Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Leif Boork

Boork: Brynäs backar för svaga och oerfarna

Vi bevakar de största händelserna och sänder live varje dag.
Inte sedan 2007 har Brynäs släppt in så många mål på en och samma match som de gjorde i går.
Foto: Olle Wande

Brynäs gör sin sämsta insats under hela Tommy Jonssons ledning.

1-8 är ovanliga siffror nuförtiden.

Dessutom uppträder laget och ­spelarna ovårdat och kaxigt.

Det började redan i förra matchen när Simon Bertilsson tacklade Rickard Wallin. Hade den smällen tagit Wallin i huvudet hade det varit "game over". I går körde Mats Lavander över Luleåbacken Robin Jacobsson med sex sekunder kvar av matchen och ställningen 1-8. Och som inte det vore nog skyller Brynässpelarna slagsmålet och matchstraffen som följde på Luleå och Johan Fransson.

Han firade målen för mycket!

- Det är ett no no där jag kommer ifrån, säger Cody Franson.

Som om han och Brynäs skulle vara författare till någon form av etikettbok i hockeyuppträdande.

Där jag kommer ifrån går man först till sig själv och skyller inte sin egen uselhet på andra. Brynäs spelade dåligt. Cody Fransson kan åka hem till sitt no no-land. Hans spel tillför inte Brynäs någonting just nu.

Tommy Jonsson var förra säsongen hyllad, med all rätt. Nu prövas hans hockey­kunskap och hans pedagogiska och psyko­logiska förmåga att vända - eller rättare sagt stoppa farten - i den nedförsbacke hans lag allt fortare försvinner i.

Hur har det blivit så här?

Brynäs har fortsatt formulera höga målsättningar trots att laget är svagare än i fjol. Övriga lag är förvarnade och vill naturligtvis vinna lite extra över regerande mästarna. Backsidan är för svag och för orutinerad. Redan värvningen av Lasse Jonsson var en felbedömning. Tekniskt begåvad men ingen ledartyp.

I år följdes den värvningen upp med att Dennis Persson lånades in från Buffalo. Persson är en förstadraft men jag tycker att backen från Nyköping har varit övervärderad. Han överskattar sig själv och krånglar ofta till spelet. Är inte särskilt fysisk trots sin storlek.

Både Lasse Jonsson och Dennis Persson är nu sjuka eller skadade. Cody Franson status är nämnd. Ungdomarna med Simon Bertilsson i spetsen är de mest lovande. Simon Löf, Viktor Berglind och Christian Djoos kommer alla att bli bra. Men är unga och ojämna i matcherna. Det återstår två backar av bra klass - defensive Jörgen Sundqvist och offensive Ryan Gunderson.

Om vi lägger en svag backsida till ett alltför optimistiskt och offensivt spel kan laget se ut så som det gjorde mot ­Luleå. Speciellt när laget blir osäkert och tappar en del av självförtroendet.

Det blir ett skär för lite i pressituationerna, tveksamheter i styrspelet, felbedömningar i positionsspelet och tveksamheter i passningsspelet. Och då blir laget ihåligare och får svårare att hjälpa varandra på banan. Spelarna grubblar mer. Medierna är mer ifrågasättande. Den negativa feedback­bollen är i rullning.

Möter Brynäs då ett lag som Luleå som spelar mycket konsekvent och som understödjer varandra bra i både det offensiva och det defensiva spelet utnyttjar ett sådant lag de håligheter som Brynäs nu visar.

Många gör felbedömningen att viljan saknas. Så är det ofta inte. Det blir en oro när spelarna, trots att de kämpar, inte får till samarbetet i spelet.

Jag har tidigare berömt Luleå för att laget och tränarna har en spelidé som de kräver att spelarna utför varje dag, under såväl matcher som träningar. Jag tror att en sådan spelidé med tillhörande krav är ett vinnande koncept i modern hockey där ett regelbundet poänginhämtande ska ske varannan dag i cirka 75-80 matcher per säsong.

Det var kanske det Johan Harju inte förstod eller ville underordna sig i Luleå. Det var därför han flyttade till Brynäs. Men de arbetsuppgifterna och den inställningen kan ingen spelare flytta ifrån. Den finns med som följeslagare för alla som vill vara hockey­spelare på toppnivå.

Det är nu Tommy Jonssons uppgift att få sina spelare att ­förstå det.

Och ishockey är en färskvara. Inga gamla meriter gäller. Bara nästa träning och nästa match.