Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Mattias Ek

Ek: Det börjar vända för Djurgården nu

Foto: Johan Jeppsson
Foto: Johanna Lundberg / BILDBYRÅN

Om det inte har vänt för Djurgården nu, då blir det kval i vår.

Men det tror jag inte att det blir.

Spöar man mästarna Frölunda och SM-finalisterna Skellefteå och klarar ut knepiga lägen i matcherna, då har man klass.

Djurgården är på väg upp ur diket. Jag tycker mig se fler och fler tecken som tyder på det.

Det började med vinsten mot Frölunda. Då gjorde Matt Anderson två mål varav ett i powerplay där Djurgården haft löjligt svårt hela hösten. Då fick Jeff Tambellini spräcka sin nolla. Och Djurgården hade en växel att lägga in när en 2–0-ledning förvandlades till 2–2 och matchen kunde ha tappats och förlorats.

Men då kom Djurgården tillbaka. Den är den styrkan som har saknats och som tränaren Robert Ohlsson famlat efter.

Nu finns den där.

Mot Skellefteå fick Djurgården kraft av att klara ut ett dråpligt 3-mot-5-underläge, som blev nästan två minuter långt eftersom backarna David Bernhardt och Alexander Urbom skickade upp var sin puck på läktaren med tio sekunders mellanrum.

I stället gjorde Matt Anderson, som mot Frölunda. Mål i powerplay.

Det var hans sjätte mål för säsongen. Det tar sig.

De ledande spelarna behöver ofrånkomligen bära laget för att det ska bli bra i längden. Målet var Djurgårdens femte i powerplay. Fortfarande sämst i SHL, men men. Det tar sig.


Och att vända 1-2 till 4-2 i tredje perioden mot Skellefteå är ett styrkebevis.

– Även om vi har haft en tuff månad eller så har vi bevisat för oss själva att vi kan klara av en vändning. När man förlorat några matcher i rad så tänker hjärnan: "Det är kanske inte meningen att vi ska vinna", du vet. Men efter uppehållet har vi kommit samman och spelar en bättre hockey, säger Matt Anderson som också var inne i slutsekunderna och stred i spel tre mot sex (!) sedan Urbom åter igen råkat skicka ut en publik bland de 5 869 åskådarna på Hovet.

Fler tecken? Markus Ljungh är grym. Han spelar i alla situationer. Över 23 minuter.

Patrik Lundh gjorde sitt första mål sedan flytten hem till Djurgården från Växjö.

Det börjar definitivt vända för Djurgården.

***

Kan man säga samma sak om Luleå? Ja, kanske. Det var i alla fall oerhört betydelsefullt att vinna hemma mot Växjö. Att bryta en fem matcher lång förlustsvit och bli av med det negativa snömoset som stänkt över hela Luleå Hockey den senaste tiden var otroligt nödvändigt.

Och precis som för Djurgården var det en offensiv importspelare som ledde Luleå ur mörkret. Det tog drygt sju perioder för Craig Schira att kliva ut ur skuggan (sin egen, inte tränaren Stefan Nilssons) och smacka dit två mål i powerplay med bara lite drygt sju minuters mellanrum.

Och tänka sig att 900-matchersmannen Jan Sandström lirade powerplay och assisterade till båda Schiras mål.

Det var nog många i Luleå som passade på att andas ut efter trendbrottet och att man nu har kontakt med lagen - ovanför.