Noa Bachner
Förra veckan gjorde han sin bästa match för Djurgården.
Thomas Lagerlöf tvekade inte när han skulle beskriva insatsen efter matchen. Så här fruktansvärt jobbig som han hade varit mot Helsingborg, så obekväm att hantera hade han inte varit förut, anfallaren som Djurgårdens tränarduo ägnade försäsongen åt att beskriva som en spelare i behov av omskolning, som skulle tvingas lära sig spela något annat än kontringsspel, som skulle behöva tid innan han fungerade perfekt i deras system.
Han hade armbågat Fredrik Liverstam i Helsingborg och blev avstängd mot Gif Sundsvall, och i allt det där försvann insatsen, den gigantiska arbetsbördan, det konstanta hotet som nötte ned Helsingborg och till slut skickade ett missriktat skott i pannan på Emir Kujovic.
Idag var han kanske inte riktigt lika bra, eller så var han det. Det spelar ingen roll eftersom han var allt Djurgården behövde: En kontring på två ben som inte gick att stoppa.
Målet kan gå till historien, för sin betydelse och sin oerhörda prestation.
Buya Turay var inte mer än några meter utanför eget straffområde när han snappade upp bollen, skräcken syntes i inbytte mittbacken Ludvig Johanssons ögon direkt. Resten av Falkenberg såg bara konturerna av en ryggtavla som rann ifrån en spelare och tog sikte på den sista i gult, fick honom att springa baklänges, skuttade förbi honom, pinnade ännu snabbare, såg Hampus Nilsson uppenbara sig i ögonvrån och tofflade bollen mellan benen på honom.
Stoppade huvudet under tröjan
Det var inte målet Djurgården ägnade majoriteten av matchen åt att försöka göra.
I första halvlek omringade man Falkenberg, men till liten nytta. Farligheterna gick att räkna på tre fingrar. Witry skickade en perfekt djupledsboll till Buya Turay, men Hampus Nilsson var snabbt nere och fångade. Han såg ut att ha bestämt sig för att följa upp sin kanske bästa match för säsongen, Nilsson, den han gjorde mot Östersund (hans tidigare klubb) med att göra något liknande mot Djurgården (hans ännu tidigare klubb). När hemmalaget avancerat kombinerade sig fram till halvlekens bästa möjlighet efter 40 minuters spel stack han ut ett ben och parerade Astrit Ajdarevics (pigg och rörlig i kväll) nick från Karlströms inspel.
Serieledarna skulle skapa en möjlighet till innan halvtid. Det sista som hände var att Aslak Witry slog ett överlångt inlägg, men Buya Turay nickade utanför i fritt läge. Han vandrade av planen med huvudet under tröjan och lät ögonen vandra sökande längs himlen.
Hur mycket skulle den kosta?
Ingen hade sett röken av honom
Skälet var enkelt: Det hade dominerats och ägts boll, sågats fram och tillbaka, men det hade ju inte haglat målchanser. Känslan var att Djurgården behövde förvalta det som uppenbarade sig, något tröttkörda av sitt matchande. Falkenbergs huvudsakliga idé var att ställa sig i vägen för allt med hjälp av de elva kroppar man hade till sitt förfogande. Bollen, spelaren, matchen. Allt skulle studsa. Man blockerade löpningar och sjönk ned i en fembackslinje när Djurgården försökte bygga spel.
Det fungerade ganska bra. Vägarna fram blev mycket riktigt försvinnande få. Nsima Peter hade tåpajat deras enda möjlighet utanför, men med sig in i halvtidsvilan hade man en match som levde, ett grepp som irriterade.
När andra halvlek hade pågått i tio minuter hade Turay tagit på sig tröjan ordentligt, och när bollen väl låg i nätmaskorna var det ingen som hade sett röken av honom.
Höll nollan för 12:e gången på 16 matcher
Han fick kliva av efter målet, och in kom det som allt mer ser ut som allsvenskans lyxigaste andrafiol den här hösten, Emir Kujovic.
Utan att han glänste den här kvällen bogserade Djurgården segern i hamn, avvärjde en livsfarlig Falkenberg-chans som vinkades av för offside efter en hysterisk räddning av den till synes omutlige Tommi Vaiho – och efter tre matcher på åtta dagar var det nog vad som var som rimligast, att inte förvänta sig en speciellt sprakande tillställning.
Det var inte den vackraste eller mest imponerande av lagets 13 segrar på de 16 senaste matcherna, men för tolfte gången höll man nollan under samma period.
I den 18:e omgången tog Djurgården ledningen i allsvenskan. När den 26:e inleds kommer man fortfarande att ha den i sin ägo, och Falkenberg kommer fortfarande inte att ha en aning om var Buya Turay tog vägen.