Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Magnus Nyström

Så trött på meningslöst skitsnack kring detta

Foto: NEWSPIX24

Detta borde inte handla om förbundsgubbar. Eller grabbar som vill ha likes på sociala medier.

Utan bara om hur svensk damhockey ska utvecklas och växa.

Ledare i hockeyförbundet borde låsa in sig i ett rum och inte komma ut förrän konflikten är över.

Egentligen ville jag inte skriva den här krönikan. För så mycket i debatten kring Damkronorna handlar om helt fel saker.

Ingen damspelare har krävt lika mycket betalt som manliga hockeyspelare.

Ingen damspelare ställer orimliga krav.

Särskilt inte med tanke på att SHL har fört över pengar till svenska hockeyförbundet, avsedda just för utvecklingen av damhockeyn.

Det enda Sveriges bästa kvinnliga hockeyspelare begär är att slippa gå i ekonomisk förlust när de spelar i landslaget.

Tidigare har spelare haft stöd på några tusen kronor per månad som har fungerat som en kompensation för det inkomstabortfall spelarna drabbas av varje gång de tvingas ta ledigt från sina jobb i samband med landslagsuppdrag.

Tidigare kom pengar från SOK, men det bidraget har dragits in.

 

Svensk hockey storsatsar på sina herrar och manliga juniorer.

Inget fel på det.

Men läser man kravlistan från Damkronorna så inser man att herrarna på förbundet kunnat ägna sina damer lite mer uppmärksamhet.

Åtminstone om man menar allvar med att man vill att flick- och damhockeyn ska växa i Sverige.

Det här handlar inte om stora pengar. Med stödet från SHL handlar det om att förbundet ska hosta upp runt 400 000 kronor årligen.

Svenska ishockeyförbundet skryter gärna om sin egen förträfflighet med formuleringar som ”Svenska Ishockeyförbundet är en huvudorganisation för svensk ishockey med en omsättning på 100 miljoner kronor per år”.

Med en omsättning som 100 miljoner kronor per år borde inte 400 000 kronor vara så mycket pengar.

Alltså; allvarligt talat:

Hur svårt kan detta vara?

 

Om svenska ishockeyförbundet menar allvar med att man vill att flickor och kvinnor ska spelare hockey överhuvudtaget - då är det dags att slanta upp dessa 400 000 kronor och sedan får en del inom förbundet visa lite mer intresse också.

Det borde inte krävas mer än ett möte för att lösa detta.

Jag är så trött på allt meningslöst skitsnack kring detta.

Tack och lov är majoriteten av männen som spelar hockey good guys som begriper detta och NHL-stjärnor som Mattias Ekholm och Henrik Lundqvist har öppet stöttat de strejkande spelarkollegorna.

Men på sociala medier har även några manliga spelare samlat ”likes” genom dumma kommentarer och en Emma Tvärtemot i SDHL ville kanske ha sina ”15 minutes of fame” genom att till skillnad från Ekholm och Lundqvist såga och håna de strejkande spelarna - och det blev förstås rubriker.

 

Det har skrivits några förvisso fyndiga krönikor om konflikten - med Anders Larsson som tacksam måltavla. Men det är så typiskt för damidrotten att det ändå blir gubbar i huvudrollen.

Jag vill heller inte läsa hånfulla rader på Twitter från någon manlig föredetting i b-liga utomlands. Eller se ”sköna grabbar” få likes för elaka och hånfulla kommentarer om damidrott.

Jag vill inte se Anders Larsson stå vid en mikrofon och berätta om en telefon som inte fungerade på utlandssemestern. Eller höra tjat om Leif Boork, han avgick efter OS i Sydkorea och har ingenting med det här att göra.

Jag vill se ett slut på konflikten.

Inget annat.

Sveriges bästa kvinnliga hockeyspelare kan omöjligt få samma lön som herrarna i den kommersiella verklighet vi lever i, men återigen: det kräver ingen av dem.

De kräver respekt och anständiga arbetsvillkor.

Vem med förnuftet i behåll kan förneka dem detta?

 

LÄS MER: Krismöte mellan Damkronorna och förbundet i dag 

 

LÄS MER: Tre svenskar med på listan över NHL:s bästa spelare