Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Magnus Nyström

Ispojken fick nog – han är stenhård

Foto: NILS PETTER NILSSON

ÖREBRO. I Göteborg flög Axel Jonsson Fjällby omkring på isen och imponerade på självaste Nicklas Lidström.

I Luleå har Filip Gustavsson varit hetaste målvakten i SHL i januari.

Rasmus Dahlin ska snart spela OS. Elias Pettersson är i toppen av poängligan.

När HV slog Örebro visade Erik Brännström varför han snart är stjärna i NHL.

JVM-stjärnorna gör SHL bättre.

Och sen hoppas jag på ispojken från Mora...  

Ska omedelbart varna känsliga läsare som saknar humor för den här krönikan.

Den är skriven med glimten i ögat och ska läsas på samma sätt.

Jag tycker naturligtvis att fullvuxne professionella ishockeyspelaren Jens Olsson betedde sig olämpligt när han började knuffa på en tonårspojke som var ute och skrapade isen under SHL-matchen mellan Mora och Malmö.

Ingen kan väl ha missat den händelsen och Malmös förbluffande oförmåga att "krishantera" omedelbart och bara lägga sig platt och säga förlåt.

Både Olsson och Malmö ville först lägga skulden för det inträffade på barnet.

Och sedan har det naturligtvis pajkastats och moralpredikats och skojats mer eller mindre lyckat om det inträffade på sociala medier.

Själv tänkte jag något helt annat än de flesta.

Jag vill se den där ispojken spela hockey.

Pojken fick nog - och sopade omkull SHL-stjärnan

Uppenbarligen tillhör han den nya kaxiga underbara svenska hockeygenerationen som inte är rädd för någonting och inte tar skit.

Pojken hade ett jobb att sköta.

Det stod en SHL-back i vägen, för andra gången i matchen.

Pojken fick nog.

Här ska det jävlar vara ordning och redan tänkte barnet och sopade omkull SHL-stjärnan.

Hur är den här pojken på att spela hockey?

Stenhård, förstås.

En kompromisslös spelare som ser till att få jobbet gjort. En sådan där som alla vill ha som lagkompis (även Jens Olsson, eller kanske särskilt Jens Olsson).

Många farbröder i min ålder kan tjata om att det var bättre förr.

Skitsnack.

Brännström blir en stjärna i Las Vegas

Svensk hockey har aldrig haft så många spelare i NHL. Rasmus Dahlin är snart där, liksom Elias Pettersson (Vancouver), Axel Jonsson Fjällby (Washington), Filip Gustavsson (Pittsburgh) och Erik Brännström (Vegas Golden Knights) som jag ännu en gång bara njöt av att se spela hockey, när HV slog Örebro med 3-0 borta på tisdagen.

Brännström knuffar sällan omkull folk, han är inte så stor för att vara back ("bara" 179 cm och 82 kilo) - han spelar bort motståndare.

Hans lugn i pressade lägen, hans förmåga att hitta lösningar och säkerheten och skickligheten i hans första pass ur egen zon  - allt håller hög klass redan nu. Brännström har en skridskoåkning och smartness som garanterar framgång i NHL och jag räknar med att han gör succé i Las Vegas redan nästa säsong.

Från sju insläppta i division - till en nolla i SHL

Och som om det inte var nog med Brännström och många av de andra stjärnorna i HV 71. Den här kvällen i Örebro fick vi också se Adam Åhman presentera sig.

En ung målvakt född 1999, som gjorde sin andra SHL-mach i livet och höll nollan.

Han som var utlånad till division ett-laget HA 74 i en match tidigare den här säsongen - och släppte in sju mål - höll plötsligt nollan i en SHL-match

Det kallas att studsa tillbaka.

Tuffa killar finns inte bara i Mora.