Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Linus Sunnervik

Den här gången tog hon fel fajt

Serena Williams skäller på domaren Carlos Ramos. Foto: JASON SZENES / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN
Williams förlorade US Open-finalen mot skrällspelaren Naomi Osaka. Foto: ANDRES KUDACKI / AP TT NYHETSBYRÅN
Naomi Osaka med trofén. Foto: ANDRES KUDACKI / AP TT NYHETSBYRÅN
Foto: ANDRES KUDACKI / AP TT NYHETSBYRÅN

Det var årets bästa grand slam-final under en timme.

En domare med dålig spelkänsla, en nonchalant tränare och en fullständigt vansinnig Serena Williams vände allting.

Efteråt stod vinnaren Naomi Osaka och grät – rånad på sin största dröm – samtidigt som publiken buade.

Scenerna var faktiskt bisarra.

Inte minst om man följt tennisens prisceremonier i tjugo år med de alltid lika självklara, artiga gesterna och klädsamma hälsningarna spelare emellan.

Här stod nyblivna US Open-mästarinnan – 20-åriga Naomi Osaka – efter sitt livs match och försökte gömma sig bakom sin keps när publiken buade. Mellan tårarna hulkade hon fram:

– Det var alltid min dröm att få spela en stor final mot Serena Williams.

Nej, det var inte tårar av lycka.

Det såg ut som att hon ville försvinna från banan.

Och vi får väl ta allting från början?

Bästa grand slam-finalen i år

Serena Williams var storfavorit att bärga sin 24:e grand slam-titel på hemmaplan, och tangera Margaret Courts ensamma rekord för antal grand slam-titlar. 

Ett sådant här tillfälle, på hemmaplan och mot en synnerligen orutinerad motståndare, skulle väl knappast dyka upp igen?

Men Naomi Osaka satte tonen redan från första bollen, när hon kontrade bort Williams i en bollduell, och tog greppet om första set.

Williams gjorde som hon brukar när hon hamnar i underläge: ökar pressen.

Osakas fötter var följsamma. När japanskan blev pressad längst ut i hörnen kom svaren lika snabbt såväl rakt som cross. Nästan varje gång hon fick chansen att gå för en vinnare så var utförandet perfekt.

I andra set exploderade matchen till den spelmässigt bästa grand slam-final vi sett i år – åtminstone på damsidan.

Då hade också en parallell match eskalerat mellan domaren Carlos Ramos och Serena Williams.

I början av andra set varnades Serena Williams för att tränaren Patrick Mouratoglou uttryckt en gest till henne, som domaren bedömde som "aktiv coaching", vilket är förbjudet.

Ett par game senare mosade Williams sin racket i ilska.

Andra varningen = poängstraff.

Heta diskussioner mellan Williams och Ramos blev till bråk. I sidbytet vid ställningen 4-3 i andra set kallade Williams domaren för ”en tjuv”.

Tredje varningen = gamestraff. 5-3.

Osaka höll undan – som hon förtjänade det

Williams kallade in huvuddomaren på banan och ställde till med scener som blev riktigt pinsamma, om inte annat för US Open som arrangör.

Samtidigt som Naomi Osaka – ett game från seger – försökte hålla koncentrationen så stod hennes motståndare och största idol och bråkade med tre domare samtidigt. 

Trots detta höll Osaka undan till seger.

Som hon förtjänade det.

Den yngsta och minst rutinerade av matchens fyra huvudpersoner stod inte bara för en femstjärnig insats i sitt livs största match. Hon behöll kylan rakt igenom.

Annat går det att säga om tre betydligt mer rutinerade huvudrollsinnehavare inne på arenan: 

Tränaren Patrick Mouratoglou skyllde på domaren och ville inte ta något eget ansvar efter – trots att han ertappats på video med att göra en uppenbar "coachande" signal till Williams om att kliva in i banan.

Domaren Carlos Ramos kan knappast lastas för att tumma på regelboken. Två av varningarna må ha varit hårda, om än korrekta. Men: om en grand slam-final slutar i sådana här scener har du misslyckats som domare. Ramos borde för allt i världen ha försökt att vända Williams fruktansvärda humör i rätt riktning, eller åtminstone gett henne chansen att hejda sig, i stället för att läsa upp reglerna för henne. 

Det kallas för speluppfattning.

Allra störst ansvar för kvällens sorti bär emellertid ingen annan än Serena Williams.

Den här gången tog hon fel fajt

Amerikanskan bär på en fantastiskt, beundransvärt drivkraft som sträcker sig långt utanför tennisbanan. I en tennisvärld där man som etablerad stjärna kan välja att skriva två självbiografier, starta sitt eget lösgodisföretag eller posera i modemagasin så har Williams valt att stå upp för kvinnors rättigheter, och för mörkhyade amerikaners situation, mot rasism och för att främja psykisk ohälsa.

Hon har tagit så många bra fajter i det här livet – men den här gången tog hon fel fajt.

Det slutade i en smärtsam scen och jag är ganska säker på att Williams själv kommer att ångra sig.

Publiken fick en show.

Tennisen fick sig en ny tankeställare om hur man ska förhålla sig till coachingregler.

Men allra mest känner jag med Naomi Osaka – som blev rånad på vad som skulle bli hennes finaste stund i livet.

Allt hon ville var ju att spela en stor final mot sin idol.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!