslöst ska stå upp (det är ett av hockeyns absoluta favorituttryck) för sin handling.

Jag tror de vill mena att den skyldige ska bli nedslagen med ett par knytnävsslag i ansiktet.

Så att udda kan bli jämnt; varför bara en hjärnskakning när du kan få två? Eller i alla fall ett brustet okben eller en bruten näsa.

Visst ska det smälla

Det ska smälla i en hockeyrink, det råder inga som helst tvivel om det och tacklingar är en del av spelet. Problemet är förstås att det går fortare och fortare och smällarna tar hårdare och hårdare.

Alla tacklingar som tar illa är inte alltid regelvidriga, ibland vevar ju Boork, Wikegård & Co reprisbilder tretusen gånger utan att vara överens.

Jag tror inte vi får färre hjärnskakningar för att man försöker lösa problemet genom att slå någon i huvudet utan handskar där avsikten är att sänka sin motståndare. Eller ens att använda det som ett hot.

Och i de där slagsmålen möts ju sällan de skyldiga eftersom lagets slagskämpe kommer till undsättning för att stå upp för sin lagkamrat och sitt lag.

"The Mauler" är fight på riktigt

Jag tror heller inte att elitseriens publikkris står och faller med att folk slår varandra på käften ute på isen eller inte.

Vill folk se en bra fight går de till Globen och ser "The Mauler". Inte AIK-Rögle och två killar som pucklar på varandra i en minut.

Däremot tror jag på en utökad liga med större inflytande från fler regioner med starka fästen och bra arenor.

Hur det ska bli verklighet vet jag inte.

Men om någon slår ansvariga på käften så kanske det blir bättre?

SVÅRA LISTAN

1) FRIENDS

Den nya nationalarenan blir givetvis skådeplatsen för allas blickar när vi får se Sverige-Argentina inför en helt fullsatt arena på onsdag. Och Zlatan vs Messi, så klart. På tal om friends.

2) JONAS THERN

Kändes stort att ta del av den gamle fotbollshjältens tankar, berättelser och idéer när han satt i flera timmar och bjöd på sig själv i SportExpressen.se:s Silly Season-program.

3) ANDRÉ MYHRER

Det känns som att vi har en klar VM-guldaspirant här. Imponerade att se hur han hanterade backe, pinnar och mentalt tryck när han blev tvåa i Moskvas parallellslalom.

4) MATTIAS RITOLA

Gillar att Ritola (det blir Ola Andersson i skallen på mig, hur jag än försöker tänka annorlunda) tog Wikegårds skarpa kritik med skönt lugn, en distans och med kommentaren: "Det är hans jobb att tycka". Så snyggt kan man också avväpna svidande kritik.

5) BANDYKAMERA

Det är ju som det är med bandy-VM och 28-1 och det där gamla med att du sällan ser bollen: Kommentatorn måste alltid berätta om bollen tar i stolpen eller går över. Däremot jäkligt effektfullt med kamera på spelarhjälm, inte i någon sport har jag sett en kamera ge dig en sån tydlig och bra närhet. Känns som man åker med, på riktigt.