Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Ludvig Holmberg

Holmberg: Nu får hatarna som de vill

Foto: CARL SANDIN / BILDBYRÅN

FALUN. Anna Haag och Emil Jönsson lägger av.

Julafton för hatarna.

Själv har jag svårt att förstå beslutet.

Är inte det här sämsta möjliga tidpunkt att slänga upp skidorna på hyllan?

Det är en stor nyhet som precis har avslöjats här i Falun och jag tycker att vi börjar i rätt ände:

17 segrar i världscupen.

12 medaljer i VM och OS.

1 bragdguld.

Anna Haag och Emil Jönsson är två giganter i den här världen och när de nu tackar för sig kan man inte göra mycket annat än att ta av sig vantarna och applådera. Taktfast. Hårt. Länge.

De har betytt så mycket, på så många sätt.

Samtidigt kan jag inte riktigt släppa tanken på att det här känns som ett misstag.

 

Redan för fyra år sen övervägde Anna och Emil att lägga av.

Skidparet tyckte att det kändes otroligt lockande med ett liv utan elitsatsning och havregrynsgröt och skidorna var på väg upp på hyllan redan efter OS i Sotji 2014.

Till slut blev det ändå en fortsättning. Fyra år till. Målet var OS i Pyeongchang 2018.

Och med facit i hand kan vi konstatera att det inte gick som planerat.

Anna Haag fick visserligen med sig ett stafettsilver hem från Sydkorea, men det har varit en säsong med få toppar och djupa dalar. Haag har varit övertränad och frustrerad och jag har verkligen lidit med henne.

För Emil Jönsson har det varit ännu tyngre.

Landslaget ville ha med honom till OS, men Sveriges olympiska kommitté (SOK) stoppade honom eftersom de inte tyckte att han höll måttet. Och ärligt talat har Jönsson bara varit en skugga av sitt forna jag.

Parallellt med allt det här har hatarna hatat mer än någonsin.

 

I min mejlbox har folk verkligen spytt galla över både Anna Haag och Emil Jönsson, helg efter helg.

Det har varit hårda och respektlösa ord som inte borde återges i något sammanhang, men vi kan konstatera att väldigt många har varit väldigt provocerade av Anna och Emil och deras högsta önskan har varit att de ska lägga av.

Nu får hatarna som de vill.

Vi sätter punkt för två långa, otroligt framgångsrika karriärer och jag hoppas att alla kommer att minnas vilka fantastiska bedrifter de stått för genom åren. Men jag är rädd att folk snarare kommer att tänka på slutet, som blev allt annat än vackert.

Hade det inte varit bättre att köra ett år till? Kraftsamla och göra en satsning mot VM i Seefeld, som ligger alldeles runt hörnet.

Det är givetvis långt ifrån säkert att Anna och Emil skulle vara bättre nästa vinter – men de borde i alla fall ge det en chans.

Jag hoppas att de tänker om.