VM-kvalmatchen mot Georgien borta i torsdagskväll var inte mycket till fotbollsmatch.
Sverige tog ledningen redan efter tre minuter och med kvarten spelad var det 3–0.
Proppen ur och allt vad det heter, när domaren blåste av var Georgien förnedrat och Sverige hade gjort 15 mål.
Det var inte den enda jättekrossen i det europeiska VM-kvalet den här veckan.
Polen slog Armenien med 12–0 i torsdags. Och i går kväll spelade Nederländerna ut Cypern och vann med 12–0 de också. I bortamötet med Nordmakedonien trummade England på och vann med 10–0.
Det är förstås inte bra, och inte speciellt kul fotboll varken för de segrande lagen, slagpåsarna eller publiken.
Något som mejlarna, inte minst de manliga, var snabba med att berätta.
Visst, ni har rätt. Det är inte så ojämna man vill att fotbollsmatcher ska vara.
Och den svenska landslagsmålvakten Zecira Musovic har verkligen en poäng när hon tycker att kvalifikationssystemet borde göras om för att matcherna ska bli mer jämna.
Men att länder som Georgien, Cypern, Armenien och Nordmakedonien inte skulle få vara med alls, det är helt fel väg att gå.
Inför nästa sommars VM i Australien och Nya Zeeland har antalet deltagarländer utökats från 24 till 32. Det är en stor anledning till att kvalet ser ut som det gör.
Men också för att damfotbollen fortsatt är i en stor och pågående utveckling.
Då kom nästa gnällande
Mycket har hänt, och det har gått snabbt, de senaste åren. Fler klubbar har börjat satsa på damfotboll, inte minst storklubbarna runtom i Europa. Sponsorerna har börjat inse värdet med damfotboll och fler spelare har blivit proffs.
Och så den senaste tidens publiksuccéer.
Ändå ska det gnällas.
Tidigare har det från en mängd håll handlat om de mer eller mindre tomma arenorna. ”Du ser, ingen publik. Det är för att ingen vill gå på damfotboll, haha”. Har de skrockats om i mejlen.
Sedan kom publiken, och då var man tvungen att hitta något nytt.
Så perfekt då med de stora segersiffrorna i veckan. ”Sådant här händer bara i damfotboll. Det är pinsamt!”.
Men lugn för sjutton gubbar och sätt er lite ner i båten.
Får ta det på vägen
Damfotbollen – om det nu tvunget måste jämföras – är en yngre sport än herrfotbollen och det kommer att ta tid.
Men på sistone har det, på flera håll, gått rejält framåt.
Utvecklingen pågår, den kommer säkert ha bakslag, men någonting har ändå hänt.
Gläds åt det.
Och på vägen framåt får vi kanske bara acceptera resultat som 15–0 och en annan och annan halvtom arena.
Så farligt kan det inte vara.