Mats Olsson
Det var vid 23-tiden, lokal tid, för en vecka sen och det var i åttonde inningen i den långa matchen mellan Phillies och Mets.
Det började som en viskning på läktarna på Citizens Bank Park i Philadelphia.
Det slutade med att hela publiken skanderade "...USA... USA... USA...", och spelarna fattade ingenting.
Jag förstår glädjen
Usama bin Ladin var död och en jublande skälvning kändes inte enbart på en basebollarena i Philadelphia utan i hela den stora nationen.
Jag förstår glädjen, upprymdheten och triumfkänslorna, och jag ser att president Barack Obama hämtar poäng i alla läger efter den kaotiska men trots allt framgångsrika räden i Abottabad i Afghanistan.
Jag greps, som alla andra, djupt av attacken mot World Trade Center för snart tio år sen, men har ändå svårt att ta till mig och till och med acceptera den ibland så hånfulla glädje som framför allt unga amerikaner visade efter nyheten om bin Ladins död.
Jag hade stått på Sergels torg
Å andra sidan tillhör jag en nation där man bara krigar vid fotbollsmatcher och har därmed svårt att riktigt greppa hur det känns för människor som blivit av med barn, föräldrar och andra släktingar i riktiga krig och terrordåd.
Jag hade kanske stått på Sergels torg i Stockholm med en svensk flagga och ropat "...Sverige - klapp, klapp, klapp - Sverige...".
Hämnd, vedergällning... jag vet inte om det kommer nåt gott av det. Det känns som om Usama bin Ladin kommit att spela en allt mindre roll när den ena arabiska nationen efter den andra gör uppror och söker frihet för både liv och tanke.
Däremot kan man slå fast att de sociala medierna än en gång vann en stor seger. Nyheten om bin Ladins död spreds på Facebook och Twitter långt innan tv, radio och tidningarnas nätupplagor bestämt sig för att publicera den.
Däremot har ingen av mina vänner diskuterat händelsen. Inte ens på Jones har det varit speciellt upphetsad stämning och jag har i stället, med stor behållning och växande beundran, kunnat sträckläsa Patrik Sjöbergs "Det du inte såg".
Det är en fantastisk bok
Ni har inte kunnat undgå uppgifterna om hur Sjöberg, och andra unga idrottare, blev sexuellt utnyttjad av höjdhoppstränaren Viljo Nousiainen. Det lämnar jag därhän just i dag, för "Det du inte såg" är så mycket mer.
Detta är en fantastisk och fantastiskt välskriven, genomtänkt, ärlig och avslöjande bok.
Patrik Sjöberg har gjort den med journalisten Markus Lutteman och det är till viss del Luttemans förtjänst att den är så lättläst och engagerande.
Men det är förstås Patrik Sjöbergs berättelse, hans liv, karriär och hans framgångar och misslyckanden som ligger till grund.
Jag hade nog inte gett mig in i så vidlyftiga affärer som Sjöberg gjort, men jag känner både stor och stark gemenskap med honom:
Det kan handla om hans inbyggda misstro mot, och brist på, respekt för överhet och auktoriteter, hans förmåga att genomskåda det vi kallar lumpen och pampar, hans förtjusning i New York Dolls och Johnny Thunders, hans ganska charmiga cynism, förmågan att se igenom uppblåsta OS-invigningar (han och Eric Josjö låg vid poolen i Los Angeles i stället) och hans önskan om att få ha privatlivet i fred.
Han var inte bakfull...
På ett ställe skriver han, och det hade jag också kunnat skriva:
"Jag pratar gärna om allvarliga saker med människor jag bryr mig om, men det har aldrig passat mig att sitta i stora grupper och göra det. Det handlar om hur privat man vill vara. Jag funderar över väldigt många saker, men jag har inget behov av att visa upp den sidan offentligt. Speciellt inte under 'Mästarnas mästare', när så många andra intog den rollen."
Just kapitlet om "Mästarnas mästare", pakterna, Tomas Brolin och bråken med Tomas Gustafson är sagolikt underhållande.
Och så slår han fast en sak redan tidigt: Jag har alltid trott att Patrik Sjöberg var grymt bakfull när jag träffade honom allra första gången, dagen efter OS-silvret i Los Angeles 1984, men i boken skriver han att han fortfarande var berusad vid det tillfället.
Många undrar varför Patrik Sjöberg inte berättade om de sexuella övergreppen för längesen. Han förklarar mycket insiktsfullt och intelligent varför han aldrig gjorde det, och han skulle lätt kunna fungera som rådgivare, om han nu hade varit lagd åt det hållet.
En golfare jag glömt twittrade: "Obama-Usama 1-0". New York Mets vann över Philadelphia i söndags med 2-1.
VECKANS...
...LATTJOLAJBAN
Sofia LundgrenMan ska inte lattja på hotellrum, Sofia. Man ska slå sönder hotellrum, om man är på det humöret. Landslagsmålvaktens fotskada efter en lek på hotellrum går enkelt in på bisarra listan.
...HOCKEYDECKARE
Bryan Gruley
Hockeykrönikör (och deckarfantast) Magnus Nyström tipsade mig om Bryan Gruley. "Starvation Lake" handlar om en journalist och korphockeyspelare som hamnar mitt i en intrikat mordutredning.
