Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Nicolinn Törnmalm

Var en smärtsam match att titta på

Dagens toppnyheter i sportvärlden
Foto: BILDBYRÅN
Foto: BILDBYRÅN

Sverige blev utklassat i EM-kvartsfinalen mot Serbien. 

Det var smärtsamt att titta på. 

Men det finns ingen tid att misströsta. 

Den största uppgiften ligger nämligen framför de svenska basketdamerna. 

Nu krävs en sista urladdning för att säkra en plats i OS-kvalet. 

Spelstilen har varit aggressiv. De individuella skickligheterna imponerat. Men när den stora prövningen kom höll inte kollektivet tillräckligt hög klass. 

Det fanns inte utrymme för några mirakel. Serbien var favorit på förhand, och hade inga problem att avfärda de svenska damerna. 

De tog kommandot direkt och släppte aldrig på gasen. Inför hemmapubliken i Belgrad spelade de ut de svenska spelarna. De ledde med över 20 poäng i paus och kunde till slut vinna med hela 87-49.

Förlusten svider, men vägen fram till kvartsfinalen har återigen skapat framtidstro i svensk basket. 

Det går nämligen inte att blunda för spelarnas krigarmentalitet och karisma. 

Nu väntar en sista match på EM. Den i lördagens placeringsmatch mot Ryssland - ett direkt avgörande i kampen om en plats i kvalet till OS i Tokyo. Och ska vi vara ärliga är det faktiskt just den kvalplatsen som varit landslagets mest rimliga mål under EM. Och det de innerst inne nog siktat mot.

Då var förvåningen stor

Det kan låta klent i jämförelse med en semifinalmatch, men låt oss backa bandet för att sätta en sådan prestation i perspektiv. 

För sex år sedan tog de svenska damerna sig till nationens första kvartsfinal på 26 år. 

Där och då, med fötterna i den franska myllan, var förvåningen stor.

Hur kunde ett helt lag med mästerskapsdebutanter matcha Frankrike, på stormaktens hemmaplan? Hur kunde de pressa dem tills bara slutsekunder återstod, och så när blåsa dem på medaljfesten? 

Under EM 2013 fick svensk basket sitt stora erkännande. Och pressen att leverera en lång tid framöver. 

Två år senare åkte vi till Ungern för att följa utvecklingen, och framstegen landslagets nyckelspelare tagit i sina respektive internationella klubbar. 

Det slutade med en flopp, och hemresa redan efter gruppspelet. 

Besvikelsen var stor. Pressen blev för svår att hantera. 

Svensk basket slungades tillbaka flera år i tiden, och återgick i dvala. 

Medgångssupportrarna från 2013 brydde sig inte längre. 

Och att Sverige överhuvudtaget inte lyckades kvala till EM 2017, bidrog ytterligare till att sporten föll i glömska, för alla utom de redan invigda. 

Det är nu eller aldrig

Det är mot den bakgrunden vi ska se på Sveriges möjligheter: återigen står laget inför ett långsiktigt genombrott, med möjlighet att nå ett OS-kval. 

Samma landslag som historiskt ALDRIG har deltagit i varken VM eller OS.  

De har väntat. Tålmodigt, år efter år. 

Frida och Elin Eldebrink har valt bort möjligheten till spel i WNBA flera somrar, för att satsa på landslaget. 

För att vara med och bygga upp ett lag som på allvar bränner sig fast i svenskarnas medvetande. 

Det är nu eller aldrig för tvillingarna som är ryggraden i dagens landslag. 

Jag hoppas innerligt att de lyckas avsluta EM med en vinst i lördagens placeringsmatch mot Ryssland - och därmed säkra platsen i OS-kvalet.

För svensk idrott behöver nya förebilder. 

Och svensk basket behöver någonting att tro på igen.