Jonas Esbjörnsson

De vill ha ett nytt Maracanazo

Publicerad

I kväll spelas första semifinalen i Confederations Cup.

Lilla Uruguay drömmer om medan stora Brasilien fruktar - ett nytt Maracanazo.

En repris på ett av de största och mest oväntade ögonblicken i fotbollshistorien.

16 JULI 1950. Det är sista dagen av fotbolls-VM i Brasilien. I sista matchen i slutspelet, som avgörs som ett gruppspel, möts Brasilien och Uruguay i en ren final.

Ett Brasilien som kört över Rio-Kalle Svenssons Sverige med 7-1 och Spanien med 6-1.

Ett Uruguay som med möda slagit Sverige med 3-2 och bara fått 2-2 mot Spanien.

Det kan förstås bara sluta på ett sätt.

När Uruguays lagkapten Obdulio Varela tar en morgonpromenad i Rio de Janeiro upptäcker han att tidningen O Mundo redan bestämt hur det kommer att sluta, hur fotbollshistorien kommer att skrivas: "Brasil Campeão Mundial de Futebol 1950" - Brasilien världsmästare i fotboll 1950, skriker rubriken.

Varela köper så många exemplar av tidningen han kan.

Tillbaka på hotellrummet lägger han ut dem på badrumsgolvet och hämtar sen sina lagkamrater, som inte direkt är svårövertalade. Sen ställer de sig alla - och pissar på tidningarna.

Över 200 000 såg finalen

På eftermiddagen kokar Maracanã.

173 850 har köpt biljett, men över 200 000 (!) åskådare lär ha tagit sig in på finalarenan. Alla vill vara på plats när Brasilien för första gången blir världsmästare.

I franske Fifa-bossen Jules Rimets ficka ligger hyllningstalet till de brasilianska världsmästarna översatt och klart. Paradorkestern har inte bara övat på den brasilianska nationalsången, utan också på en nyskriven hyllningslåt som ska spelas för de nyblivna världsmästarna i samband med prisutdelningen. Och det brasilianska fotbollsförbundets 22 specialbeställda guldmedaljer, med namnen på de brasilianska spelarna ingraverade, ligger färdiga.

Det är bara det att matchen ska spelas först.

Körde över förbundskaptenen

I Uruguays omklädningsrum drar förbundskaptenen Juan López upp riktlinjerna. Han vill att hans landslag ska spela defensivt eftersom han, liksom alla uruguayanska pampar, är nöjd med en... tja, fyramålsförlust.

Men när López lämnat omklädningsrummet tar lagkaptenen Obdulio Varela till orda:

- Juancito är en bra människa, inleder han. Men den här gången har han fel. Om vi spelar defensivt kommer vi att råka lika illa ut som Sverige och Spanien.

Spelarna lyssnar på sin lagkapten. Och trots att Brasilien börjar lika furiöst som vanligt håller Uruguay 0-0 i halvtid. Men när Friaça två minuter in på andra halvlek ger Brasilien ledningen exploderar Maracanã. Alla "vet" att finalen är avgjord. Att det historiska VM-guldet är klart.

Samtidigt protesterar Uruguaykaptenen högljutt. Varela försöker förklara för engelske domaren George Reader att målet föregåtts av en offside. Reader står visserligen fast vid sitt beslut att godkänna Brasiliens mål, men jublet bland de 200 000 på läktarna avtar och en osäkerhet börjar sprida sig. Det tar flera minuter innan spelet kommer i gång igen.

Det är precis vad Varela är ute efter:

- Jag förstod att om vi inte fick ett avbrott skulle de slita sönder oss, berättar han långt senare.

Det blir vändningen.

"Det var en morbid tystnad"

Varela har nu sett att de brasilianska spelarna, trots ledningsmålet, är bleka och oroliga. Så när Uruguay sätter i gång spelet efter målet ropar Varela till sina lagkamrater:

- Nu vinner vi matchen!

Mycket riktigt tappar Brasilien greppet om spelet. I 66:e minuten kommer kvitteringen, genom Alberto Schiaffino. Och tio minuter före slutet når Varela Alcides Ghiggia, som skjuter 1-2 intill höger stolprot - och får 200 000 människor att bli helt tysta.

- Det var en morbid tystnad, nästan svår att bära, sa Fifa-bossen Rimet efteråt.

Det blir inga fler mål. Uruguay vinner och blir världsmästare - men för det finns ingen plan. Det blir ingen musik, inget tal, inte ens någon riktig prisutdelning. Paradorkestern har inte fått noterna till Uruguays nationalsång, Jules Rimet har inte förberett något hyllningstal på spanska och ute på planen är allt ett enda kaos.

- Jag visste inte vad jag skulle göra, berättar Rimet senare. Då upptäckte jag Varela i röran, sträckte ut handen och gav honom pokalen, utan att säga ett ord...

200 000 brassar lämnar sam-tidigt Maracanã. De flesta gråter. Alla är förkrossade.

I det ögonblicket föds vad som sen dess är ett begrepp i framför allt den latinska världen: Maracanazo, på spanska, eller Maracanaço, på portugisiska - definitionen av när ett på förhand uträknat bortalag, mot alla odds, slår ett favorittippat hemmalag.

Polisen varnar publiken

26 JUNI 2013. Nästan 63 år senare möts Brasilien och Uruguay i kväll på nytt, i semifinal i Confederations Cup.

Förutsättningarna påminner om 1950:

Brasilien har dominerat och imponerat på vägen hit.

Uruguay har haft det tungt det senaste året - och har inte slagit Brasilien på tolv år.

Enda skillnaden är att Brasilien sen el Maracanazo aldrig mer spelat i helvita dräkter - och att kvällens match inte spelas på Maracanã i Rio, utan på Mineirão i Belo Horizonte (och där riskerar att störas av 100 000 demonstranter, vilket gör att polisen inte kan garantera folks säkerhet).

Men alla är överens om att den bara kan sluta på ett sätt...

---

Källor: El Pais, Fifa, Folha De São Paulo och Marca.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag