Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Mathias Lühr

Lühr: För vedertaget för att sopas undan

Vi bevakar de största händelserna och sänder live varje dag.

Två allsvenska spelare träder fram i stort sett samtidigt.

Mörkertalet är betydligt större.

Kicksökandet inom svensk elitfotboll är på väg att få riktigt allvarliga konsekvenser.

Förmodligen så har det redan fått det.

Oj, vad jag genom åren har hört många historier om spelare och ledare som "bettat" och "gamblat" bort stora summor pengar.

Till och med karriärer.

Om högflygande spelare som efter en bortaresa med buss måste be om förskott på lönen för att betala kortskulder på tiotusentals kronor till lagkamrater.

Eller, om ledare som i stort sett måste räddas ur hotfulla härvor med de mörka krafterna i samhället och sedan få hjälp med en lång och omfattande skuldsanering på grund av sitt galna spelande.

Jag skulle kunna rabbla liknande exempel en lång stund, men det skulle ändå bara röra sig om toppen på ett isberg.

Spelandet bland allsvenska spelare, och andra elitidrottsmän, går så brett att ingen inblandad klubbledare egentligen orkar bry sig om de klausuler i kontrakten som talar om en "code of conduct". Det vill säga, hur spelare ska uppträda och vad som är lämpligt att ta för sig.

Hur ska de kunna hålla koll på sina spelare?

Hur ska de kunna uppfatta ett begynnande eller pågående missbruk?

Det är ett omöjligt uppdrag.

Nordin Gerzic är ju ett talande exempel på detta.


Jag är själv ingen spelare på något sätt, men det jag hör från folk i branschen är att det handlar om ett sökande av kickar.

Kickar som i värsta fall kan leda till ett så svårt missbruk att man förlorar det mesta eller till och med allt viktigt i livet.

Där allt istället handlar om nästa vad, kommande pokerrunda eller nästa drag på videopokermaskinen. Vinna tillbaka det man förlorat.

Tragedin på det personliga planet är givetvis fruktansvärd och extremt beklaglig, och jag sällar mig till den mängd av människor som nu hoppas att Nordin Gerzics och Tobias Erikssons öden kan verka avskräckande i framtiden.

Men jag tror inte på några snabba kulturförändringar i omklädningsrum, hotell eller spelarbussar - spelandet är alltför vedertaget och alltför bosatt för att bara kunna sopas undan.


Det finns också en annan sida på problemet i dag.

Ett problem som redan gjort sig påmint och som i framtiden kan verka som något extremt jobbigt för svensk klubbfotboll.

Bevisningen är extremt svår, men misstankarna är grava när det kommer till det allt mer stigande antalet av påstådda uppgjorda matcher i svensk fotboll.

Landskrona Bois stängde till exempel av två av sina spelare - mot deras nekande - i fjol då man misstänkte att duon försökt "fixa" resultat i en liga så hög som superettan.

En läggmatch kan fungera som en snabb skuldsanering om en spelare hamnat i ekonomiskt spelklister, kanske med "fel" spelsyndikat. Jag säger inte att det var så i Bois-fallet, men jag vet hur snacket går i branschen.

Men det behöver ju inte ens handla om läggmatcher. I dag kan man spela på allt. Första inkast, första gula kortet - you name it.

Du kan också spela på allt detta var fan som helst i världen.

Och det är en galen värld.

En värld jag aldrig kunnat eller velat förstå.

Uppenbarligen är det också en värld som skördar allt fler offer.