"Välkommen till det tränardrivna segertåget", skriver Noa Bachner om Janne Anderssons landslag Foto: ERIK SIMANDER/TT / TT NYHETSBYRÅN"Välkommen till det tränardrivna segertåget", skriver Noa Bachner om Janne Anderssons landslag Foto: ERIK SIMANDER/TT / TT NYHETSBYRÅN
"Välkommen till det tränardrivna segertåget", skriver Noa Bachner om Janne Anderssons landslag Foto: ERIK SIMANDER/TT / TT NYHETSBYRÅN
Foto: PETER HOLGERSSON / BILDBYRÅNFoto: PETER HOLGERSSON / BILDBYRÅN
 Foto: PETER HOLGERSSON / BILDBYRÅN
Noa Bachner

Låt oss se det här VM- kvalet genom honom

Publicerad

AMSTERDAM. Välkommen till finalföreställningen.

Knorren på Ola Toivonens renässanskval. Marcus Bergs pånyttfödelse. Jakob Johanssons uppkomst. Robin Olsens kröningsceremoni. 

Välj vem du vill.

Välkommen till det tränardrivna segertåget.

Daniel Ekvall nästan sprintar över gräsmattan. Den lyser klargrön under taket på Amsterdam Arena. Bakom landslagets psykologiske rådgivare står målvaktstränaren Maths Elfvendahl och övervakar en triangel med Robin Olsen, Karl-Johan Johnsson och Kristoffer Nordfeldt. 

Ajax lyser i stora, vita bokstäver lyser från den röda läktaren. Tanken är att inramningen här ska skrämma gästerna även när Holland spelar, men nej. Kontrasten kunde inte vara tydligare.

Här kommer ett rusigt och entusiastiskt Sverige inklampande på en nederländsk fotbollsbegravning.

Janne Andersson står stadigt med händerna knutna bakom ryggen och tittar på förmiddagens första övning. Han har svarta handskar och rör inte en min när Ola Toivonen suger ned en boll på bröstet och fördelar den vidare, men vi vet att han inte kan få nog av honom.

I lördags kallade han honom makalös, så låt oss använda Ola som förgrundsgestalt en stund och se det här VM-kvalet genom honom. Det går ju faktiskt att argumentera för att han spelar sitt livs fotboll här, att det här är den Ola Toivonen Sverige kommer att minnas, att det här är den spelare han kommer att berätta om på ålderns höst: Mål från halva plan och volleyskott i krysset framför 50 000.

Var grävdes han fram?

Han har fått frågan 4 903 gånger nu: ”Känns det lite som en renässans?”

Vi skämtade om att ställa den en gång till när vi rullade in i Amsterdam och fastnade i rusningstrafiken den här morgonen. Är det för att du har känt Marcus Berg sedan ni samlade på klisterbilder tillsammans? Är det för att du har fått så mycket förtroende? Är det för att... Zlatan?

Egentligen kan man ju dra samma resonemang om flera spelare här. 

Ola Toivonen och Marcus Berg.Foto: PETER HOLGERSSON / BILDBYRÅN

Mikael Lustig har plötsligt blivit en sorts nationalikon. Marcus Berg har nästan fördubblat sin totala målskörd på en dryg femtedel av sina landskamper. I Robin Olsens skugga saknas inte Andreas Isaksson. Ludwig Augustinsson och Victor Nilsson-Lindelöf har inte ens gjort 30 landskamper tillsammans men ser ut att ha spelat 100 var. Och var grävde de fram Jakob Johansson? 

Ni fattar.

När plötsligt alla spelare blir bättre och för många parallella öden känns som ”renässanser” eller ”genombrott” eller vad det nu är, då måste man vända blicken uppåt, mot den där farbrorn med händerna bakom ryggen, eller han som sprintar bort från planens ena hörn, eller han som ställt upp sina målvakter i en triangel, eller hela gänget i mörkblå överdragsjackor som just nu promenerar fram och tillbaka här, 90 minuter från en play-off-plats som egentligen inte skulle vara Sveriges.