...GIVETVIS!
Angelica Bengtsson
När förbundskapten Stefan Olsson redan tagit ut några aktiva till friidrotts-VM i augusti är Angelica Bengtsson, stavhopp, en av dem. Fattas bara annat. Friidrott kan bli kul igen.
...PRISTAGARE
Los Lobos
Efter spelningarna i Skandinavien åkte Los Lobos till New York för att ta emot ett prestigefyllt radiopris för strålande musikaliska insatser. Emmylou Harris, Levon Helm och Paul Simon har fått priset tidigare.
...SALLAD
Jones
Jukebox, cajun martini och chili: Det lätt att glömma att Jones i alla år serverat en fantastisk sallad med rivna morötter, kikärtor och en dressing som är lika hemlig som den berömda kycklingsåsen.
Inte ens nära
New Yorks nya taxibilar ser ut som skåpbilar.
TILL SIST...
AIK:s kriminella avdelning utfärdade förbud mot pyroteknik inför matchen mot Örebro, och - inte en bomb small. Detta var på sitt sätt en imponerande maktdemonstration som klart och tydligt visar vem som bestämmer i AIK.
Om ni inte fattat det än så heter hon inte Annela Yderberg.
Inte Jens Andersson eller Andreas Alm heller, för den delen.
Men Lars-Åke gnuggar händer: lugnt på läktarna.
I en helt annan del av fotbolls-Sverige:
Två segrar på raken för det unga Jonstorp i division 7 Skåne nordvästra. Senast slog man Strövelstorp hemma med 3-1, och det verkar som om den spanske tränaren Ivan Rosquete har fått ordning på laget. Måns Arvidsson, Pontus Berg Nilsson och Calle Engvall gjorde målen. Berg Nilssons var en spektakulär frisparkskanon.
Nästa match är hemma mot Össjö den 14 maj klockan 15.
Daniel Alling är inte bara lysande i radiosporten, man berättar att han dessutom vårtalade i Varberg i förra veckan.
Men det är alltid bra att ha en Kenny Pavey. Man behöver inte ens tänka på AIK-Örebro för att konstatera det.
"Anna" mejlar: "Bara en tanke, jag har alltid tyckt det varit synd att det är så få tjejer som satsar på en karriär som idrottsledare. Med hela Patrik Sjöberg-storyn i skallen dök helt plötsligt ytterligare ett argument upp för att det vore bra med fler tjejer som tränare. För om det fanns fler kvinnliga idrottsledare skulle det sannolikt bli färre fall av sexuellt utnyttjade barn och ungdomar, i alla fall inom idrotten. För som vanligt är det ju oftast bara män, även i det här fallet..."
Malmö FF hade tre önskemål angående Roland Nilssons efterträdare: Ung, "up-and-coming" och utländsk. Det blev Stuart Baxter, 57.
Los Lobos har jag träffat fler gånger än jag kan minnas, men det var oerhört roligt att lära känna de tre bröderna Henry, Jojo och Ringo Garza i Los Lonely Boys en drucket galen kväll på Nalen i Stockholm förra veckan.
Visst, ja: Baxter är utländsk. I alla fall från början.
Längesen vi hade ett tufft namn, vad sägs om Kanadas Cal Clutterbuck i hockey-VM?
Man kunde annars få för sig att Josep Clotet Ruiz försöker straffa ut sig från Halmstad får att få hugg på MFF-jobbet.
På tal om hockey-VM: Jag är ju van, har sett det tusen gånger förr, men är ändå lika häpet fascinerad över att hockey-VM hamnar som en notis bland collegetennis och lacrosse i New York-tidningarna. Och turneringen nämns enbart när USA har spelat.
Vår tennisexpert Fredrik Rosengren blir ny tränare för Robin Söderling. Som det hette förr: När Expressen griper in.
Kan inte riktigt fatta att det trots allt blev liv i toppstriden i Premier League, Manchester United var ju så långt före, Chelsea så långt efter.
Henrik Larsson blir staty utanför Olympia i Helsingborg. Jag hoppas att den blir finare än Kalle Svenssons.
Daniel med bärlik: Fredrik Rosengren=Patrik "Bagarn" Rosengren. Det är dessutom väldigt kul att båda heter Rosengren.
Vet inte riktigt vad ett tjuvtecken är.
Manuel Neuer är kanske inte lika het längre för United.
Kan inte direkt gå i taket över att Marcus Berg missar landskamperna mot Moldavien och Finland. Han hade inte fått spela i alla fall.
Jag lider med Djurgårdens Stefan Alvén och hans familj. Jag kan bli gråtfärdig över hur man låter svensk klubbfotboll ruttna inifrån.
Ur Olsson-arkivet: 8 maj 2001
Det känns som på tiden när Blåvitt var ute och plogade upp europeiska cuper för alla andra svenska lag. Jag vet. Jag vet att IFK Göteborg ledde allsvenskan efter fem omgångar i fjol också. Jag vet allt det. Men jag säger ändå: Det är inte färdigt, det är fortfarande oslipat och kantigt men IFK Göteborg kan ha ett blivande storlag på gång - igen.