Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Noa Bachner

Klokt att hålla rätt personer i handen

Foto: RICHARD WAINWRIGHT / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN
Foto: RYAN BROWNE/BPI/REX / RYAN BROWNE/BPI/REX/IBL REX FEATURES

Fem år till. Minst.

När Victor Nilsson Lindelöf välkomnades till livet på Old Trafford kändes den här dagen långt borta.

Att spela i Manchester United är inte för alla, men det är för Lindelöf.

Sveriges bästa fotbollsspelare har vunnit.

Femårskontraktet var väl inte direkt någon hemlighet med tanke på hur många och frekventa signaler som kommit från Manchester de senaste veckorna, men nu är Victor Nilsson Lindelöf i en av världens största klubbar för att stanna.  

Förlängningen markerar slutet på en etableringsfas, och det i sig måste betraktas som en seger. Det har ju sannerligen inte varit det enklaste att inte bli betraktad som en del av problemet på Old Trafford de senaste säsongerna. 

Fråga Alexis Sanchez. Fråga José Mourinho. Fråga Angel Di Maria. Louis van Gaal. Ashley Young, Eric Bailly eller Paul Pogba. Någonting har inte stått rätt till, och sökandet efter skälen har pågått intensivt.

Nu verkar klubbledningen ha bestämt sig för en ny väg. Den är hårt fokuserad på att inte längre gå efter internationella superstjärnor, utan återskapa en identitet byggd på andra värden. Brända av den låga effekt man fått från icke-epokerna med Bastian Schweinsteiger och till exempel Sanchez har man bytt linje. Fokus ligger i stället på brittiska spelare, gärna unga. Daniel James, som kom från Swansea inför säsongen, är en. Harry Maguire en annan. Scott McTominay, Aaron Wan BIssaka, Marcus Rashford och Mason Greenwood – den egna produkten som verkar vara på väg att göra ytterligare en start i Europa League i kväll – listan kan göras lång.

Två spelare har fått mandat

Tillbaka till Lindelöf.

En av världens största fotbollsklubbar har skapat en mall, stakat ut en ny profil för vilken sorts spelare som ska bära laget in i framtiden, och för att passa in behöver man ha visat både det ena och andra. Den här sommaren gav en tydlig bild av vägskälet. Ander Herrera lämnade när kontraktet gick ut. Alexis Sanchez betalades bort till Inter. Romelu Lukaku såldes. Chris Smalling skeppades till Roma. Paul Pogbas framtid är allt annat än klar – men mitt i revolutionen har två utländska spelare fått mandat. 

Den ena är David De Gea, Spaniens landslagsmålvakt och en av decenniets bästa på sin position. Förra veckan förlängde han sitt kontrakt.

Den andra är Victor Nilsson Lindelöf.

Var en drabbad spelare

Gå tillbaka till hösten 2017 och minns hur långt borta den här stunden kändes.

Lindelöf var en drabbad spelare av flera skäl. 

Som 23-åring kastades han rakt in i den förgiftande verklighet som Old Trafford utvecklats till de senaste åren. Laget som hade svårt att leva upp till de högt ställda förväntningarna åt upp och spottade ut spelare på löpande band, i synnerhet försvarare. För Lindelöf, en svensk som värvats från Benfica och lite fashionabelt beskrevs som en ”spelande” mittback, var fallhöjden omedelbart ganska hög. Risken att förvandlas till symbol för allt som var fel var överhängande. En kör av skeptiker stod redo bakom hörnet, redo att triumferande vifta med varje litet exempel på hans oförmåga. Samtidigt föddes en lite besynnerlig hunger även i Sverige, där flera medier, bland annat den här tidningen, tog varje chans att förstora upp katastrofstämningen.

Foto: VEGARD WIVESTAD GRØTT / BILDBYRÅN NORWAY

Långbollen mot Huddersfield blev en dräpande ögonblicksbild av en vistelse i rampljuset som snart skulle vara över.

Victor klarade det

Det var den inte. Det är den inte. 

Det fanns frågetecken för honom, precis som för alla andra spelare som kommer till en klubb av Manchester Uniteds storlek, och det gör det kanske fortfarande, men det finns också ett facit. Lindelöf var tillräckligt bra. Han var spelaren som fick förtroende när andra inte fick det, som pekades ut som en del av lösningen när andra etiketterades som problem. Att spela för Manchester United är verkligen inte för alla, men det är för honom.

Det har dels med Lindelöfs stora förmåga att göra, det faktum att han är en utmärkt försvarsspelare, och att det blivit övertydligt i de perioder han spelat i ett mer fungerande lag. Det har också att göra med hans mentala styrka.

Under sitt första år behövde han inte bara strida för att visa vilken bra spelare han är, utan uthärda den obeskrivliga press som kommer med det här yrket nu för tiden. Varje felpass följer med hem i ett kommentarsfält, varje mottagning kan förvandlas till en gif. Att hantera den verkligheten, speciellt för den generation som tvingas in i den utan föregångare, kräver något exceptionellt.

Det här är andra sidan av den prövningen. Victor klarade det. 

De vet att han klarar det

Jag skrev inför VM i Ryssland att tidpunkten för mästerskapet kändes perfekt. För Lindelöf var det en utmärkt möjlighet att visa sitt kunnande för hela världen. Han hade tagit sig över det första hindret i England och han skulle vara kärnan i ett defensivt välskolat landslag. Efter febersjukdomen som höll honom borta från premiären mot Sydkorea var han klanderfri turneringen igenom. Det glömdes bort i besvikelsen över uttåget, men även när Sverige slogs ut mot England i kvartsfinalen gick han av gräsmattan i Samara, stoppade ned handen i fickan och la i från sig Harry Kane.

Insatserna förra sommaren bekräftade hans förmåga att hantera press. I Manchester har man sett samma sak.

Jag är inte säker på om den nya röda tråden som ska binda samman Manchester United med en framgångsrik framtid, med unga britter, är rätt. Jag är ännu mindre säker på om tränaren som ska bogsera laget till den epoken är samma person som sitter på Old Traffords bänk just nu. Jag tror därför att det kommer nya prövningar, kanske ganska snart, och när det är dags att stå pall, då är det klokt av Manchester United att hålla rätt personer i handen. 

Victor Nilsson Lindelöf blir kvar, och det borde kännas tryggt. De vet ju att han klarar det.