Då är verkligen inte nu

Har du haft oturen att läsa flera texter av den här tjatiga skribenten (alltså mig) under 2017 kan du känna igen resonemanget och orden: Men här är det, gult på blått, ett tränardrivet svenskt landslag, inte upphängt på en eller två spelare utan systematiskt konstruerat för att släta över individuella brister, förstärka styrkor och göra motståndare sämre.

Det är därför Sverige öser in mål från alla håll och kanter trots att anfallsparet består av en duo med stagnerade klubblagskarriärer och, fram till 2016, medelmåttiga landslagsmeriter. Det är därför unga spelare har slussats in i försvarsspelet helt sömlöst.

Det är också den största skillnaden mot landslaget som tackade för sig. 

Ja, ja, ja. Då var då, men för oss som inte behöver stanna vid den politiska pareringen kan vi även konstatera att då verkligen inte är nu i det här avseendet.

Janne Andersson, Maths Elfvendahl och Peter Wettergren.Foto: ERIK SIMANDER / BILDBYRÅN

Det här är inte menat som ett slagträ mot den stupade förbundskaptenen Hamrén, och strunta för all del i spelarna som slutade. Begrunda i stället hela varelsen, hela det landslag som uppträdde på Friends innan Janne Andersson tog över, och se mekanismerna: Där det ena litade till individuella prestationer och ofta offrade spelare som inte presterade, har det här lyckats med det omvända. 

Bäst exemplifieras det genom Ola Toivonen. 

Inklämd som vänsterytter i ett system som inte hade någon vidare livslängd 2012, sedan förvisad. Nu, fem år senare, var det inte Toivonen eller Berg eller någon annan enskild spelare som höll i nycklarna till 8-0 på Luxemburg eller 2-1 mot Frankrike, det var hela arbetssättet.

Den osannolika doften av VM

Börja med spelidén som förbundskaptenen och hans ledarteam kom hit med.

Sammanfogad av Andersson, förmedlad av honom och Peter Wettergren. Spelmodellen som vecklar ut sig med boll och drar ihop sig utan, som fungerar på ett sätt mot Vitryssland och ett annat mot Frankrike. Ludwig Augustinsson som sträcker motståndarna till vänster, Mikael Lustig som kryper in från höger. Emil Forsberg som smyger in i samma ytor som Arnor Traustason letade upp i Norrköping, Toivonen och Berg som reagerar på signaler från sitt mittfält, inlägg som siktar på ytor där ett halvt landslag attackerar på kommando. Sebastian Larsson i rollen som Albin Ekdal när det behövs, Viktor Claesson som Jimmy Durmaz.

Att komma hit med den idén är en sak, implementeringen den en annan. 

Den förutsätter en fungerande lärandekultur (ett annat ord som eventuellt kan kännas igen hos den med otur). Enligt många jag pratat med här och i Norrköping finns flera arkitekter av den miljö som framkallar mindre rädsla för misstag, mer mod och bättre förmåga att hantera misslyckanden, men nästan alla nämner Daniel Ekvall.

Precis som honom är målvaktstränaren Elfvendahl sprungen ur en förhållandevis modern, akademisk ansats till fotboll, där forskning (ofta ny) är utgångspunkt i det mesta man gör, och konstant omprövning av sanningar pågår. Vi ser den stöpa om klubblagsfotbollens konturer, vi ser den leda ett landslag.

Hit kom Janne Andersson med ett ledarteam som först moderniserade Norrköping till ett SM-guld, och nu känner den osannolika doften av ett världsmästerskap. 

Hit, till Amsterdam, till den röda kulissen, de vita bokstäverna och kontrasten.

Se VM-kvalet i Kanal 5 och på Dplay.se (extern länk) 

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag