Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Nicolinn Törnmalm

Det räcker nu – spelarna måste hota med bojkott

Foto: JONAS EKSTRÖMER/TT / TT NYHETSBYRÅN
Foto: VEGARD WIVESTAD GRØTT / BILDBYRÅN NORWAY
Foto: CHRISTINE OLSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN

Det räcker nu. 

Mängden skadade spelare talar sitt tydliga språk.

Det är dags att skrota upplägget – och minska antalet mästerskap. 

Sverige lämnar EM med en korsbandskadad Daniela Gustin.

Lagkaptenen Sabina Jacobsen har pressat sig till en överbelastningsskada och stjärnan Isabelle Gulldén har inte kunnat gå för fullt. 

Fler svenska kroppar är sargade. 

Frågan är till vilket pris. 

På fredagen möts Sverige och Norge i en placeringsmatch i EM. Två lag, med en sak gemensamt: Skador på sina nyckelspelare.  

Redan inför EM höjdes kritiska röster i Norge. Med två norska stjärnor borta, Amanda Kurtovic och Nora Mörk, slog den tidigare lagkaptenen Gro Hammerseng-Edin larm: "Frågan måste lyftas. Hur hittar man lösningar för att säkerställa att det finns en rimligt totalmängd över tid?"

 

 

Hammerseng-Edin skrev ett skarpt blogginlägg där hon resonerade kring antalet skadade norska spelare, med avstamp i den stora mängd matcher som spelas i såväl klubblag som landslag. 

"Det är vårt ansvar, det vill säga oss runt utövarna. Det är inte minst ett ledningsansvar att se till att detta kommer upp på agendan. Vi behöver hitta bättre lösningar. Vi kan inte vänta på att spelare börjar klaga. För det kommer de förmodligen inte att göra", skriver Gro Hammerseng-Edin.

 

Inspelet fick stor uppmärksamhet i Norge. Och flera handbollsprofiler instämde i kritiken: Det måste finnas en gräns för hur mycket handbollsspelarnas kroppar ska behöva klara av. 

Johanna Ahlm, tidigare landslagspelare och handbollsexpert för TV3, ser en trend där antalet skador i handbollen ökar. Och menar att en del spelare kan se en graviditet, eller en frivillig paus, som ett sätt att förlänga karriären och bygga upp sin kropp. 

På dam, liksom herrsidan spelas det årligen mästerskap i handboll. Och vart fjärde år, när det är OS spelas dubbla mästerskap samma år.

I samband med EM i Sverige 2016, sa den franska världsstjärnan Allison Pineau det många nog tänkte: "Kanske skulle man ha ställt in den här turneringen".

Johanna Ahlm är inne på samma linje. Att först spela ett OS i augusti och sedan ett EM i december är ohållbart. 

Foto: VINCENT MICHEL / ICON SPORT BILDBYRÅN

 

Mästerskap som spelas samma år som de olympiska spelen måste plockas bort. 

Det är det enda vettiga. Dessutom borde ett mästerskapsfritt år läggas in. 

Då hade spelarna fått tid till återhämtning. Samtidigt hade statusen på VM och EM ökat som produkt. 

Gör man som fotbollen, där VM och EM avgörs vart fjärde år skulle det kunna se ut så här, om man utgår från damernas mästerskap, under kommande fyraårscykel:

2019: VM

2020: OS i Tokyo

2021: Mästerskapsfritt

2022: EM

Då skulle spelarna få tid till återhämtning och rehabilitering. Och på sikt bli mer motiverade att delta.

Samtidigt skulle nivån på mästerskapen sannolikt höjas, och klubblagen skulle få större möjlighet att öka intresset för Champions League. 

 

 

En sådan förändring kommer dock inte lättvindigt. 

Sedan 1994 har både damer och herrar spelat minst ett handbollsmästerskap varje år. Och den ekonomiska vinningen är stor. Tar man bort mästerskap tar man även bort inkomster till handbollens förbund.

Därför står vi nu med kritiska pampar och oroade spelare. 

I samband med EM 2016 efterlyste Kim Andersson ett mästerskapsfritt år för att ge spelarna möjlighet till vila. 

"Men det är nog väldigt mycket politik och ekonomi i mästerskapen och det gynnar alla förutom spelarna" tillade han då.

Det har snackats om en förändring i flera år. 

Men det räcker nu. 

Det är dags att spelarna agerar - och hotar om bojkott för att minska antalet mästerskap.   

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!