Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Mattias Ek

Ek: Luleås lagbygge är bitvis ett fuskjobb

När plexiglaset i Luleås zon rämnade försökte vaktmästarna fixa sprickan med silvertejp.

När Luleås lagbygge bitvis visar sig vara ett fuskjobb kan inte sportchefen Lars "Osten" Bergström tro att det går att laga den hotade gulddrömmen med samma silvertejp.

Nu måste Bergström värva klasspelare. Det lackar mot streckstrid.

1-0-segern för Luleå mot Frölunda satt långt inne. Efter sex raka nollpoängare kan man tycka att det spelar mindre roll hur den där vinsten ser ut, bara den kommer.

Det är delvis sant.

Men det som oroar för Luleås del är att det fortsatt är fjärdekedjan med Johan Forsberg, Niklas Fogström och Karl Fabricius som är den bästa.

Som när Fabricius med norrbottnisk urkraft rev sig loss i början av den andra perioden och ordnade ett straffslag för Luleå.

Fast när väl någon arbetar fram en målchans finns det få som har förmågan att förvalta dem.


Fabricius straffslag togs om hand av lagkaptenen Chris Abbott och han gjorde det med ett kroppsspråk som skrek:

- Jag missar!

Även under tränaren Joakim Fagervall är Luleå bra på att jobba hårt. Men stafettpinnen från Jonas Rönnqvist till Fagervall ser mest ut som en sönderslickad glasspinne.

Rönnqvist kunde under sina fyra år som coach luta sig mot poänggörare och matchvinnare som Linus Klasen, Niklas Olausson, Pär Arlbrandt och Simon Hjalmarsson.

Fagervall har fått spännande men oerfarna Daniel Zaar, som inte har gjort mål i SHL sedan den 25 september.

Och Lennart Petrell, som gått poänglös i 17 raka matcher. Om sin värvning Petrell sa sportchefen Lars "Osten" Bergström i mitten av maj:

- Det är en modern spelare med bra skridskoåkning, fysisk spelstil och som hela tiden söker raka vägen mot mål. Det ska bli spännande att se honom i Luleå Hockeys tröja framöver.

Lennart Petrell söker fortfarande efter den raka vägen mot mål.

Och bröderna Abbott är kvar, men de blir inte bättre med åren. Inte på att göra mål och poäng i alla fall.

Mycket av ishockeyn går ut på just det. Många håller säkert med mig när jag påstår att det är viktigast av allt.

Nåväl, Joakim Fagervall har i stället blivit av med Stephen Dixon, som var tänkt som en ersättare för, tja, vem vet jag inte. Inte var Dixon någon Klasen eller Olausson.

Det är inte konstigt att Luleå hamnade i en svacka med sex raka förluster.

Det märkliga var egentligen att Luleå kunde toppa SHL efter sex omgångar och spela som gudar.


Visst finns det mycket hockey i Daniel Zaar och Lucas Wallmark och de skulle bli ännu bättre med en toppforward vid sin sida.

Här är det "Osten" Bergströms jobb att ge killarna den nya kedjekamrat som gör att de kan lyckas i SHL.

Luleås lycka i det långa loppet hänger på att någon trio drar de andra med sig framåt och uppåt. Och precis som i början av säsongen tror jag att det är Zaar, Wallmark och "Mister X" som ska vara Luleås spets.

Per Ledin blev segerskytt mot Frölunda och (det enda) målet var resultatet av hans envisa tjurighet. För 111:e gången i SHL.

Frölunda var som bäst i första perioden. Annars var det länge sedan jag såg laget så matt och tamt i jakten på ett kvitteringsmål.

Faktum är att jag har sett köer på Liseberg röra sig snabbare framåt än vad Frölunda gjorde emellanåt.

Det kan också vara ett gott betyg åt Luleås defensiva arbete. För Luleå är försvar bästa anfall.

Och följaktligen är den briljante finländske landslagsbacken Kristian Näkyvä lagets poängkung.