Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Magnus Nyström

Mästerligt, Frölunda – klantigt, Djurgården

Jakob Moverare var så här jublande glad efter sitt 2-1 i första SM-finalen mot Djurgården. Foto: ADAM IHSE/TT / TT NYHETSBYRÅN
Foto: ADAM IHSE/TT / TT NYHETSBYRÅN
Foto: MICHAEL ERICHSEN / BILDBYRÅN

Frölunda visade mästarklass - in i minsta detalj.

Djurgården tog för många utvisningar och gjorde för många misstag.

Det finns flera stjärnor att hylla i Frölunda efter seger med 5-3 i första SM-finalen.

Och så publiken, förstås.

Först måste vi hylla en domare. Söndagens första SM-final i Scandinavium inleddes med att årets domare i svensk hockey - Mikael Sjöqvist - hyllades av en fullsatt arena. 

Ett fint ögonblick i den verkliga världen. Så det gick att bortse från reaktionerna i den arga världen på twitter där det naturligtvis gnälldes mer över klapporna än hyllades domare. 

Ja, ja.

Hela Sverige kan gnälla över Frölundas klappor. Jag upprepar vad jag alltid sagt: hellre klappor än tomma stolar. Sedan föredrar jag också riktiga applåder, men viktigast är fullsatta arenor och bra drag.

Det fick vi av publiken i Scandinavium.

Just nu är Frölunda tre segrar från SM-guld.

Hemmalaget var lite bättre än Djurgården i den första SM-finalen. Undantag delar av andra perioden då Djurgården kom ifatt till 2-2 och satte en press på Frölundas spelare som Luleå aldrig riktigt var i närheten av. Och även när bortalaget jagade kvittering i tredje perioden. I dessa stunder spelade Djurgården precis som laget måste göra för att blir svenska mästare för första gången på 18 år.

Men sedan klantade Djurgården till det för sig själva.

Djurgården tog två dumma utvisningar. Frölunda gjorde två mål.

Chay Genoway visade Anders Broström-klass när han skickade in 3-2, samtidigt som Dennis Svensson satt utvisad efter att ha hakat Joel Mustonen efter en tekning i egen zon.

Joel Lundqvist styrde in 4-2 när Markus Davidsson var utvisad.

Även Frölundas 1-0 kom efter ett misstag av Djurgården. Då var det ingen utvisning, utan en passning rakt in i mitten som Markus Davisson hade kunnat få assist på när Jacob Peterson väldigt elegant gav hemmalaget ledningen.

En ny dum utvisning

I sista perioden när Djurgården jagade kvittering var det dags igen.

En ny dum utvisning av Djurgården, när Dick Axelsson åkte ut för hög klubba med 2,28 kvar av tredje perioden. 

Många hjältar i hemmalaget förtjänar beröm.

Jag vet att jag upprepar mig när jag använder Anders Broström som referens när backar i Frölunda deltar i offensiven som Jakob Moverare (2-1) och Chay Genoway (3-2).

Och en som också påminner om Broström och som jag också nästan känner mig tjatig när jag hyllar är förstås lagkapten Joel Lundqvist.

Lundqvists hjärta för Frölunda och vilja att göra allt för att vinna upphör aldrig att imponera.

Det började redan på första tekningen som blev en brottningsmatch till Joels sista byte i matchen.

Det krävs fler mål från toppkedjan

Hur ska någon spelare i Frölunda kunna ”ta det lugnt” i något byte när 37-årige Lundqvist uppträder som om varje byte är det sista i en avgörande final.

Jag har hyllat Frölundas backar tidigare under detta slutspel, främst för det fina försvarsspelet mot Luleå.

Men vi ska också komma ihåg att Frölunda har fem backar - Chay Genoway, Anders Grönlund , Brandon Gormley, Jonathan Sigalet och Jakob Moverare - som alla gjort mål i detta slutspel.

Något som vare sig Jacob Josefson eller Jakob Lilja i Djurgårdens toppkedja klarat av i slutspelet.

Ska Djurgården hota Frölunda kvävs, färre dumma utvisningar och misstag - och fler mål från toppkedjan.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!