Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Mathias Lühr

Mathias Lühr: OS är över – nu allsvenskan

Mathias Lühr hyllar AIK:s Ebenezer Ofori Foto: Marcus Ericsson/Ombrello / GETTY IMAGES GETTY IMAGES EUROPE

ÖREBRO. Jag erkänner, jag är en OS-junkie.

Har alltid varit.

Beroende.

Av nerven, känslorna och medaljerna. Av tv:n.

Avvänjningen kunde ha blivit brutal.

Om vi inte hade haft en minst lika kittlande allsvensk höst att se fram emot, det vill säga.

Det sprakade kanske inte direkt på Behrn arena när AIK lirade hem tre kliniska bortapoäng och bevarade sin teoretiska gulddröm.

Visserligen höll både Nordin Gerzic (oj, vad arg han var) och Robert Åhman-Persson (de närkamperna!) på att fullständigt explodera av frustration och ilska under den senare delen av matchen, men blodigare än så blev det inte.

– Det känns som om vi hade ganska bra kontroll, började Rikard Norling, innan han avbröts av suckande kollegan Alexander Axén:

– Det är lite blygt att säga att de hade kontroll. Det är ett understatement som heter duga.

– Det är en semi-storm vi reder ut. Det var inga bålgetingar vi slog ifrån oss. Det var vanliga getingar, kommenterade Norling sen ÖSK:s försök till forcering.

Ja, AIK är numret större än Örebro SK just nu.

Jag kunde faktiskt inte räkna till ett enda farligt ÖSK-avslut under den andra halvleken när hemmalaget skulle jaga en kvittering efter att det annars ganska loja nyförvärvet Chinedu Obasi gett AIK ledningen efter en dryg halvtimmes spel.

Det var ÖSK-trögt, det var spel i sidled och det var tomt i offensivt straffområde.

Eller, det var precis som Rikard Norling sa: AIK kontrollerade de här 90 minuterna på ett imponerande sätt utan att på något vis imponera med sitt offensiva spel.

Det är imponerande i sig.

 

Elva allsvenska matcher har Norling hunnit basa över efter hans comeback i AIK.

Facit är bra.

Till och med riktigt bra.

* Sju segrar.

* Tre oavgjorda.

* Och bara en förlust, den mot Malmö FF på Swedbank stadion.

Norlings "nya" 3-5-2-system har visat sig passa den nuvarande AIK-truppen ypperligt, och poängen trillar in utan att man egentligen ser ut att ha fått i gång alla cylindrar i laget.

– Det känns jättebra, men det finns mer att hämta. Vi har inte nått toppen i det här systemet, bekräftar Nils-Eric Johansson.

Försvaret är nyckeln, och trebackslinjen - den här gången med Nils-Eric Johansson, Per Karlsson och Sauli Väisänen - är lagets totala trygghet. En kombination av rutin och kyla (Johansson), aggressivitet (Väisänen) och snabbhet (Karlsson).

Klockrent även mot Örebro SK.

Okej, där var en plump. Domaren Kristoffer Karlsson hittade en straff när Victor Sköld trängdes lätt av ett par AIK-backar, men den stramaren från Astrit Ajdarevic räddade Patrik Carlgren effektivt.

Det brukar ofta vara så med billiga straffar, har jag fått för mig. Att nån typ av rättvisa skipas.

Hursomhelst, en man fortsätter i alla fall att höja sig konsekvent över mängden den här hösten: Ebenezer Ofori, den så skicklige mittfältaren som efter en tam vår ännu en gång gör sig förtjänt att kallas en av ligans absolut bästa spelare.

Punkt!

 

Jag har alltid varit svag för Ofori, hans självklara förstatouch och aviga vändningar men när han nu också använder sin känsliga vänsterfot att krydda AIK:s offensiv - då är ghananen också för bra för allsvenskan.

Så här, ska det vässas någonstans så är det ändå i AIK-offensiven, även om de nödvändiga målen har ramlat in så här långt den här hösten.

Jag tror att Rikard Norling gillade extra mycket att det var inhoppande supertalangen Alexander Isak som till slut släckte matchen totalt med sitt 2-0-mål på tilläggstid. Kan 16-åringen hettas upp igen (det här var hans fjärde mål i allsvenskan), så kan han också bli tungan på vågen i viktiga matcher framöver.

 

Så när OS-elden nu släcks så behöver vi sannerligen inte misströsta.

Här finns massor att längta efter under hösten:

** Hur kommer jakten på Malmö FF att se ut, kan AIK och IFK Göteborg ändå haka på?

** Hur många gånger kommer vi hinna ignorera IFK Norrköping i guldstriden?

** Kan rivige Mark Dempsey slita av Djurgården den tvångströja man spelar med?

** Vad blir nästa steg i Nanne Bergstrands Bajen-korståg?

** Hur många gånger får vi njuta av Rasmus Elms geni?

** När säger vi hej då till Falkenberg och Gefle?

Och - som sagt - kan Örebro lyfta när motståndet heter något annat än AIK, IFK Norrköping och Malmö FF?

Vi värmer väl upp inför fortsättningen med lite Svenska cupen i veckan.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!