Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Noa Bachner

Utskåpning som vi inte blivit bortskämda med

Sverige klara för EM-slutspel: ”Stark insats av Sverige!”.
Foto: JOEL MARKLUND / BILDBYRÅN
Foto: JOEL MARKLUND / BILDBYRÅN

Sverige spelar EM 2020.

Det är inte kvällens stora nyhet.

Utan den kommer här: Det svenska fotbollslandslaget spelade alldeles för bra. 

Så bra att själva avancemanget hamnar i skymundan. Ett EM-slutspel ska man kunna använda som rubrik, men då kan man inte hålla på och blanda bort korten med bländande fotboll.

Nu i efterhand kan vi väl se varandra i ögonen och erkänna att vi aldrig riktigt trodde att det där mästerskapet var i fara? Eller hur? Jag menar, måste vi rabbla spelschema, sannolikheter och allt det där igen? Nej. Och med det sagt kan vi återgå till väsentligheterna.

Hit kom Spanien och fick slita satan för att vinna och kanske till och med inte borde ha gjort det. Här räddade Norge en poäng för att Rumänien brände en straff. Här bjöd Janne Anderssons landslag på en utskåpning som vi inte har blivit bortskämda med.

Man hade knappt hunnit smälta ledningsmålets utsökta utseende innan det andra kom och var ännu snyggare. Ännu bättre? Båda fullträffarna kom i total samklang med den svenska insatsen. Den var överlägsen mot ett Rumänien som inte hade några svar. Var kom Emil Forsberg ifrån den här gången? Vänta, vem följer Robin Quaison? Kan man passera Lindelöf om man backar in i honom hundra gånger?

Svaret är nej, mot den här kvällens svenska landslag fanns inget motmedel.

Forsberg bäst av alla

Landslagsledningen hade kommunicerat ett par saker inför matchen. 

1. Man väntade sig en rumänsk anstormning, den såg vi inte skymten av. 

2. Man trodde att publiken skulle vända sig emot hemmalaget om det blev en dålig start. Det var inte många sura miner trots utskåpning. 

3. I Nyhetsmorgon sa Janne Andersson att laget inte skulle ta sin förmiddagspromenad i landslagskläder av säkerhetsskäl. 

Om hela truppen strosade runt i Bukarest i sina overaller? Hela truppen.

Som tur var höll samma grupp människor sig till sin egen plan när det gällde själva fotbollen och såg beslutsamma ut från start, lika tydliga som vi har vant oss vid, lika trygga i samlat försvar som under rumänska omställningar, med sina genomtänkta linjer för hur bollen och löpningarna ska flöda framåt.

Emil Forsberg var bäst av alla, i hård konkurrens med Victor Nilsson Lindelöf och den pågående renässans som är Marcus Berg. Han – Forsberg alltså – snickrade ihop det första anfallet som skrämde hemmalaget och fortsatte att söka bollen i helt rätt ytor. Ledningsmålet började han dock bygga från sin vänsterkant. Först med en brytning, sedan med två dribblingar och sist med ett makalöst fint inlägg som Marcus Berg nickskarvade med suverän precision i bortre burgaveln.

Välj i delikatessdisken

Sverige fortsatte att behålla lugnet och kontrollen trots att det smattrade knallskott bakom Robin Olsen, fladdrade bengalhav i ögonvrån och sprang runt människor i gula västar och försökte hålla koll på allt. 

En lite nydanande hög press, även känd från delar av Spanien-matchen, stressade rumänerna till misstag och gav Sverige möjlighet att dominera på offensiv planhalva.

Det andra målet kändes som en tidsfråga, men att det också skulle vara halvt hysteriskt? Ni får faktiskt spara något till nästa sommar.

Välj och vraka i den blågula delikatessdisken: Lustigs passning, Marcus Bergs servering av bollen till den Thomas Müller-löpande tredjerörelsen Quaison, Sveriges egen ”space investigator”, och avslutet en ren formalitet, så utslaget var det rumänska försvaret.

Väntade tålmodigt på nästa mål

Rumänien började andra halvlek med tendenser till framryckning, men Sverige hade ett enormt självförtroende och tog tillbaka taktpinnen. En sekvens som kommer saknas i highlightspaketen är när Olsson, Lindelöf, Quaison och Forsberg kombinerade sig fram med 30 centimeter långa passningar centralt och ytterligare ett drömmål hindrades av ett blockerat inspel från Pierre Bengtsson.

Halvleken igenom fortsatte gästerna att framgångsrikt neutralisera de rumänska försöken till en mobilisering. Det farligaste som inträffade var distansskott som missade mål med ett par meter. Man väntade tålmodigt på nästa mål utan att förta sig och fick hjälp av sin egen mittfältsritual: Gustav Svensson, som byttes in och strimlade det han skulle. Albin Ekdal sköt i ribban och var en desperat blockering från ett mål i sekvensen innan.

Hela matchbilden hade ett budskap, och det gick att räkna ut tidigare än så eftersom båda lagen visste vad som hände: Det var klart.

Skulle alltid gå till EM

Applåder!

Sverige skulle alltid gå till EM 2020 och sluta som sämst tvåa i den här gruppen. Vägen dit har varit ungefär i linje med förväntningarna. Vissa insatser har imponerat (Spanien hemma, andra halvlek borta mot Norge, den här kvällens om jag inte har sagt det), andra har inneburit viss besvikelse (Spanien borta, Norge hemma). 

Spelåret 2019 bör samtidigt ses med vissa förmildrande omständigheter i åtanke: Norges landslag har blivit markant bättre under kvalets gång, och Sverige har genomgått en generationsväxling samtidigt som man tvingats klara sig utan både Augustinsson och Claesson på hösten.

Med det sagt: Om den här kvällen var en signal om vilket landslag som träder in i sitt andra raka mästerskap nästa sommar är det motståndet som får söka sig efter förmildrande omständigheter och Sverige som får leta efter nya sätt att överträffa sig själva.