Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Pär Andersson

Andersson: Vad vore idrotten utan fuskare?

Pär Andersson. Foto: Ylwa Yngvesson
Ben Johnson. Foto: Seamus Murphy
Usain Bolt. Foto: Aijaz Rahi
Justin Gatlin. Foto: Don Ryan

Vad vore idrottsvärlden utan fuskare?

De där som vägrar följa reglerna, de som är beredda att trycka in vilket medel som helst i sina kroppar för att tjäna en tiondel eller några centimeter, de som är beredda att en dag stå där med en hel värld som föraktar dem efter ett positivt prov.

Mitt svar: En betydligt tråkigare idrottsvärld.

Vadstena 1988. Från en smaragdgrön fåtölj hemma hos min mormor studerar jag fascinerat två ögonvitor.

De är intensiva, nästan gula i sin färg.

De tillhör Ben Johnson - the Greatest cheater of all time.

Jag är sju år och har fått min första idol.

 

Nitton år senare, Osaka, Japan, friidrotts-VM.

Carolina Klüft har nyss avslutat det för mångkampare gemensamma ärevarvet efter ännu ett stort guld.

Alla är glada. Alla ler. Alla dansar.

Men på en bänk inne i den mixade zonen några minuter senare sitter silvermedaljören Ludmila Blonska från Ukraina. Hon ler inte, hon kräks i stället i en hink.

Jag väntar några minuter innan jag går fram mot henne, en före detta dopad öststatsmedaljör känns minst lika intressant att försöka intervjua som en hjulande tjej från Småland med en mjukisåsna i släptåg.

Blonska vill allt annat än att prata med mig, men säger till sist ändå:

- Att vinna silver när Carolina är med är som att vinna guld.

Ett år senare testas Ludmila Blonska positivt igen för doping och stängs av på livstid.

En fuskare mindre, men samtidigt en av de personer jag minns allra bäst från Osaka-VM 2007.

 

Så, nog med nostalgi. Dags att komma fram till poängen.

Friidrotten, och all idrott, behöver sina fuskare.

Vi som ser på behöver våra "bad guys".

Vem vill inte se ett möte i Peking om fyra veckor mellan den gode Usain Bolt (vi hoppas i alla fall att han är och har alltid varit god) och den onde Justin Gatlin?

Det skulle bli ett av årets mest laddade idrottsögonblick.

En hel värld skulle hålla tummarna för Bolt.

En hel värld kommer i så fall, om Bolt kommer till start, troligtvis få se Gatlin förnedra honom.

Många skulle rasa, skrika högt och slita sitt hår i förtvivlan.

Jag skulle knyta näven i fickan och jubla för mig själv.

För du måste vara en A Lennart Julin eller Anders Gärderud om du ska gå igång på låga varvtider på 3 000 meter hinder, nytt stadionrekord i diskus eller att de sex bästa kvinnliga tiderna i år på 10 000 meter alla är satta av etiopiskor och dessutom i ett och samma lopp i holländska Hengelo.

Jag zappar direkt.

Men ge mig en duell - head to head - dopad mot ren så är jag som förtrollad.

 

Till sist är det bäst att reda ut en viktig sak innan mejlen börjar ramla in.

Tycker jag även att doping borde tillåtas?

Nej! Helt meningslöst.

Då skulle även alla mina kära fuskare försvinna.

Och idrottsvärlden bli betydligt tråkigare.